Skattenytt nr 3 1999 s. 122

Anstånd med inbetalning av skatt vid eftertaxering

Regeringsrätten har i beslut prövat frågan om kriterierna för anstånd med betalning av skatten vid eftertaxering. I artikeln kommenteras beslutet. Det bör medföra ändringar i rutinerna hos skattemyndigheten menar författaren. [1]

1 Inledning

Enligt 17 kapitlet 2 § Skattebetalningslagen får Skattemyndigheten bevilja anstånd med inbetalning av skatt bl.a. om den skattskyldige begärt omprövning av eller överklagat ett beskattningsbeslut och det är tveksamt om den skattskyldige kommer att blir skyldig att betala skatten.

Med stöd av 4 kapitlet 16 § Taxeringslagen kan Skattemyndigheten fatta beslut om eftertaxering. Vid eftertaxering ställs ett högre krav på bevisning från Skattemyndigheten än vid andra taxeringsärenden. Detta högre krav brukar betecknas med uttrycket ”mycket sannolikt”.

När en skattskyldig som blivit eftertaxerad överklagar Skattemyndighetens beslut till Länsrätten och i samband därmed hos Skattemyndigheten ansöker om anstånd med att betala den skatt som följer av eftertaxeringsbeslutet så handläggs anståndsansökan av samma skattetjänsteman som medverkat i eftertaxeringsbeslutet. Min erfarenhet är att denna tjänsteman inte beviljar anståndsansökan. Då grunden för eftertaxeringsbeslutet var att sakomständigheterna var mycket sannolika kan det tydligen inte i anståndsärendet komma i fråga att inta ståndpunkten att det är tveksamt om den skattskyldige kommer att blir skyldig att betala skatten.

I ett beslut meddelat den 27 oktober 1998 har Regeringsrätten prövat frågan om hur ovisshetskriteriet skall tillämpas i anståndsärenden vid eftertaxering.

2 Eftertaxering

Genom Taxeringslagen (1990:324) infördes möjligheten för Skattemyndigheten att själv fatta beslut om eftertaxering. Tidigare fick Skattemyndigheten framställa yrkande om eftertaxering hos domstol som hade att fatta beslutet.

För att Skattemyndigheten skall få fatta ett eftertaxeringsbeslut ställs det högre krav på bevisningens styrka än för ett ordinärt taxeringsbeslut. I Riksskatteverkets ”Handledning för taxeringsförfarandet” uttrycks det enligt följande (sidan 149): ”Följaktligen ligger beviskravet för beslut om sådan eftertaxering och sådant skattetillägg någonstans

mellan graderna ”sannolikt” och ”till visshet gränsande sannolikhet”. För en sådan grad av sannolikhet har valts uttrycket ”mycket sannolikt”.

Att Skattemyndigheten fattar eftertaxeringsbeslutet innebär att den skattskyldige omedelbart debiteras tillkommande skatt. Tidigare debiterades den tillkommande skatten först när domstolen fattat beslut om eftertaxering.

3 Anstånd med inbetalning av skatten

Vid införandet av Skattebetalningslagen (prop. 1996/97:100) fick anståndsreglerna sin nuvarande utformning i 17 kapitlet 2 §. Paragrafen ersatte 49 § 1 mom. Uppbördslagen. Regeln om möjlighet till anstånd vid omprövning eller överklagande fick en ändrad utformning. I Uppbördslagen angavs att anstånd får medges om utgången i ärendet eller målet är oviss. I Skattebetalningslagen heter det att anstånd får medges om det är tveksamt om den skattskyldige kommer att bli skyldig att betala skatten. Av prop. 1996/97:100 sidan 419 framgår att ändringen är av redaktionell art. Uttrycket ”tveksamt” anses bättre ange nivån för när anstånd skall medges.

Av nämnda proposition framgår (sidan 418) att införandet av Skattebetalningslagen inte skall innebära att förutsättningarna för anstånd i samband med omprövning eller överklagande ändras. Vidare framgår att Regeringen har uppmärksammat problemet med anstånd vid eftertaxering. Regeringen gör den bedömningen att ovisshetskriteriet skall tolkas så att anstånd vid eftertaxering skall medges på samma sätt som för andra beslut än eftertaxeringsbeslut.

3.1 Regeringsrättens beslut

I beslut meddelat den 23 oktober 1998, mål nr 3824-1998 har Regeringsrätten prövat frågan om anstånd med betalning av skatten vid eftertaxering. Bakgrunden var följande. Skattemyndigheten beslöt i mars 1998 att höja en persons inkomst av tjänst för taxeringsåret 1996 med ett belopp avseende dels förmån av fria hemresor med flyg som arbetsgivaren tillhandahållit minskad med avdrag för hemresor med tåg dels förmån av fri bil. Vidare beslöt Skattemyndigheten att påföra skattetillägg.

Personen överklagade Skattemyndighetens beslut, varvid han gjorde gällande att han rörande förmånen av fria hemresor med flyg blivit eftertaxerad med stöd av lagregler som ändrats redan år 1993 och att han enligt gällande rätt var berättigad till avdrag för kostnad för hemresor med flyg som motsvarade förmånens storlek. Rörande bilförmånen anförde han att frågan var om en kontorsgemensam bil som stod till personalens förfogande för tjänsteresor mellan företagets butiker. Han hade inte brukat bilen privat. Skattemyndigheten ville eftertaxera honom eftersom han inte kunde bevisa att han inte brukat bilen privat.

Personen ansökte vidare om anstånd med betalning av den tillkommande skatt som påförts honom till följd av beslutet. Skattemyndigheten avslog ansökan. Personen överklagade till Länsrätten som avslog överklagandet. Han överklagade domen till Kammarrätten som inte meddelade prövningstillstånd. Han överklagade Kammarrättens beslut till Regeringsrätten som meddelade prövningstillstånd.

I beslutet anför Regeringsrätten att frågan om anstånd med skatt på grund av eftertaxering varit föremål för diskussion i litteraturen (Juridisk Tidskrift 1990–91 s. 55 ff. och Svensk Skattetidning 1997 s. 715) och att det får anses vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att frågan om hur ovisshetskriteriet skall tillämpas vid eftertaxering prövas av högre rätt.

Vid prövningen fann Regeringsrätten att det kan finnas skäl att anse att utgången i taxeringsmålet är oviss. Kammarrätten borde därför haft anledning att ifrågasätta om det slut vartill Länsrätten kommit varit riktigt. Regeringsrätten upphävde det överklagade beslutet och meddelade personen prövningstillstånd för prövning i Kammarrätten.

3.2 Slutsats

Regeringsrättens beslut bör innebära att rutinerna rörande beslut om anstånd vid eftertaxering ses över av Skatteförvaltningen. Det får anses klarlagt att anstånd vid eftertaxering skall meddelas på samma grunder som vid andra taxeringsbeslut. Praktiskt kan det vara svårt för den tjänsteman som deltagit i beslutet om eftertaxering med motiveringen att utgången är mycket sannolik att samtidigt medge anstånd med betalningen av skatten med motiveringen att det är tveksamt om den måste betalas. Det bör medföra att anstånd regelmässigt medges intill dess Länsrätten prövat eftertaxeringsbeslutet.

4 Sammanfattning

Regeringsrätten har genom att upphäva Kammarrättens beslut och meddela prövningstillstånd visat att ”tveksamhetskriteriet” vid prövning av ansökan om anstånd med betalning av tillkommande skatt på grund av eftertaxering skall tillämpas på samma sätt som vid ordinarie taxeringsbeslut. Enligt min mening får det till följd att Skattemyndigheten vid prövningen av ansökan om anstånd bör återgå till den gamla ordningen innebärande att tillkommande skatt tas ut först efter att Länsrätten prövat eftertaxeringen.

Marcus Anttila

Marcus Anttila är verksam som skattejurist hos KPMG.

  • [1]

    I ett annat beslut den 30 oktober, mål nr 3500-1998 har Regeringsrätten behandlat frågan om ställande av säkerhet vid anstånd. Det ärendet kommenteras inte i denna artikel.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%