1 Kostförmån skattefri vid vård av ungdomar med psykiska problem

Genom RÅ 2009 ref. 16 har kretsen av personer som kan få skattefri kostförmån i samband med sin tjänsteutövning utökats till att omfatta vårdpersonal med tillsyn över ungdomar med svåra psykiska problem.

Det HVB-hem som målet gällde inriktade sig på vård av flickor med självskadebeteende. Flickorna kom i de flesta fall direkt från psykiatrisk klinik, där flera av dem vårdats enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Maten tillagades av personalen och ungdomarna gemensamt och det ålåg personalen att äta tillsammans med ungdomarna. Ungdomarna hade i många fall ätstörningsproblem i form av t.ex. självsvält eller hetsätning. Några hade problem av tvångsmässig karaktär. Många var deprimerade. Sammantaget hade ungdomarna svåra psykiska problem och krävde mycket stor tillsyn, särskilt vid måltiderna. Måltiderna innefattade såväl tillsynsmoment som pedagogiska moment.

Regeringsrätten konstaterade att det varit nödvändigt för bedrivande av verksamheten att de anställda deltog vid måltiderna tillsammans med ungdomarna. I deras tjänstgöring i samband med måltiderna fanns därmed påtagliga vårdinslag och pedagogiska moment. Domstolen beslut därför att något underlag för kostförmåner inte skulle påföras bolaget vid bestämmande av underlaget för arbetsgivaravgifter

Enligt gammal praxis anses kostförmån skattefri för lärare och förskolelärare vid s.k. pedagogiska måltider. Det kan även beskrivas som en justering av förmånsvärdet ned till ett nollvärde, dock utan formella justeringsbeslut. Med åren har kretsen som kan få skattefri kostförmån i samband med tjänsteutövningen utökats med vissa kategorier vårdpersonal som har en motsvarande tillsynsskyldighet vid måltider som i detta fall. Gemensamt för dem är att tjänstgöringsmomentet och övriga omständigheter kring måltiden är sådana att den kan antas väsentligen förlora sitt värde som vila och rekreation för den anställde.

2 Särskild löneskatt på förvärvsinkomster har inte kunnat tas ut för uppdragstagare

I notisfallet RÅ 2009 not. 111 har en majoritet i Regeringsgrätten kommit fram till att en styrelseordförande och delägare i ett fåmansföretag inte kunde anses vara ’arbetstagare’ vid tillämpningen av lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Särskild löneskatt kunde därför inte tas ut på löneförmåner till denne såsom uppdragstagare.

Den 80-årige företagsledaren hade fritt kunnat disponera en båt som tillhörde företaget. Båten angavs vara anskaffad för representation och hade använts i företaget vid två sådana tillfällen under den aktuella säsongen. Skatteverket hade påfört honom förmån av fri båt på grund av den möjlighet han hade att använda båten när helst han ville. Sedan såväl länsrätten som kammarrätten avslagit mannens överklagande, beslutade Regeringsrätten medge prövningstillstånd för frågan om förmånsvärde av rätt att disponera företagets båt.

I Regeringsrätten kom emellertid målet att handla om något helt annat än det avsedda då majoriteten fastnade på att det inte fanns grund för att – utan stöd i annan lagstiftning – ta ut särskild löneskatt också på ersättningar till ’uppdragstagare’. Regeringsrätten ansåg att denna möjlighet upphört vid tillkomsten av den nya socialavgiftslagen (2000:980).

Efter utgången av 2007 ska särskild löneskatt inte längre betalas för äldre personer som fått ersättning för arbete. Domen saknar därför betydelse för den frågan – på annat sätt än att den lett till många omprövningsärenden som gällt återbetalning av särskild löneskatt för äldre uppdragstagare.

Eftersom det inom skatterätten saknas ett enhetligt arbetstagarbegrepp kan frågan dock dyka upp i ett annat sammanhang. Såsom sägs i den skiljaktiga meningen får frågan om begreppet arbetstagare i en viss situation ska anses inkludera även vad som brukar betecknas uppdragstagare, exempelvis styrelseledamöter, avgöras mot bakgrund av de aktuella bestämmelsernas bakgrund och utformning (jfr RÅ 2001 not. 164).

Och den tvistiga frågan om förmånsbeskattning av dispositionsrätten till företagets båt kom alltså inte att bli prövad i Regeringsrätten denna gång.

Birgitta von Euler