Innehåll

Skattenytt nr 12 1999 s. 783

Taxation of Small and Medium Sized Enterprises – Rapport från en konferens

I mitten av juni samlades jurister från hela Europa på Handelshögskolan i Stockholm för att delta i en konferens om beskattning av små och medelstora företag. Detta var en av flera konferenser som organiserats av Handelshögskolan. Syftet med årets sammankomst, vilken rubricerats ”Taxation of Small and Medium Sized Enterprises”, var att diskutera den grundläggande strukturen i beskattningen av små och medelstora företag, bolagsbeskattning i allmänhet samt omstruktureringar av företag.

Inför konferensen hade nationalrapportörer från de representerade länderna sammanställt redogörelser för de egna ländernas beskattningsregler och principer på området. Dessa hade i förväg lagts ut på nätet för största möjliga tillgänglighet. Sveriges bidrag hade utarbetats av universitetslektor Mats Tjernberg, vilken för övrigt i maj 1999 disputerade på en avhandling om just fåmansaktiebolag [1] , och professor Peter Melz. Konferensen, som pågick i två dagar, var upplagd enligt följande. Inför varje deltema presenterade de företrädda ländernas nationalrapportörer sina rapporter, varefter följde en mer allmän diskussion kring likheter, skillnader, eventuella nyheter etc. i respektive lands lagstiftning.

Konferensen inleddes inofficiellt redan på torsdagskvällen. Då träffades de deltagande professorerna för att bilda European Association of Tax Law Professors, en förening med syfte att främja utvecklingen av europeisk skatterätt, utvecklingen av akademisk undervisning samt forskning om europeisk, internationell, nationell och komparativ skatterätt. Till ledamot av Executive Board valdes bl.a. professor Bertil Wiman. Sammankomsten och kvällen avrundades under angenäma former med en mottagning sponsrad av KPMG.

Följande morgon samlades alla deltagare på Handelshögskolan där vi hälsades välkomna av värden, Bertil Wiman, som också presenterade de kommande dagarnas program. Dag ett inleddes således med en genomgång av nationalrapporterna för Österrike, Portugal och Sverige avseende den grundläggande strukturen i beskattningen av små och medelstora företag. Glädjande nog var den svenska framställningen föredömligt pedagogiskt uppbyggd och lättillgänglig.

Allt eftersom förmiddagen fortskred centrerades diskussionen till i vilken utsträckning det var möjligt att utforma ett skattesystem anpassat till små och medelstora företag i syfte att uppnå neutralitet mellan olika företagsformer. Härvid kom även själva innebörden av neutralitetsprincipen att beröras. Principen kan användas i olika betydelser, men i detta sammanhang torde den innebära att skattereglerna skall vara neutrala vid den skattskyldiges val mellan olika handlingsalternativ, dvs. skatterna skall inte påverka den skattskyldiges val av företagsform. [2]

Olika former av stöd till små och medelstora företag, t.ex. varierande slag av skattelättnader, lyftes också fram. Trots att de svenska rapportörerna underströk det svenska systemets komplexitet med avseende på reglerna om räntefördelning och avsättningar till expansionsmedel och periodiseringsfonder, framhölls den svenska lagstiftaren från flera håll som föredömlig i sina strävanden att jämställa egenföretagare med aktiebolag.

Efter lunch riktades uppmärksamheten mot de franska, tyska och italienska nationalrapportörerna vilka hade sammanställt sina rapporter utifrån ett bolagsskatterättsligt perspektiv. Diskussionen gällde om man kunde anse ytterligare harmoniseringsbehov föreligga beträffande de olika ländernas bolagsskattesystem. [3] En av de franska delegaterna spetsade frågan till att avse det uppenbarligen alltid lika aktuella spörsmålet om skattesubjektets karaktär i förevarande sammanhang. Är det bolaget eller aktieägaren, eller kanske både bolaget och de enskilda aktieägarna, som bör beskattas vid en vinstökning? Diskussionen var livlig och gled snart över i frågan om vad som, för ett aktiebolag, konstituerar en avdragsgill kostnad. Franska röster höjdes rörande utdelning, vilken ansågs lika avdragsberättigad som en räntekostnad. I båda fallen ansåg man sig ha att göra med kostnader i verksamheten och skillnaden mellan utdelning och räntekostnader i avdragshänseende, uppfattades som disharmonisk. Engelsmännen bjöd dock genast mothugg och hävdade att det finns fundamentala skillnader mellan räntekostnader och utdelning vilket motiverar en icke konform kostnadsbehandling.

Eftermiddagen avslutades i välvilja och samförstånd och det var med förväntan som vi alla såg fram emot en angenäm afton med rundvandring och buffé i Stockholms stadshus och en kvällsfärd med båt i Stockholms vackra omgivningar.

Följande morgon återsamlades vi för att diskutera problematiken med omstruktureringar av företag och företrädesvis lyssna till vad kollegerna från Belgien, Storbritannien och Nederländerna hade att säga om saken. Diskussionen blev här tämligen ingående vad gällde de enskilda ländernas särskilda regleringar för egenföretagare, handelsbolag och aktiebolag. Tanken var att belysa konsekvenserna, dvs. för- respektive nackdelar, med olika former av ombildningar. Från ett nederländskt perspektiv betraktades t.ex. ombildningen av en enskild firma till ett handelsbolag och ombildningen av ett aktiebolag till en enskild firma, varefter följde en öppen diskussion. Av denna framgick att omstruktureringar överlag verkar vara en komplicerad företeelse i samtliga vid konferensen representerade länder. Av föredragen att döma verkar det vara mest komplicerat att ombilda en enskild firma eller ett handelsbolag till ett aktiebolag.

Dagen avslutades med en lunch i Observatorielunden, anordnad av Ernst & Young. Vid det laget var nog samtliga deltagare överens om att vi priviligierats med förmånen att få deltaga i en mycket väl organiserad, väl genomtänkt och kunskapsmässigt och socialt berikande konferens. Deltagarnas belåtenhet visade sig inte minst i den påfallande vänliga och avspända atmosfär som präglade konferensdagarna vid Handelshögskolan i Stockholm. Ett varmt tack riktas därför till de arrangörer, Bertil Wiman och hans stab, och bidragsgivare, Ernst & Young, KPMG, IBFD, Kluwer Law International och Stiftelsen TOR/Skattenytt, vilka gemensamt möjliggjort sammankomsten och därmed bidragit till att föra de skatterättsliga gränserna närmare varandra. Det är med förväntan som vi ser fram emot nästa års möte i Maastricht!

Teresa Simon

Teresa Simon är doktorand i skatterätt vid juridiska institutionen, Stockholms universitet.

  • [1]

    Se Tjernberg, M, Fåmansaktiebolag – en skatterättslig studie av alternativen särreglering och allmän reglering för beskattning av fåmansaktiebolag och dess ägare m.fl., Uppsala, 1999.

  • [2]

    Se vidare t.ex. Lodin m.fl., Inkomstskatt – en läro- och handbok i skatterätt, del I, 7 uppl., Lund, 1999, s 35 f.

  • [3]

    Dock berördes inte frågan om de s.k. europabolagens vara eller icke vara, en fråga som just nu är under utredning.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%