1 Inledning

Det är idag vanligt att företag som ett led i sin marknadsföring ger olika slag av reklamgåvor till sina kunder. Reklamgåvor utgör oftast sådana utgifter som är avdragsgilla enligt huvudregeln i 16 kap. 1§ IL, vilken saknar sådan begränsning i avdragsrätten som finns beträffande representationsgåvor i 16 kap. 2 § IL. Reklamgåvor får dock inte dras av utan vidare. För att avdrag ska medges får reklamgåvan inte strida mot det allmänna avdragsförbudet för gåva i 9 kap. 2§ IL

Hur denna gräns ska dras är givetvis av stor praktisk betydelse mot bakgrund av att reklamgåvor är vanligt förekommande. Även om Skatteverket i ett ställningstagande 2007 angav det avdragsgilla beloppet för reklamgåvor till 180 kr, motsvarande vad som är avdragsgillt som representationsgåva, har det varit något osäkert dels vad som skatterättsligt är en reklamgåva, dels till vilket belopp en sådan gåva är avdragsgill.

Regeringsrätten har nu i en dom den 15 april 2010 (mål nr 2410-08) bedömt hur frågan om avdrag för reklamgåvor sakligt skall prövas samt vad som i det fall som avgjordes var att se som beloppsmässigt avdragsgillt.

2 Bakgrund

Med en avdragsgill reklamgåva har normalt ur skatterättslig synpunkt ansetts varor med förhållandevis obetydligt värde som antingen har en direkt anknytning till givarens sortiment eller i form av enklare presentartiklar. Avdragsrätten har i praktiken varit beroende av att gåvan lämnats till ett större antal personer.

Rättspraxis (bl.a. RÅ 1967 Fi 437 och RÅ 1970 Fi 16) är i huvudsak av äldre datum, med undantag från RÅ 2000 ref 31 I som avsåg Procordias sponsring av Kungliga Teatern AB (Stockholmsoperan). Regeringsrättens uttalanden i det sistnämnda målet är principiellt viktigt då det klargör gränsdragningen mot icke avdragsgill gåva.

Regeringsrätten uttalade vad avser s.k. reklam- och representationsgåvor följande:

”Slutligen kan nämnas att förbudet mot avdrag för gåvor inte synes utgöra något hinder mot att avdrag kan medges för s.k. reklam- och representationsgåvor. Att gåva inte bedömts föreligga i dessa fall torde hänga samman med att förmögenhetsöverföringen normalt sett är ringa och det påtagliga sambandet mellan ”gåvan” och sponsorns näringsverksamhet”.

Som nämnts angav Skatteverket därefter i ett ställningstagande 2007-11-27 (Dnr 131 684677-07/111) att den beloppsmässiga avdragsramen för en reklamgåva bör uppgå till samma belopp som för representationsgåva, dvs. 180 kr per person plus mervärdeskatt.

Det har dock i praktiken varit oklart när och till vilket belopp en reklamgåva är avdragsgill.

3 Regeringsrättens dom

De reklamgåvor som var föremål för bedömning i 2010 års mål var av olika slag: tröjor, skjortor, ståltermosar, pennor, verktyg m.m. Inköpskostnaden varierade från cirka 100 och 650 kr inklusive moms.

Skatteverket hävdade att det var fråga relativt exklusiva gåvor, vilka hade personlig karaktär och ett inte ringa ekonomiskt värde samt att vissa gåvor inköpts endast i ett mycket litet antal. Enligt Skatteverket kunde avdrag därför endast medges för de reklamgåvor som hade ett inköpspris om högst 180 kr exklusive mervärdesskatt.

Regeringsrätten konstaterade att utgifter för reklamgåvor får anses utgöra sådana kostnader för marknadsföring om är avdragsgilla enligt huvudregeln i 16 kap. 1 § IL. Domstolen noterade också att det inte finns någon begränsning i avdragsrätten till skäliga utgifter som vid representation, men att avdragsrätten faller bort om avdraget skulle strida mot avdragsförbudet för gåvor.

Av domen framgår att avgränsningen mot vad som är en icke avdragsgill gåva skall göras genom att jämföra reklamgåvans värde med dess reklamvärde. Motsvarar reklamvärdet värdet av reklamgåvan saknas enligt Regeringsrätten förutsättningar att tillämpa avdragsförbudet mot gåva. Detta synsätt att värdera reklam och PR överensstämmer med det som kom till uttryck i RÅ 2000 ref 31 I.

Regeringsrätten konstaterade vidare att det i lagen saknas beloppsramar för vilket avdrag som kan medges avseende reklamgåvor och att detta innebär att bedömningen av vad som kan anses vara ett beloppsmässigt godtagbart avdrag måste utgå från omständigheterna i det enskilda fallet.

I målet ansåg Regeringsrätten, liksom tidigare Kammarrätten, att reklamgåvor som inte översteg 350 kr per gåva inklusive mervärdeskatt var avdragsgilla för bolaget ifråga.

Av Regeringsrättens dom framgår vidare att fråga inte behöver vara om en artikel som saknar personlig karaktär, dvs. artiklar som delas ut i större mängd till allmänheten, presumtiva kunder eller en större kundkrets. I målet var t.ex. fråga reklamgåvor i form av 20 polotröjor. Regeringsrättens dom innebär vidare att en skjorta, polotröja eller tenniströja kan vara en avdragsgill reklamgåva även om mottagaren har möjlighet att välja t.ex. färg eller storlek. En sådan gåva förlorar inte på grund av detta sin karaktär av reklamgåva.

4 Slutsatser

Genom Regeringsrättens dom har rättsläget ytterligare klarlagts vad avser avdragsrätten för reklamgåva. Domen ger vägledning inte bara beträffande vad som är beloppsmässigt avdragsgillt som en reklamgåva, utan har också mer allmänt principiellt värde.

Det kan konstateras att det saknas lagligt stöd för att generellt tillämpa en beloppsram för ett bolags avdragsrätt avseende reklamgåvor. Sakligt måste en prövning göras i det enskilda fallet. Reklamgåvans värde skall motsvara reklamgåvans reklamvärde för att avdragsförbudet mot gåva inte skall vara tillämpligt. Vid denna prövning kan svårigheter uppstå ur bevisvärderingssynpunkt om reklamgåvans kostnad är större än vad som medgavs i nu aktuellt mål. Det finns med andra ord en risk att Skatteverket och våra domstolar vid en framtida prövning i praktiken kan komma att vägra ett bolag avdrag för reklamgåvor som överstiger 350 kr inklusive moms genom att schablonmässigt hävda att reklamvärdet inte visats överstiga 350 kr när inköpskostnaden för reklamgåvan överstiger detta belopp. Här skall även beaktas att gåvan är av enklare slag och ringa värde.

Regeringsrättens dom innebär vidare att en reklamgåva kan bestå av klädesplagg där mottagaren själv kan välja t.ex. storlek och färg utan att förlora sin karaktär av reklamgåva. Domen klargör också att en reklamgåva inte behöver vara av masskaraktär för att vara avdragsgill.

Som Skatteverket redan självt konstaterat på sin hemsida så är verkets ställningstagande från 2007 överspelat till den del ställningstagandet avser beloppsramen för en avdragsgill reklamgåva.

Johnny Ekström är verksam som skattekonsult vid KPMG AB.