Skattenytt nr 12 1999 s. 803

Rättsfall

Inkomstskatt

Förmånsbeskattning

Fråga om en anställd vid en myndighet skulle beskattas för förmån som erhölls från en stiftelse med ändamål att främja välfärd åt anställda vid myndigheten. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

En stiftelse hade till ändamål att främja välfärd åt anställda vid länsstyrelsen i ett av våra län, huvudsakligen genom att bereda dem och deras familjer möjlighet till rekreation, t.ex. genom vistelse på anläggningar ägda eller hyrda av stiftelsen. Medlen till stiftelsen hade donerats av en privatperson. I stiftelsens styrelse ingick landshövdingen som ordförande samt fyra ledamöter utsedda av personalföreningarna vid länsstyrelsen. M var anställd vid länsstyrelsen. Hon hade genom sin anställning möjlighet att hyra en fritidsbostad till reducerat pris av stiftelsen. I ansökan om förhandsbesked frågade M om förmånen var skattepliktig.

SRN:s majoritet ansåg att förmånen var skattepliktig, eftersom den hade sin grund i anställningen. Se närmare om nämndens beslut i Stefan Erssons artikel om förhandsbesked i SN 1998 s. 673 f.

M överklagade förhandsbeskedet till RR. RR gjorde följande bedömning: ”För att en förmån som en anställd har erhållit från någon annan än arbetsgivaren skall anses härröra från anställningen har det i den praxis som avsett tillämpningen av de regler som gällde före 1990 års skattereform ställts krav på att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan arbetsgivaren och den som har lämnat förmånen eller att det föreligger något annat samband mellan dem som gör att förmånen kan härledas från arbetsgivaren (se RÅ 1997 ref. 1 och där åberopade rättsfall). När ett sådant samband inte förelegat har den omständigheten att anställningen varit en förutsättning för förmånen inte ansetts tillräcklig för att beskattning skall ske (RÅ 1976 ref. 131 II).

Enligt ansökningen om förhandsbesked har stiftelsen erhållit sina medel genom en donation från en privatperson. Det förhållandet att kretsen av destinatärer har begränsats till personer som är anställda vid länsstyrelsen är inte i sig tillräckligt för att konstituera det berörda slaget av samband. Som förutsättning för ansökningen om förhandsbesked får anses gälla – förutom att stiftelsen inte har erhållit några medel från länsstyrelsen – att stiftelsen i sin verksamhet är helt självständig i förhållande till länsstyrelsen och inte fullgör uppgifter som faller inom länsstyrelsens verksamhetsområde. Vid nu angivna förhållanden föreligger inte ett sådant samband mellan stiftelsen och länsstyrelsen som enligt nämnda praxis krävts för beskattning.

I samband med 1990 års skattereform gjordes vissa ändringar i 31 § första stycket kommunalskattelagen (1928:370). Ändringarna syftade bl.a. till att åstadkomma en ordning där mer generellt beskattning skedde av ersättningar för prestationer (prop. 1989/90:110 s. 305, 308 och 650). Till tjänst räknas nu, förutom uppdrag, anställning och annan inkomstgivande verksamhet som inte är att hänföra till näringsverksamhet eller till inkomst av kapital. Att anställning räknas till tjänst framgick, uttryckt på annat sätt, av den äldre lydelsen av stycket. Det ändrade uttryckssättet kan inte leda till att praxis avseende sambandskravet frångås. Enbart den omständigheten att mottagaren av den ifrågavarande förmånen skall tillhöra länsstyrelsens personal medför alltså inte att beskattning skall ske som för anställningsinkomst. Inte heller kan förmånen ses som ersättning för prestation i annan inkomstgivande verksamhet. Vid sådant förhållande saknas grund för att beskatta M .”

RR ändrade således SRN:s förhandsbesked och förklarade att nyttjandet av semesterbostaden inte föranledde någon inkomstbeskattning av M.

(RR:s dom 990920, mål nr 3631-1998)

Rättsfallsredaktörens kommentar: Det kan påpekas, även om det inte var föremål för prövning i ärendet om förhandsbesked, att en upplåtelse av semesterbostad till reducerat pris torde föranleda uttagsbeskattning av stiftelsen.

Frikallelse från skattskyldighet

Fråga om en idrottsförenings anordnande av rockkonsert kunde hänföras till sådan skattebefriad verksamhet som av hävd utnyttjas för finansiering av ideellt arbete. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Enligt 7 § 5 mom. SIL är ideella föreningar, som uppfyller vissa angivna villkor, frikallade från skattskyldighet för bl.a. sådan inkomst som hänför sig till särskild förvärvsverksamhet avseende rörelse och som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Till sådan verksamhet räknas enligt momentets tredje stycke anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av nykterhetsförening eller förening med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en förening upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler e.d.

En lokal idrottsförening hade under flera år stått som arrangör tillsammans med ett företag vars inriktning var artistförmedling och liknande verksamheter vid rockkonserter i föreningens hemortskommun. Föreningens insats i arrangemangen hade bestått i att avtala om hyra av konsertplats, ordna med inhägnader och avgränsningar, tillhandahålla sanitära arrangemang, ordna utskänkningstillstånd, hyra av vakter m.m. Föreningen hade vidare stått för marknadsföringen av konserterna och hållit i den lokala biljettförsäljningen. Ersättning hade utgått i procent av biljettintäkterna. Verksamheten hade väsentligen skötts av 150 ledare och föräldrar som arbetat helt ideellt under 1–5 dagar. Vinsten hade i sin helhet använts i idrottsverksamheten.

I ansökan om förhandsbesked frågade föreningen bl.a. om verksamheten var av sådant slag att den var skattebefriad enligt 7 § 5 mom. SIL.

SRN:s majoritet ansåg att föreningen inte var skattebefriad för den aktuella verksamheten. Se närmare om nämndens beslut i SN 1998 s. 671 ff.

Föreningen överklagade till RR. RR redogjorde i sina domskäl för innehållet i 7 § 5 mom. SIL och anförde därefter följande: ”Den i bestämmelsen gjorda uppräkningen är inte avsedd att vara uttömmande. Som ytterligare exempel på finansieringskälla av traditionellt slag nämns i förarbetena danstillställningar och loppmarknader (prop. 1976/77:135 s. 85) samt den tivoliverksamhet som bedrevs av Barnens Dags Förening i Stockholm (SkU 1976/77:45 s. 30).

Av föreliggande upplysningar i målet framgår bl.a. följande. Föreningen, som har ideell inriktning på idrottslig ungdomsverksamhet, skall i samarbete med det kommersiella musikbolaget anordna en högst en gång årligen återkommande rockmusikkonsert med den fördelning av arrangörsuppgifterna som anges i avtal mellan parterna. Föreningens medverkan skall bestå i att avtala om hyra av konsertplats, ordna med inhägnader och avgränsningar, tillhandahålla sanitära arrangemang, ordna utskänkningstillstånd och hyra vakter m.m. Föreningen skall vidare sköta marknadsföringen och den lokala biljettförsäljningen. Föreningens åtgärder kommer i allt väsentligt att ske genom omfattande frivilliga insatser av föreningens ledare och föräldrar till föreningens ungdomar. Föreningen skall för sin medverkan erhålla viss procentuell andel av biljettintäkterna från arrangemanget. Den vinst som på så sätt beräknas uppkomma för föreningen blir föreningens största inkomstkälla och kommer i sin helhet att användas för att främja idrottsverksamheten. Bolagets medverkan skall bestå främst i att förmedla artister till konserten och att delta med egen personal för handhavande av ljus- och ljudanläggning, scenuppbyggnad och dekor m.m. Bolaget erhåller sin procentuella andel av biljettintäkterna.

Vad sålunda och i övrigt upplysts ger vid handen att idrottsföreningens direkta och betydande åtgärder för konsertarrangemangets tillkomst och genomförande väsentligen sker på grundval av ideella insatser och att föreningens del av den ekonomiska vinsten på arrangemanget går till föreningens idrottsliga ungdomsverksamhet. Med hänsyn härtill kan det förhållandet att föreningen samverkar till arrangemanget med ett kommersiellt bolag inte anses utgöra hinder mot skattebefrielse för föreningens inkomster av detta.

Det låter sig visserligen säga att musikkonserter inte räknas upp i lagtexten eller förarbetena som exempel på verksamhet som kan hänföras till de traditionella finansieringskällorna för ideellt arbete. Emellertid är uppräkningen, som nämnts förut, inte uttömmande. Det kan inte heller antas ha varit avsett att tillämpningen skulle låsas fast vid specifika förhållanden som var rådande vid lagstiftningens tillkomst på 1970-talet. Enligt Regeringsrättens bedömning får anordnande av en årlig konsert med musik av etablerat slag – hit hör sedan länge rockmusik – anses vara en aktivitet som inte i något för aktuell frågeställning avgörande hänseende skiljer sig från sådan festverksamhet m.m. som nämns i 7 § 5 mom. tredje stycket SIL eller förarbetena till lagstiftningen.

På grund av det anförda finner Regeringsrätten att föreningens ifrågavarande arrangörsverksamhet skall hänföras till sådan verksamhet avseende rörelse som av hävd utnyttjas för att finansiera ideellt arbete. I nu förevarande hänseende uppfylls således förutsättningen för att föreningen skall vara frikallad från skattskyldighet för inkomster från anordnande av det aktuella slaget av konsert.”

RR ändrade därmed SRN:s förhandsbesked i vad det överklagats och förklarade att föreningens ifrågavarande anordnande av rockkonsert skall anses som en verksamhet som av hävd utnyttjas för att finansiera ideellt arbete.

(RR:s dom 990927, mål nr 1385-1998)

Redaktör Christer Silfverberg

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%