Skattenytt nr 9 1999 s. 539

Koncernbildning – redovisningsregler gällande anskaffningsvärde under verkligt värde

Redovisningsreglerna förändras i snabb takt och anpassas till en internationell standard. Det kan vara svårt att ständigt hålla sig uppdaterad. Man kan ingalunda bortse ifrån redovisningsreglerna vid svenska/internationella omstruktureringar och företagsöverlåtelser eftersom de t.ex. i vissa fall påverkar både beskattning och framtida möjligheter till utdelning. Redovisningen skall ge en rättvisande bild av resultat och ställning, inte sällan på bekostnad av den tidigare så ädla försiktighetsprincipen. Vi kommer i denna artikel att visa hur redovisningsprinciper kan påverka företagsförvärv och samgåenden utifrån ett ”referensfall”. En jämförelse med skattemässiga effekter kommer även att göras löpande.

1 Inledning

Frågan om lämplig förvärvs- eller avyttringsstruktur är många gånger en produkt av struktur- och organisationsönskemål kombinerat med finansiella, redovisningsmässiga och skattemässiga överväganden. Vi kommer i denna artikel att främst beröra vissa redovisningsmässiga frågeställningar i samband med en sammanslagning mellan två bolag där båda ägarna bibehåller ett ägarengagemang i den sammanslagna enheten. De redovisningsmässiga frågorna är ganska komplicerade jämfört med redovisning av traditionella förvärv och koncerninterna omflyttningar.

Innan vi fördjupar oss i redovisningsreglerna kan det vara på sin plats att nämna det skatterättsliga regelverk som omgärdar de transaktioner som vi främst kommer beskriva utifrån ett redovisningsmässigt perspektiv. De bestämmelser som aktualiseras är 3 § 1 h mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) gällande tillskott av kapitalbeskattad reavinstegendom till aktiebolag m.fl., lag (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten (andelsbyteslagen), lag (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner, 22 § anv. p. 1 a kommunalskattelagen (KL) gällande den allmänna uttagsbeskattningsregeln och lag (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till underpris (underprislagen) gällande när uttagsbeskattning kan underlåtas samt lag (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser (fusionslagen). Vi har avsiktligt valt att hålla de skatterättsliga resonemangen kortfattade med anledning av att artikeln främst är avsedd att behandla vissa redovisningsmässiga frågeställningar. Poängteras bör också att vi, om inget annat anges, enbart uttalar oss om redovisningsmässiga konsekvenser. När vi uttalar oss om skattemässiga effekter anges detta särskilt.

1.1 Allmänt om redovisningsreglerna

Redovisningsreglerna för aktiebolag återfinns i första hand i bokföringslagen (BFL) och årsredovisningslagen (ÅRL). Lagreglerna kompletteras med hänvisning till god redovisningssed med vilket avses å ena sidan rekommendationer och uttalanden från normgivande organ såsom Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet och å andra sidan praxis hos en kvalitativt representativ krets av bokföringsskyldiga. Lag har företräde framför rekommendation, men rekommendation går före praxis. Internationella rekommendationer kan utgöra ett komplement vid avsaknad av svenska regler och rekommendationer.

Redovisningsreglerna har förändrats en hel del på senare tid. För det första har vi anpassat den svenska redovisningen till EGs redovisningsdirektiv vilket har skett via lagstiftning, främst i form av ÅRL. Men förändringstakten och den internationella harmoniseringen har inte avstannat utan det pågår för närvarande en febril aktivitet med att införa internationella redovisningsregler. International Accounting Standards Committee (IASC) har utfärdat närmare fyrtio redovisningsrekommendationer. Redovisningsrådet avser inom de närmaste två åren att införa huvuddelen av denna regelsamling i Sverige. I vissa situationer uppstår konflikt mellan intressena att tillämpa redovisningsregler som ger en rättvisande bild och att samtidigt minimera skatteutbetalningarna.

1.2 Beskrivning av referensfall – problemställning

A och ett annat bolag i databranschen, B, förhandlar om att gå samman och inom något år försöka komma in på börsen. Båda bolagen ägs idag av ett fåtal fysiska personer.

Parterna är i stort sett överens om marknadsvärdena av respektive bolag vilka beräknats utifrån en avkastningsmodell. A har värderats till 140 Mkr och B till 60 Mkr. Parterna har kommit överens om att den inbördes ägarfördelningen, om bolagen slås samman, skall vara 70 procent på As ägare och 30 procent på Bs. Eget kapital i A uppgår till 18 Mkr och i B till 12 Mkr. De skattemässiga anskaffningsvärdena på aktierna i A uppgår till 10 Mkr och på aktierna i B till 5 Mkr.

Följande steg är nu tänkta att genomföras:

Ett nytt bolag bildas, NYAB, med ett aktiekapital på 1 Mkr där parterna tecknar aktier mot kontant betalning i förhållandet As ägare 70 procent och Bs ägare 30 procent. Därefter förvärvar NYAB samtliga aktier i A och B. Detta kan ske med betalning antingen genom nya aktier i NYAB (apport) eller genom en kombination av apport och kontant betalning finansierad genom upplåning. Tanken är att överlåta aktierna i A respektive B till mycket låga värden, helst till skattemässiga värden, för att det inte skall uppkomma någon reavinst. Det viktiga för säljarna är – förutom att någon beskattning inte skall aktualiseras – att man äger den överenskomna andelen om 70 respektive 30 procent i NYAB oavsett hur den tillskjutna förmögenheten värderas i NYABs redovisning [1] . Att förfarandet sker via NYAB är betingat främst av psykologiska skäl för att ägarna till B överhuvudtaget skall kunna tänka sig att vara med i samgåendet.

Följande redovisningsmässiga frågor uppstår:

  1. Vilket pris bör fastställas för överlåtelserna med hänsyn till både skatte- och redovisningsregler?
  2. Hur skall förvärvstransaktionerna bokföras hos NYAB som juridisk person?
  3. Vad händer i koncernredovisningen för NYAB? Kan man genom en underprissättning uppnå syftet att minimera både beskattning och koncernmässig goodwill eller bör affären genomföras på något annat sätt?

2 Prissättningen på aktierna i A och B samt skattemässig behandling – partiella andelsbyten

Vid koncerninterna överlåtelser av rörelser (aktier eller inkråm) från ett dotterbolag till ett annat, är principerna för prissättningen ointressanta. Parterna är inte oberoende av varandra och vanligen förekommer ingen affärsmässig förhandling. Överlåtelserna behöver då inte ske till marknadsvärde. Ofta sker överlåtelserna till koncernmässigt värde [2] , till bokfört värde hos moderbolaget eller till skattemässigt värde. Bolagen A och B i referensfallet är dock oberoende av varandra vilket även gäller deras ägare. Formellt sett finns det inget moment av koncernintern överlåtelse i företagna transaktioner redovisningsmässigt sett. Däremot skulle affären kunna hanteras på ett sådant sätt att relationen mellan A och NYAB blir koncernintern och endast B betraktas som extern. Vi återkommer till detta senare i artikeln.

Vid externa förvärv gäller redovisningsmässigt att anskaffningsvärdet som regel skall utgöras av det verkliga värdet. Detta gäller utan undantag för koncernredovisningen där man alltid skall redovisa utifrån affärens ekonomiska innebörd. I koncernredovisningen behöver man inte ta skattemässiga hänsyn. I bokföringen hos en enskild juridisk person brukar man däremot i större utsträckning styras av skattemässiga hänsyn så länge man också håller sig inom god redovisningssed och redovisningslagarnas råmärken. Slutsatsen är att aktierna kan värderas olika koncernmässigt jämfört med i den juridiska personens redovisning.

Vid valet av vilket pris som skall åsättas sett ur ett skattemässigt perspektiv är utgångspunkten den att någon beskattning inte bör aktualiseras. Vederlag kan erhållas kontant eller i form av aktier. I de fall vederlaget erhålls i form av kontanter kan en fysisk person avyttra sina aktier till ett svenskt aktiebolag för ett pris uppgående till omkostnadsbeloppet (det skattemässiga anskaffningsvärdet) som understiger marknadsvärdet utan att någon omedelbar beskattning aktualiseras (se 3 § 1 h mom. SIL). En dylik transaktion skall behandlas som om egendomen avyttrats mot en ersättning som motsvarar omkostnadsbeloppet. Detta gäller även om priset sätts till 0 kronor. Anskaffningsvärdet för egendomen i aktiebolaget kommer därmed att utgöras av detta omkostnadsbelopp. Bestämmelserna gäller endast under förutsättning att överlåtaren eller närstående direkt eller indirekt äger aktier i det bolag till vilket tillskottet lämnas. [3]

I de fall vederlag vid avyttringen erhålls i form av andelar (apport) kan uppskov med beskattningen av en realisationsvinst erhållas efter yrkande enligt andelsbyteslagen. Det ställs i lagen upp en rad villkor för att uppskov skall erhållas. Tekniken i andelsbyteslagen innebär att vinsten fastställs vid andelsbytet hos säljaren. Uppskovet knyts till erhållna vederlagsandelar (ett kontantvederlag beskattas däremot omedelbart), vilket innebär att vinsten beskattas först när dessa andelar avyttras. Ett villkor för att ett andelsbyte enligt andelsbyteslagen skall anses ha skett är att ”marknadsmässig ersättning” i form av andelar skall ha erhållits. När externa parter ingår överenskommelser bör presumtionen vara att marknadsmässigt vederlag erhålls. Vid interna överlåtelser menar emellertid lagstiftaren att en transaktion kan komma att delas upp i en andelsbytesdel och en tillskottsdel – s.k. partiella andelsbyten. [4]

Ett partiellt andelsbyte innebär att ett andelsbyte i vissa situationer skall delas upp i en andelsbytesdel och en kapitaltillskottsdel. Resonemanget tycks utgå från att det vid interna andelsbyten kan uppkomma utspädningseffekter. Med utspädning avses att värdet på de bortbytta aktierna ”späds ut” på redan befintliga aktier i det köpande bolaget. Denna ”utspädningseffekt” som kan uppkomma vid interna andelsbyten motiverar enligt ”lagstiftaren” att transaktionen delas upp i ett andelsbyte och ett ovillkorligt ägartillskott. Vad gäller andelsbytesdelen av transaktionen medges uppskov med beskattningen. Till den del transaktionen utgör ett kapitaltillskott riskerar avyttrande företag enligt allmänna regler uttagsbeskattas för marknadsvärdet av de tillskjutna andelarna om inte villkoren i underprislagen är uppfyllda.

När externa parter agerar bör normalt några ”utspädningseffekter” inte uppkomma. Säljande part vill ju ha ett marknadsmässigt vederlag. Vi vill passa på att lyfta fram frågan om det är lämpligt och nödvändigt med ett ”regelverk” gällande partiella andelsbyten vid bl.a. interna andelsbyten för diskussion. Vid interna andelsbyten behålls hela värdet inom koncernen varför till och med 1 aktie i vederlag skulle kunna ses som ett marknadsmässigt vederlag.

I praktiken innebär införandet av en ”delningsprincip” att köpande bolag blir tvingat att ge ut nyemitterade aktier i den omfattningen att marknadsvärdet på de ursprungligt innehavda aktierna i köpande bolag förblir oförändrat, dvs. ingen utspädning till dessa aktier sker. Det kan ifrågasättas om en dylik princip är nödvändig. De facto sker det inte någon större eller mindre värdeöverföring oavsett hur emissionskapitalet dimensioneras – dvs. antalet aktier som nyemitteras. Dimensioneringen av de nyemitterade aktierna blir bara en formsak utan väsentligt materiellt innehåll förutom i det avseendet att uppskovsbeloppets storlek minskar vid en ”delning” och att omedelbar beskattning i vissa fall kan träffa tillskottsdelen.

Om en apport medför att tillskjutna värden delvis utspäds på redan befintliga aktier kan en ”delning” av företagen transaktion bli aktuell i referensfallet. Den del som blir behandlad som ett tillskott blir behandlad enligt bestämmelserna i 3 § 1 h mom. SIL i och med att säljarna är fysiska personer och villkoren i övrigt är uppfyllda. [5] Det som försvårar bedömningen i referensfallet är att en del av tillskottsvärdet kan utspädas på den andra delägarens aktier. Å andra sidan erhålls motsvarande värde genom den andra delägarens apport. Såsom lagstiftningen är utformad menar vi att risk finns för ”delning” även i de fall då mer än en part är delägare i det emitterande företaget.

Allmänt kan det nämnas att de skattemässiga konsekvenserna av ”regelverket” om partiella andelsbyten inte är så dramatiska som vid första anblicken. En noggrann planering och utredning bör dock alltid genomföras där dimensioneringen av emissionskapitalet tycks bli avgörande om en ”delning” önskas undvikas – vilket blir särskilt viktigt i de fall där tillskottsdelen blir föremål för uttagsbeskattning. Ett alternativt tillvägagångssätt för att undvika ”delning” synes vara att nybilda bolaget genom apport. Det är vidare vår mening att viss oklarhet kan finnas i samgåenden där utspädning även sker på den andra parten. [6] I de fall uppskov enligt andelsbyteslagen inte yrkas eller uppställda villkor inte uppfylls måste en prövning göras av om beskattningen kan följa åsatt avräkningsvärde/emissionskurs enligt hittillsvarande praxis.

3 Goodwillproblematiken

Värdet av ett tjänsteföretag avspeglas sällan i balansräkningen. Huvuddelen av tjänsteföretagens värde består av ej bokförda s.k. ”mjuka värden” i form av humankapital och strukturkapital. Humankapitalet hänför sig till personalen. Strukturkapital är kvaliteter i organisation, kundregister, databaser, agenturer, strategiska allianser, varumärken m.m. I tjänsteföretagens balansräkningar finns inget bokfört värde som representerar de egenproducerade mjuka värdena. Det är först vid ett förvärv av tjänsteföretag som de mjuka värdena får ett pris på marknaden vilket redovisas som goodwill hos köparen. Goodwill kan, särskilt vid förvärv av tjänste- och kunskapsföretag, uppgå till mycket stora belopp. Koncernmässig goodwill är dock något man försöker undvika att redovisa. För det första är avskrivning på koncernmässig goodwill inte avdragsgill hos något skattesubjekt – anskaffningsvärdet för aktieförvärvet kommer i sin tur hos köpande moderbolag in i reavinstsystemet och får därmed inte kostnadsföras löpande med skattemässig verkan. För det andra innebär goodwillavskrivningarna en belastning på koncernens resultat och räntabilitet och för det tredje tär de ackumulerade goodwillavskrivningarna ofta på koncernens utdelningsbara medel.

För koncernredovisningen upprättas – vid köp av bolag som skall konsolideras – en s.k. förvärvsanalys för att bestämma de koncernmässiga anskaffningsvärdena inklusive värdet av goodwill. [7] Följande förvärvsanalys kan uppställas för vårt referensfall:

Förvärvsanalys av dotterbolagen

AB
UnderprisMarknadsprisUnderprisMarknadspris
Anskaffningsvärdet av aktierna10140560
Avgår marknadsvärdet av förvärvade nettotillgångar i A och B− 18−  18− 12−   2
Goodwill (+)/negativ goodwill (−)−  8122−  748

Med underpris avses i detta fall det skattemässiga anskaffningsvärdet av aktierna hos säljarna. Även substansvärdet 18 resp. 12 är uttryck för underprissättning i förhållande till marknadsvärdena. Både vederlaget och förvärvsobjektets nettotillgångar skall värderas. I detta fall utgår vi ifrån att de bokförda värdena på tillgångar och skulder i A och B exklusive goodwill överensstämmer med marknadsvärdena, dvs. uppgår netto till 18 resp. 12.

En väsentlig fråga är om man med anskaffningsvärde av aktierna i förvärvsanalysen avser den avtalade köpeskillingen eller marknadsvärdet av den förvärvade tillgången där den avtalade köpeskillingen understiger marknadsvärdet. Vi återkommer till denna fråga i nästa avsnitt.

Vid sammanslagningar av bolag brukar ofta frågan uppkomma huruvida poolningsmetoden skulle kunna tillämpas. Poolningsmetoden har den fördelen att respektive bolags bokförda värden på tillgångar och skulder bibehålles i den sammanslagna koncernredovisningen varför någon goodwill inte kan uppkomma. Metoden får dock endast tillämpas vid sammanslagning av jämbördiga företag där ingen av parterna kan utpekas som dominerande och där betalning erläggs i form av nya aktier. Apportemissionen värderas i poolningsfall till emissionskursen som får understiga marknadsvärdet. I föreliggande affär är poolningsmetoden utesluten bl.a. eftersom parterna inte är jämbördiga och As ägare ensam får kontroll över det nybildade holdingbolaget NYAB. [8]

4 Anskaffningsvärdet för aktierna i koncernredovisningen och hos moderbolaget

4.1 Förvärv genom apportemission

Om aktierna i dotterbolag förvärvas genom apportemission skall aktierna i moderbolagets redovisning värderas till det värde som bestämts av emissionskursen på apportemissionen. Enligt tidigare regler och praxis som gällde före införandet av ÅRL kunde detta innebära att moderbolaget redovisade ett lågt anskaffningsvärde, men att detta kompenserades genom att marknadsvärdet av apportemissionen användes i koncernredovisningen. [9] Vid förvärv genom apportemission kunde det alltså tidigare uppkomma en differens mellan moderbolagets redovisade värde på dotterföretagsaktierna och det koncernmässiga anskaffningsvärdet.

Redovisningsrådet [10] och Föreningen Auktoriserade revisorer (FAR) har tolkat de nya reglerna i ÅRL som att emissionskursen numera måste sättas i nivå med marknadsvärdet i moderbolagets redovisning vid externa förvärv. Redovisningsrådets och FARs tolkning är dock inte oomtvistad, särskilt som FAR bara tagit bort tidigare rekommendationstext om värdering av apport utan att explicit ange vad som gäller istället. Redovisningsrådet bygger sin tolkning på ÅRLs grundläggande redovisningsprinciper om att man inte medvetet får undervärdera tillgångar och skapa dolda reserver. [11] Enligt tidigare gällande lagregler, uttryckta enligt gamla BFL före 1997, skulle anläggningstillgångar värderas till högst anskaffningsvärdet.

I den mån man nu kan hävda att det är möjligt att undervärdera anskaffningsvärdet i den juridiska personens redovisning, måste man i koncernredovisningen justera upp de bokförda värdena på aktierna som om affären skett till marknadsvärde och skillnaden motbokas koncernmässigt bundna reserver. Den bundna reserven blir en permanent koncernmässig justering av moderbolagets bundna egna kapital som således inte utgör en del av det förvärvade egna kapitalet i dotterbolagen.

Förvärvsanalysen skall bygga på det till marknadsvärdet uppjusterade anskaffningsvärdet av aktierna. Det innebär att den koncernmässiga goodwillen ökar med ett belopp motsvarande uppjusteringen av aktievärdet. Framtida avskrivning av goodwillposten kommer sedan att vanligen belasta koncernens fria egna kapital och kan alltså inte avräknas mot justeringsposten i bundet eget kapital eftersom denna avser en omvandling av moderbolagets apportemission som om emissionen skett till marknadsvärde. Koncernmässigt behandlas alltså moderbolagets emission som om den skett till marknadsmässig emissionskurs.

Den koncernmässiga justeringen av moderbolagets bundna reserv kan inte användas för förlusttäckning. Ett sätt att få bort den koncernmässiga justeringen av bundet eget kapital är att moderbolaget skriver upp dotterbolagsaktierna ifråga varigenom den bundna reserven ”flyttas över” till moderbolagets bokföring.

Referensfallet: NYABs förvärvsanalys av B – vid lågt anskaffningsvärde motsvarande skattemässigt värde

Anskaffningsvärde av aktierna i B enligt redovisningen i NYAB5
Justering av NYABs emission till marknadsvärde i koncernredovisningen55
Koncernmässigt anskaffningsvärde av aktierna i B60
Avgår marknadsvärdet av förvärvade nettotillgångar i B− 12
Goodwill48

Vissa hävdar, i likhet med Redovisningsrådet, att den juridiska personen inte får redovisa apportemissionen till ett värde som understiger marknadsvärdet, dvs. NYAB borde ha bestämt emissionskurs så att det nyemitterade beloppet uppgått till 60 Mkr. Andra delar inte den uppfattningen men menar att justeringar dock måste göras i koncernredovisningen som om emissionen de facto skett till 60 Mkr.

Marknadsvärdering av apportemission krävs emellertid inte då det handlar om en koncernintern affär eller en sammanslagning som redovisas enligt poolningsmetoden.

Skattemässigt sett utgör en apportemission ett andelsbyte för vilken uppskov med realisationsvinsten kan erhållas enligt andelsbyteslagen om uppställda villkor för uppskov är uppfyllda (sker transaktionen inom en koncern och utgör de inapporterade andelarna näringsbetingade aktier tar lagen om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner över). En apportemission där emissionskapitalet – antalet nyemitterade aktier – dimensioneras på ett sådant sätt att ”utspädning” sker, riskerar träffas av ”regelverket” gällande partiella andelsbyten. De slutliga skattemässiga konsekvenserna av en dylik delad transaktion bör utredas särskilt i varje enskilt fall.

I de fall en del av transaktionen i referensfallet skall anses utgöra ett kapitaltillskott bör aktieägarna i B (fysiska personer) anses ha överlåtit andelarna mot en ersättning som motsvarar andelarnas omkostnadsbelopp. ”Tillskottsdelen” kommer öka omkostnadsbeloppet på aktieägarnas andelar i NYAB. Hos NYAB utgörs anskaffningsvärdet för den tillskjutna egendomen av det belopp för vilket egendomen anses ha avyttrats. Vad avser andelsbytesdelen utgör marknadsvärdet på aktierna i B anskaffningsvärde hos NYAB. I de fall uppskov enligt andelsbyteslagen inte yrkas eller uppställda villkor inte uppfylls prövas om beskattningen kan följa åsatt avräkningsvärde/emissionskurs enligt hittillsvarande praxis.

4.2 Omvärdering av kontant köpeskilling till underpris

Om vi istället låter NYAB förvärva aktierna i A och B kontant till ett underpris – kan man då påfordra en uppjustering av anskaffningsvärdena i juridisk person respektive koncernredovisningen?

Att anskaffningsvärden vid ett kontantförvärv skall bokföras till verkligt värde blir svårt att hantera i moderbolagets bokföring. Det är inte rimligt att i en juridisk person värdera det kontanta inslaget över dess nominella värde. Huvudregeln är att grundbokföring skall ske utifrån de civilrättsliga handlingarna. För att justera upp anskaffningsvärdet av aktierna i moderbolaget måste vi i så fall samtidigt motboka bundet eget kapital och det kan rimligen endast ske i form av en uppskrivning mot uppskrivningsfond. Vår bedömning är dock att man inte kan påfordra en uppskrivning i samband med förvärvet.

För koncernredovisningen är affärens ekonomiska innebörd densamma oberoende av finansieringsform och formella affärsupplägg. Substance over form är en viktig princip för att ge en rättvisande bild till vilket vi återkommer i det följande.

Slutsatsen måste bli att den juridiska personen bör tillåtas redovisa låga bokföringsmässiga anskaffningsvärden på aktierna vid kontantförvärv. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet skall dock utgöras av det verkliga värdet i koncernredovisningen. Vi får således samma förvärvsanalys som i exemplet ovan. Koncernmässigt omvärderas anskaffningsvärdet av aktierna i B med 55 Mkr med motbokning bundna reserver. Förvärvselimineringen blir densamma, dvs. det uppstår en goodwill på 48 Mkr.

Skattemässigt innebär en underprisöverlåtelse av en tillgång som ingår i näringsverksamhet att frågan om uttagsbeskattning aktualiseras. I de fall villkoren i underprislagen är uppfyllda kan uttagsbeskattning underlåtas. I referensfallet är det fysiska personer som överlåter aktier som blir föremål för beskattning under inkomstslaget kapital. Detta innebär att uttagsbeskattning inte kommer aktualiseras förutom i de fall NYAB (-Co) utgör en utländsk juridisk person (3 § 1 h mom. 3 stycket SIL). Underprisöverlåtelsen kan således genomföras utan att några omedelbara skattekonsekvenser uppstår.

5 Affärens ekonomiska innebörd – substance over form

Att bilda ett NYAB som i koncernredovisningen redovisar förvärv av bolagen A och B till underpris, skulle kunna uppfattas som ett kringgående av reglerna om marknadsvärdering av köpeskillingen. Det kan anses strida mot ÅRLs regler om rättvisande bild och även mot god redovisningssed. Den generaliserande verkan av en sådan redovisning skulle helt åsidosätta RR1:96. Många förvärv skulle formellt sett med enkelhet kunna hanteras enligt föreliggande förfarande med kontant underpris. Enligt vår mening bör bildandet av NYAB och förvärven av dotterbolagen ses som en helhet. Detta tydliggörs i uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp i december 1997 beträffande koncerninterna överlåtelser [12] , där man betonar vikten att se till ”transaktionens ekonomiska innebörd”.

”Substance over form” är en viktig princip för redovisningen. Bildandet av NYAB har inget egenvärde utan förutsätter förvärv av bolagen ifråga. Vi torde inte kunna åberopa förvärvsavtalets formella skrivning för att bryta mot rekommendationen RR1:96, ÅRL (rättvisande bild och även grundläggande redovisningsprinciper i lagen) och god redovisningssed i övrigt.

Enligt resonemanget så här långt ser det ut som om marknadsvärdering i koncernredovisningen gäller för NYABs förvärv av både A och B. Men ger det redovisningsmässigt en rättvisande bild av transaktionernas ekonomiska innebörd? Det finns ju bara två parter, ägarna till A och ägarna till B. NYAB utgör ingen självständig förhandlingspart i detta sammanhang redovisningsmässigt sett.

5.1 Den ekonomiska innebörden av transaktionerna i referensfallet redovisningsmässigt sett

Den ekonomiska innebörden av transaktionen är redovisningsmässigt att ägarna till A förvärvar B. Detta sker via ett holdingbolag NYAB främst för att ägarna till B överhuvudtaget skall kunna tänka sig att vara med i samgåendet. Det finns bara två parter i affären, ägarna till A respektive ägarna till B. NYAB är koncernredovisningsmässigt sett inte en självständig part som förhandlar med ägarna till A och B vilket är av avgörande betydelse för om förvärvsmetoden med marknadsvärdering skall tillämpas eller om redovisning skall ske som vid en koncernintern omflyttning.

NYABs förvärv av A, bör kunna behandlas som en koncernintern aktieöverlåtelse, trots att det sker inom en oäkta koncern, se det tidigare nämnda uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Formellt förutsätts då egentligen att As ägare själva bildar NYAB och apporterar in A och därefter låter NYAB förvärva B genom en riktad nyemission för att uppnå relationen 70/30 i ägande. Detta synsätt överensstämmer med amerikanska redovisningsregler uttryckta i APB 16 p. 71 Business Combinations där följande stadgas (fritt översatt):

”Om ett nytt bolag bildas för att nyemittera aktier i syfte att verkställa ett samgående som skall redovisas enligt förvärvsmetoden, skall ett av de existerande samgående bolagen betraktas som förvärvare på basis av omständigheterna i det enskilda fallet”.

Man kan fråga sig vilken betydelse man skall tillmäta amerikanska redovisningsregler i sammanhanget. I ”Förord till redovisningsrådets rekommendationer” hänvisar Redovisningsrådet uttryckligen till både IASC och amerikanska redovisningsregler när svenska rekommendationer och uttalanden saknas i en viss redovisningsfråga. IASC har ingen motsvarande reglering i denna fråga. De amerikanska reglerna bör rimligen kunna tillämpas på bildandet av NYAB utan att komma i konflikt med övriga svenska redovisningsregler. De amerikanska reglerna fäster inget avseende vid huruvida NYAB bildas av As ägare eller av båda ägarkategorierna samtidigt. Det är en formsak som inte påverkar affärens ekonomiska innebörd, nämligen att ägarna till A förvärvar B via holdingbolaget NYAB.

Med detta synsätt borde NYAB-koncernen internt överta As tillgångar och skulder till de ursprungligt redovisade värdena i As bokföring. A skall betraktas som förvärvare och förvärvarens tillgångar och skulder omvärderas inte enligt förvärvsmetoden. Andelen av NYABs aktiekapital skall i slutänden fördela sig med 70 procent på de tidigare ägarna till A och med 30 procent på de tidigare ägarna till B. Detta styrs via emissionskurserna och antalet nya aktier.

I linje med amerikanska principer förväntas NYAB redovisa aktierna i A till bokfört värde av As nettotillgångar, men ser vi till svensk praxis vad gäller koncerninterna omflyttningar av t.ex. maskiner och inventarier, är det vanligt med överföringar till skattemässiga restvärden. Om priset på A istället sätts till det skattemässiga värdet 10 Mkr samtidigt som As egna kapital uppgår till 18 Mkr, uppstår i koncernredovisningen ett ”hack” i NYAB-koncernens egna kapital på 8 Mkr som i koncernredovisningen får betraktas som ett kapitaltillskott till NYAB från ägarna till A. [13] Skattemässigt sett bör det poängteras att ”regelverket” om partiella andelsbyten kan aktualiseras vid en dylik apportemission. Om andelsbyteslagen ej tillämpas måste det prövas om beskattningen kan följa åsatt avräkningsvärde/emissionskurs enligt hittillsvarande praxis.

Om A betraktas som förvärvare måste således B betraktas som externt förvärvat av A/ NYAB. Vid förvärv genom apportemission, vilket för övrigt förutsattes enligt de amerikanska reglerna, skall emissionen avseende B värderas till marknadsvärde i NYABs koncernredovisning. Förvärvsanalysen avseende B skall baseras på marknadsvärde både avseende köpeskillingen och förvärvade nettotillgångar i dotterbolaget B. Emissionskursen avseende B bör sättas till marknadsvärde redan i den juridiska personens redovisning för att inte riskera att komma i strid med ÅRL och Redovisningsrådets rekommendation RR 1:96. Det handlar således om två emissioner till olika villkor, den ena där NYAB ”förvärvar” A ”internt” till skattemässigt värde eller substansvärde, och en andra emission varigenom B förvärvas till marknadsvärde. Man måste sålunda, ur rättvisesynpunkt, använda olika emissionskurser för de olika delförvärven. Skattemässigt innebär andelsbytet att transaktionen kan bli ”delad” om uppskov med realisationsvinsten yrkas. I de fall andelsbyteslagen ej tillämpas bör det påpekas att avräkningsvärdet/emissionskursen satts till marknadsvärdet, innebärande att beskattningen riskerar följa satt avräkningsvärde.

På detta sätt har vi undsluppit att redovisa goodwill hänförlig till den större delen av NYAB-koncernen, nämligen A, som således betraktas som internt överlåtet inom ägarkretsen av ägarna till A. Anskaffningsvärdet av B däremot, förutsätts värderas till marknadsvärdet både i NYAB som juridisk person och i NYABs koncernredovisning.

Referensfallet: Affärens ekonomiska innebörd – A förvärvar B via holdingbolaget NYAB genom apport av nyemitterade aktier

NYAB juridisk personABEliminering AEliminering BKoncern NYAB
Aktier i A18− 180
Aktier i B60− 600
Goodwill4848
Övriga tillgångar111857176
S:a tillgångar7911857− 18− 12224
Nyemission – apport7878
Övrigt bundet eget kapital1109− 10−  91
Fritt eget kapital83−  8− 30
S:a eget kapital791812− 18− 1279
Skulder10045145
S:a eget kapital och skulder7911857− 18− 12224

Anm: Övrigt bundet eget kapital i NYAB på 1 motsvaras av aktiekapital vid bolagets bildande genom kontantemission vilket på tillgångssidan motsvaras av Övriga tillgångar på 1.

Det finns således en möjlighet för NYAB att undvika goodwill i ena delförvärvet, genom att i avsaknad av svenska uttryckliga regler, luta sig mot amerikanska och behandla A som förvärvare och endast B som externt förvärvat. Även utan stöd av amerikanska regler skulle det formellt sett vara enkelt att arrangera så att ägarna till A först bildar NYAB. I nästa steg säljer fysikern ner sitt bolag A till NYAB mot vederlag i nyemitterade aktier i NYAB. NYAB förvärvar sedan det andra dotterbolaget genom en riktad nyemisson till ägarna till B. Den ekonomiska innebörden av detta är att betrakta affären som att A förvärvar B. Koncernredovisningen blir likartad med exemplet ovan. Stöd för denna redovisningsmässiga behandling finns i det tidigare omtalade uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp.

6 Alternativa lösningar

6.1 A förvärvar B genom en riktad nyemission till ägarna till B

Antag att affären i stället läggs upp så att inget NYAB bildas utan A förvärvar B direkt. Redovisningen blir då enligt nedan.

Referensfallet: A förvärvar B genom apportemission av nya aktier i A med emissionskurs motsvarande marknadsvärdet

A (moderbolag)BEliminering BKoncern A
Aktier i B60− 600
Goodwill4848
Övriga tillgångar11857175
S:a tillgångar17857− 12223
Nyemission – apport6060
Övrigt bundet eget kapital109−  910
Fritt eget kapital83−  38
S:a eget kapital7812− 1278
Skulder10045145
S:a EK och skulder17857− 12223

Det bör noteras att denna lösning medför att As fria egna kapital kvarstår intakt för utdelning eftersom A här är moderbolag. Vid bildande av holdingkoncernen NYAB däremot, elimineras allt fritt eget kapital i dotterbolagen A och B som förvärvat eget kapital. Skattemässigt innebär andelsbytet att aktieägarna i B erhåller uppskov med beskattningen enligt andelsbyteslagen.

6.2 Ägarna lämnar A och B som aktieägartillskott till NYAB

Man kan också tänka sig ett tillvägagångssätt där ett NYAB bildas av parterna enligt fördelningen 70/30 enligt ovan, och att vardera ägaren sedan lämnar aktierna i A respektive B som aktieägartillskott till NYAB. Kapitaltillskott liknar i mycket apportalternativet vilket kan tala för att det tillskjutna kapitalet bör redovisas som bundet eget kapital i NYAB. Aktieägartillskott brukar dock redovisas som fritt eget kapital men detta kan diskuteras i detta fall eftersom det kan anses strida mot andemeningen i Akutgruppens uttalande ”Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott”. Kapitaltillskotten hamnar i moderbolaget NYABs bundna eller fria egna kapital. Liksom ovan bör tillskottet från ägarna till A betraktas som internt. Kapitaltillskottet från ägarna till B bör däremot marknadsvärderas, rimligen i NYAB som juridisk person, och definitivt i NYABs koncernredovisning.

Referensfallet: Ägarna bildar NYAB och lämnar A och B som aktieägartillskott

NYAB juridisk personABEliminering AEliminering BKoncern NYAB
Aktier i A18− 180
Aktier i B60− 600
Goodwill4848
Övriga tillgångar111857176
S:a tillgångar7911857− 18− 12224
Bundet eget kapital1109− 10−  91
Aktieägartillskott7878
Övrigt fritt eget kapital83−  8−  30
S:a eget kapital791812− 18− 1279
Skulder10045145
S:a eget kapital och skulder7911857− 18− 12224

Anm: Bundet eget kapital i NYAB på 1 motsvaras av aktiekapital vid bolagets bildande genom kontantemission vilket på tillgångssidan motsvaras av Övriga tillgångar på 1.

Slutsatsen av detta förfarande är att det fria egna kapitalet i moderbolaget och i koncernen blir högt förutsatt att aktieägartillskotten redovisas som fritt eget kapital vilket dock kan diskuteras i samband med ett bildande av koncernen ifråga.

Skattemässigt sett blir 3 § 1 h mom. SIL tillämpligt, dvs. inga omedelbara skattekonsekvenser uppkommer. Nämnas kan att aktiernas bokförda värden i NYAB (18 respektive 60) skiljer sig från de skattemässiga anskaffningsvärdena i NYAB som erhålls (10 respektive 5).

I de fall tillskjuten egendom ingår i näringsverksamhet måste det prövas om uttagsbeskattning aktualiseras. Är underprislagen tillämplig kan uttagsbeskattning underlåtas, vilket innebär att tillgången anses avyttrad för skattemässigt värde. Tillgången anses i sådant fall även förvärvad för det skattemässiga värdet.

6.3 Inkråmsaffär

Om affären istället läggs upp som en inkråmsaffär, skall RR1:96 tillämpas innebärande marknadsvärdering avseende inkråmet i B, förutsatt att förvärvet av inkråmet i A betraktas som koncerninternt. Om koncern ej uppstår t.ex. på grund av att NYAB endast förvärvar inkråm i både A och B, är det än mer angeläget att följa Redovisningsrådets tolkning av ÅRL i RR1:96 och bestämma emissionskursen avseende B marknadsmässigt i den juridiska personens redovisning. RR1:96 gäller även för den juridiska personens redovisning vad gäller inkråmsförvärv.

Skattemässigt måste det bl.a. bedömas om någon transaktion görs till underpris och om så är fallet om villkoren i underprislagen är uppfyllda för att underlåta uttagsbeskattning. Huvudregeln enligt 22 § anv. p. 1 a KL är alltså att ett bolag skall beskattas för skillnaden mellan skattemässiga restvärden och marknadsvärdet av sålda tillgångar. I underprislagen stadgas emellertid att uttagsbeskattning enligt bestämmelsen i KL inte skall ske när överlåtelse sker av tillgång som ingår i näringsverksamhet utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat och villkoren i underprislagen i övrigt är uppfyllda.

Prövningen enligt underprislagen får sedan göras steg för steg. Ett av uppställda villkor i underprislagen är att förvärvaren omedelbart efter förvärvet skall vara skattskyldig för inkomst av näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. En tillgång anses ingå i näringsverksamhet om ersättning eller reavinst vid avyttring utgör intäkt av näringsverksamhet. Ytterligare ett villkor för att underlåta uttagsbeskattning vid överlåtelse av enstaka tillgång är att koncernbidragsrätt mellan överlåtaren och förvärvaren föreligger det år överlåtelsen sker. Föreligger det inte koncernbidragsrätt, krävs – för att undantag från uttagsbeskattning skall medges – att överlåtarens hela verksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller verksamhetsgren överlåts. Ytterligare ett villkor som uppställs är att ett förvärvande företag inte får ha s.k. gamla underskott etc. Dessutom finns det särskilda villkor avseende s.k. kvalificerade andelar.

Påpekas bör även att det är möjligt att genomföra en inkråmsaffär i form av en s.k. verksamhetsöverlåtelse enligt fusionslagen.

6.4 Fusion

Man kan också tänka sig att NYAB fusionerar både A och B efter förvärvet (påpekas kan att fusion även kan ske i sidled). Bokföringsnämnden väntas inom kort utkomma med en rekommendation om redovisning vid fusion där man kräver att moderbolaget övertar fusionerade dotterbolags koncernmässiga värden, dvs. inklusive goodwill. Nuvarande praxis är splittrad och fusionerade dotterbolags tillgångar och skulder redovisas i moderbolaget till koncernmässigt värde eller till dotterbolagets bokförda värden. I den mån koncernredovisning skall upprättas efter fusion, skall dotterbolagens tillgångar och skulder där bibehålla sina koncernmässiga värden oavsett hur moderbolaget värderat dessa i sin bokföring.

För att bedöma de skattemässiga effekterna av en fusion måste en prövning ske mot fusionslagen. En fusion kan idag normalt genomföras utan att det överlåtande företaget tar upp någon skattemässig intäkt eller gör något avdrag på grund av fusionen. Det övertagande företaget inträder vidare i det överlåtande företagets skattemässiga situation, den skattemässiga karaktären på tillgångar behålls hos det övertagande företaget etc. [14]

7 Avslutning

För börsbolag är kraven på efterlevnad av god redovisningssed mera stränga än för onoterade bolag. Börsbolag förbinder sig enligt inregistreringskontraktet att följa Redovisningsrådets rekommendationer. Ett bolag som vill in på börsen måste för att kvalificera uppvisa en redovisning av hög klass som följer Redovisningsrådets rekommendationer. Enligt ÅRL skall man dessutom upplysa om alla avvikelser från normgivande organs rekommendationer. Detta gäller även icke-publika bolag. Man skall alltså egentligen inte kunna dölja en ”okonventionell” redovisning.

Konstateras kan samtidigt att de svenska redovisningsreglerna ibland inte räcker till utan analogitolkningar bör göras och stöd från internationell praxis även inhämtas. Det är viktigt att se till affärernas ekonomiska innebörd, särskilt i koncernredovisningen. Vi har visat hur NYAB härigenom förskonats från goodwill avseende A eftersom A betraktas som förvärvare av B. Summeras kan vidare att förvärv genom att bilda holdingbolag som förvärvar dotterbolag inte är gynnsamt för den som vill maximera det utdelningsbara kapitalet i den sammanslagna koncernen. För att både minimera goodwill och maximera fritt eget kapital kan lösningen vid ett dylikt samgående faktiskt vara att bilda ett gemensamtägt holdingbolag och sedan skicka in respektive ägares bolag som aktieägartillskott. Här kan det dock diskuteras huruvida kapitaltillskottet bör redovisas som bundet eget kapital. Förfarandet är även ett skattemässigt gynnsamt alternativ. Ingen omedelbar beskattning aktualiseras. inget uppskovsbelopp uppkommer. I de fall bolagen som skall tillskjutas ingår i näringsverksamhet måste en noggrann prövning göras om uttagsbeskattning aktualiseras.

En fråga som lämpligen bör bli föremål för utredning är hur hittillsvarande praxis, att beskattningen kan följa satta avräkningsvärden/emissionskurser, förhåller sig till de nya skattereglerna.

Alltsedan ÅRL infördes 1997 gäller utifrån Redovisningsrådets tolkning, att anskaffningsvärdet av anläggningstillgångar skall fastställas utifrån verkligt värde. Detta gäller även i den juridiska personens redovisning och även vid förvärv genom apportemission enligt Redovisningsrådet. I vissa fall sker fortfarande redovisning i juridisk person utifrån en lågt satt emissionskurs i enlighet med hittillsvarande praxis i avsaknad av precisering i FARs reviderade rekommendation nr 12 Redovisning av aktier och andelar. Verkliga värden skall användas i koncernredovisningen, både för att värdera vederlaget och för att värdera förvärvsobjektet. Verkligt värde kan dock vara svårt att fastställa – ofta används i praktiken en ”försiktig marknadsvärdering”. Vid kontanta inslag får det anses vara orimligt att värdera köpeskillingen till annat än det nominella beloppet i den juridiska personens redovisning men man bör sedan omvärdera anskaffningsvärdet till marknadsvärde i koncernredovisningen vilket medför att goodwill ökar. Påpekas kan även, för tydlighetens skull, att prissättningen vid koncerninterna överlåtelser samt sammanslagningar av jämbördiga företag inte behöver ske till marknadsvärde varför det ovan sagda enbart gäller vid ”externa” överlåtelser.

Det kan även konstateras att beskrivna transaktioner i normalfallet bör kunna företas utan några omedelbara skattekonsekvenser – förvisso efter en många gånger komplex prövning av vederbörliga skattebestämmelser där ”fallgroparna” är många.

Göran Arnell & Jari Burmeister

Göran Arnell är redovisningsexpert och verksam vid KPMGs enhet Kvalificerad Redovisning.

Jari Burmeister är verksam som skattekonsult vid KPMG Skatt med omstruktureringsfrågor som specialitet.

  • [1]

    Låga bokförda värden hos NYAB spelar ingen roll för ägarna. Var och en av ägarna äger sin överenskomna andel av den samlade förmögenheten i NYAB, oavsett hur denna åsätts värde i redovisningen.

  • [2]

    Koncernmässigt värde består vanligen av eget kapital inkl. eget kapitaldel i obeskattade reserver plus koncernmässiga övervärden inkl. goodwill minus latent skatt.

  • [3]

    Vid en koncernintern överlåtelse av tillgångar till underpris – vilket inte är fallet i referensfallet – mot kontant vederlag aktualiseras frågan om uttagsbeskattning skall ske eller om villkoren för undantag från uttagsbeskattning i underprislagen är uppfyllda. I de fall tillgångarna utgör näringsbetingade andelar kan uppskov med vinsten erhållas både vid en marknadsmässig prissättning eller om uttagsbeskattning aktualiseras.

  • [4]

    Se prop. 1998/99:15 sidan 197 ff.

  • [5]

    Är säljande part ett svenskt aktiebolag torde frågan falla tillbaka på om aktiebolaget skall uttagsbeskattas för marknadsvärdet av tillskottsdelen eller inte.

  • [6]

    Nämnas kan också att en koncernintern överlåtelse under vissa förutsättningar inte faller in i andelsbyteslagen utan i stället i lag om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncernen. I denna lag finns det inget uttryckligt krav om ”marknadsmässig ersättning” varför resonemanget om partiella andelsbyten enligt vår bedömning inte bör bli tillämpligt vid koncerninterna överlåtelser av näringsbetingade andelar mot vederlag i form av andelar. Här kan det vara så att regeringsrättens praxis fortfarande är vägledande (jämför RÅ 1997 not 249).

  • [7]

    I förvärvsanalysen skall förvärvsobjektets tillgångar och skulder marknadsvärderas. På skillnader mellan marknadsvärden och bokförda värden skall latent skatt beaktas. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet på aktierna och marknadsvärdet av förvärvade nettotillgångar i dotterbolaget utgör goodwill.

  • [8]

    Nämnas kan att poolningsmetoden har tillämpats i bl.a. följande sammanslagningar under senare år:

    – Stora och Enso

    – Sands och IPC som sammanslogs till Lundin Oil

    – Zeteco och SMZ

    – Merita och Nordbanken

  • [9]

    I Redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning, RR1:96, behandlas förvärv genom apport av egna aktier. I den äldre versionen av rekommendationen, RR1:91, krävdes uttryckligen att emissionen i koncernredovisningen behandlades som om den skedde till marknadsvärde, även om emissionskursen sattes lägre. I gamla FARs rekommendation nr 12 Aktier och andelar ställdes motsvarande krav.

  • [10]

    Redovisningsrådets reviderade rekommendation om koncernredovisning, RR1:96, berör frågan om värdering av apportemission sist i bilaga 1 med hänvisning till ÅRL. Redovisningsrådet uttalar sig i detta fall om redovisningen även i den juridiska personens redovisning.

  • [11]

    Lagen medger avvikelse från de grundläggande redovisningsprinciperna, men för detta krävs särskilda skäl och att det ska ge en rättvisande bild samtidigt som det skall vara förenligt med god redovisningssed. Vid avvikelse skall upplysning lämnas om avvikelsen och dess effekt på resultat- och balansräkningarna.

  • [12]

    Uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp: Redovisning av koncernmässig omstrukturering, fråga angående tillämpningen av RR 1:96, december 1997.

  • [13]

    Eftersom affären är intern upprättas ingen förvärvsanalys. Inga tillgångar och skulder skall omvärderas avseende A, ingen goodwill eller negativ goodwill kan uppkomma. Moderbolaget NYABs bokförda värde på aktierna i A på 10 elimineras mot eget kapital i A. Eftersom eget kapital i A uppgår till 18 och endast 10 elimineras slår 8 igenom i koncernens egna kapital.

  • [14]

    Beskattningskonsekvenser kan dock uppkomma med anledning av Bokföringsnämndens kommande rekommendation. Se Knutsson och Johansson, SvSkT 1999 s. 20 ff.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%