Skattenytt nr 9 2012 s. 645

Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parentes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan och är inte heller med i den sammanställning som följer nedan.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

Vad avses med utländska investeringsfonder vid tillämpning av inkomstskattelagen, lagen om investeringssparkonto och kupongskattelagen?

(Se nedan under avsnitt 1.4)

Avdrag för mervärdesskatt på måltidsutgiften vid representation

Vid inkomstbeskattningen ska utgifter för representation och liknande ändamål dras av bara om de har omedelbart samband med näringsverksamheten. För utgifter för lunch, middag eller supé får avdraget inte överstiga 90 kronor per person och måltid. Företag som inte har avdragsrätt för eller rätt till återbetalning av mervärdesskatt får därutöver dra av ett belopp som motsvarar mervärdesskatten på detta belopp.

Ett företag som i sin verksamhet har avdragsrätt för eller rätt till återbetalning av mervärdesskatt kan vid mervärdesskatteredovisningen för måltidsutgifter i samband med representation högst få avdrag för mervärdesskatten på avdragsramen 90 kr per person och måltid. Om ett sådant företag har haft kostnader för en restaurangtjänst som avser både mat och spritdrycker, vin eller starköl kan företaget, enligt Skatteverkets uppfattning, få avdrag för mervärdesskatt med skäliga 14 kr per person och måltid. Detta gäller under förutsättning att kostnaderna är minst 90 kr exklusive mervärdesskatt per person och måltid och har ett omedelbart samband med näringsverksamheten. Företaget kan dock i stället välja att beräkna sitt avdrag för mervärdesskatt utifrån faktiska kostnader för mat respektive spritdrycker, vin eller starköl. Den andel av 90 kr som ska anses avse mat ska då beräknas genom en proportionering utifrån de faktiska kostnaderna exklusive mervärdesskatt för mat respektive spritdrycker, vin och starköl vid varje representationstillfälle.

Om ett företag som inte har avdragsrätt för eller rätt till återbetalning av mervärdesskatt har haft kostnader för en restaurangtjänst som avser både mat och spritdrycker, vin eller starköl kan företaget, enligt Skatteverkets uppfattning, vid inkomstbeskattningen få avdrag för 90 kr med ett tillägg för mervärdesskatt med skäliga 14 kr per person och måltid. Detta gäller under förutsättning att kostnaderna är minst 90 kr exklusive mervärdesskatt per person och måltid. Företaget kan i stället välja att dra av 90 kr med ett tillägg för mervärdesskatt beräknat utifrån faktiska kostnader för mat respektive spritdrycker, vin eller starköl. (2012-05-31, dnr 131 210591-12/111)

Kommentar: I ställningstagandet finns fyra exempel som åskådliggör Skatteverkets uppfattning.

1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter

Återbetalning av bidrag till dansk efterlönsordning och löpande utbetalning av efterlön

(Se nedan under avsnitt 1.4)

1.3 Kapital

Kredit som är kopplad till ett investeringskonto

Enligt Skatteverket är det skatterättsligt sett inte möjligt att ha en kredit inom ramen för ett investeringssparkonto. En kredit som är kopplad till ett investeringssparkonto ska alltid anses upptagen utanför kontot. Det innebär att varje gång en kredit utnyttjas ska detta likställas med en egen inbetalning på investeringssparkontot som ökar kapitalunderlaget.

Räntan för krediten är avdragsgill, eftersom krediten vid beskattningen inte ska anses upptagen inom ett investeringssparkonto. (2012-04-17, dnr 131 227323-12/111)

Värdering av optioner, terminer och andra derivatinstrument på ett investeringssparkonto

Skatteverkets uppfattning är att ett marknadsvärde på en investeringstillgång aldrig kan vara lägre än noll kronor, vilket bl.a. innebär att negativa värden på optioner och terminer inte kan beaktas vid beräkningen av ett kapitalunderlag. (2012-05-07, dnr 131 177739-12/111)

Beskattning av poker – kontantspel och turneringar

Vinst vid spel av poker är skattepliktig inkomst av kapital, om spelet är anordnat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Den beskattningsbara vinsten ska bestämmas till nettoinkomsten för allt pokerspel under året som tillhandahålls av en och samma spelanordnare. Detta gäller oavsett om spelet sker över Internet eller vid livespel. (2012-05-14, dnr 131 338428-12/111)

Kommentar: Det här ställningstagandet är ett förtydligande av ställningstagandet 2011-06-22 Beskattning av pokerspel som anordnas över Internet, dnr 131 438351-11/111.

Vad avses med utländska investeringsfonder vid tillämpning av inkomstskattelagen, lagen om investeringssparkonto och kupongskattelagen?

(Se nedan under avsnitt 1.4)

1.4 Internationell beskattning

Återbetalning av bidrag till dansk efterlönsordning och löpande utbetalning av efterlön

En person som har betalat in s.k. bidrag till en dansk efterlönsordning och som väljer att få sina efterlönsbidrag återbetalda ska enligt Skatteverket inte beskattas i Sverige för återbetalningen.

Skatteverket anser vidare att när en person ”går på efterlön” så är de löpande utbetalningarna av efterlön skattepliktiga enligt IL. Bestämmelserna i det nordiska skatteavtalet och dess artikel 18 ska tillämpas. Under vissa förhållanden ska den tidigare undantagandemetoden fortsatt tillämpas i stället för avräkningsmetoden. (2012-04-10, dnr 131 237402-12/111)

Lönmodtagernes Dyrtidsfond

Utbetalning från Lönmodtagernes Dyrtidsfond utgör inte skattepliktig inkomst i Sverige. (2012-04-24, dnr 131 789769-11/111)

Svenska investeringsfonder och skatteavtal

Från och med den 1 januari 2012, med tillämpning första gången vid 2013 års taxering, är investeringsfonder inte skattskyldiga för några inkomster. Skatteverket anser att därmed kan en investeringsfond inte heller vara en person med hemvist i Sverige enligt skatteavtalen. Eftersom en investeringsfond inte kan vara en person med hemvist i skatteavtalens mening kan Skatteverket inte utfärda hemvistintyg för fonden i vilket Skatteverket intygar att fonden har hemvist i Sverige enligt artikel 4 eller motsvarande artikel i tillämpligt skatteavtal.

Det innebär att fonden inte har rätt till de förmåner i form av nedsättning av källskatter på ränta och utdelning som normalt följer av skatteavtalen. Andra länder kan dock ge uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” en annan innebörd. Skatteverket kan därför utfärda intyg som förklarar investeringsfondens skattesituation i Sverige varvid ett annat land kan göra en egen bedömning. (2012-04-24, dnr 131 125271-12/111)

Avräkning utländsk skatt – fördelning av gemensamma kostnadsposter mellan svensk och utländsk inkomst i spärrbeloppsberäkningen samt hur fördelningen påverkas av koncernbidrag m.m.

Vid avräkning av utländsk skatt består täljaren i spärrbeloppsberäkningen av den utländska nettoinkomsten. När den utländska nettoinkomsten ska beräknas anser Skatteverket att fördelning av kostnadsposter som är gemensamma för svensk och utländsk inkomst bör göras utifrån den fördelningsmetod som är lämpligast i det enskilda fallet. Fördelning utifrån nettobeloppen efter avdrag för direkta kostnadsposter är en schablonmetod som kan användas. Det kan även finnas andra lämpliga fördelningsmetoder, t.ex. utifrån omsättning.

Vid fördelning av gemensamma kostnadsposter utifrån nettobeloppen ska underlaget inte påverkas av sådana poster som anges i 2 kap. 11–13 §§ avräkningslagen. Det innebär att lämnat eller mottaget koncernbidrag varken hänförs till den svenska eller utländska inkomsten. Detsamma gäller avdrag för lämnad utdelning som behandlas på samma sätt som koncernbidrag vid spärrbeloppsberäkningen samt avsättning till och återföring av periodiseringsfond och expansionsfond. Avdrag för tidigare års underskott finns inte omnämnt i 2 kap. 11–13 §§ avräkningslagen men ska inte heller påverka underlaget. Samma princip tillämpas vid fördelning av gemensamma intäktsposter. (2012-05-15, dnr 131 349024-12/113)

Kommentar: Detta ställningstagande har kompletterats med hur fördelningen påverkas av avdrag för tidigare års underskott och ersätter Skatteverkets ställningstagande 2010-12-20 med dnr 131 769239-10/111. Anledningen till kompletteringen är att Högsta förvaltningsdomstolen i dom 2012-04-24 mål nr 1062-11 har ansett att sådant avdrag inte ska påverka den utländska inkomstens storlek vid spärrbeloppsberäkningen. i ställningstagandet finns även ett exempel som visar på principen när fördelningen görs utifrån nettobeloppen.

Vad avses med utländska investeringsfonder vid tillämpning av inkomstskattelagen, lagen om investeringssparkonto och kupongskattelagen?

Skatteverket anser att det är en bedömning enligt lagen om investeringsfonder som ska ligga till grund för vad som är en utländsk motsvarighet till en svensk investeringsfond. Skatteverket anser att det är samma bedömning som ska göras oavsett om det är fråga om begreppet investeringsfonder i inkomstskattelagen och lagen om investeringssparkonto eller undantaget från skattskyldighet i 4 § nionde stycket kupongskattelagen.

Skatteverket anser att det saknar betydelse vilken legal form fonden har. Både kontraktsrättsliga fonder, trustfonder och associationsrättsliga fonder kan vara utländska motsvarigheter till svenska investeringsfonder. Det gäller oavsett om den utländska fonden är bildad inom eller utom EES och oavsett om den omfattas av UCITS IV-direktivet eller ej under förutsättning att skattelagstiftningen i fondens hemland inte innebär att fondens inkomster beskattas hos dess delägare.

Skatteverket anser att den utländska fonden ska uppfylla följande kriterier som gäller för svenska investeringsfonder enligt lagen om investeringsfonder.

  1. Den ska ha tillstånd och stå under tillsyn i sitt hemland.
  2. Den ska enbart göra investeringar i sådana tillgångar som är tillåtna för svenska investeringsfonder.
  3. Den ska få kapital från allmänheten eller en särskilt angiven och avgränsad krets investerare.
  4. Den ska tillämpa principerna om riskspridning.
  5. Den ska återköpa eller inlösa andelarna på begäran av innehavarna med medel ur fondens tillgångar.
  6. Den ska tillhandahålla viss information.
  7. Om fonden inte är en associationsrättslig fond ska tillgångarna i fonden förvaltas av ett förvaltningsbolag med tillstånd att förvalta fonden.
  8. Dess tillgångar ska förvaras hos ett separat förvaringsinstitut.

Skatteverket anser att samtliga fonder som har tillstånd enligt UCITS IV-direktivet är utländska investeringsfonder.

Detsamma gäller de utländska fonder som inte omfattas av UCITS IV-direktivet men som får säljas i Sverige enligt tillstånd av Finansinspektionen.

Skatteverket anser att utländska fonder som inte omfattas av UCITS IV-direktivet men som vid en jämförelse uppfyller villkoren i direktivet utgör utländska investeringsfonder om de har tillstånd och står under betryggande tillsyn i sitt hemland. Det gäller oavsett om fonden hör hemma inom eller utanför EES.

Utländska fonder som inte uppfyller villkoren i UCITS IV-direktivet kan anses utgöra utländska investeringsfonder om de har tillstånd och står under betryggande tillsyn i sitt hemland och inte har större avvikelser från direktivet än att de skulle kunna motsvara en svensk specialfond. Det gäller oavsett om fonden hör hemma inom eller utanför EES. Skatteverket anser att fonden kan vara öppen för en avgränsad krets investerare men måste vara öppen för inlösen minst en gång per år. När det gäller placeringsbestämmelser och riskspridning måste en sammanvägd bedömning göras av dessa två kriterier. (2012-05-23, dnr 131 128777-12/111)

Kommentar: Från och med 2012 är investeringsfonder inte längre skattskyldiga enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL, för inkomst av de tillgångar som ingår i fonden. I stället schablonbeskattas andelsägarna för värdet på de egna andelarna. Schablonbeskattningen omfattar andelar i såväl svenska som utländska investeringsfonder.

Från och med 2012 har det även införts en ny sparform, investeringssparkonto, som regleras i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto. Innehavare av investeringssparkonto ska ta upp en schablonintäkt beräknad på tillgångarna på kontot. Som investeringstillgångar anses bl.a. andelar i utländska investeringsfonder.

I samband med att skattskyldigheten för svenska investeringsfonder slopats undantas utländska investeringsfonder från skyldighet att betala kupongskatt på utdelning enligt kupongskattelagen (1970:624).

2 Mervärdesskatt

Insatser vid insatslopp inom trav och galopp, mervärdesskatt

Skatteverket anser att skattesatsen 6 procent gäller för insatser som betalas av hästägaren i samband med insatslopp vid trav- och galopptävlingar. (2012-04-02, dnr 131 130781-12/111)

Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt

En förening som verkar för att dess medlemmar ska få tillgång till bredbandstjänster är skattskyldig om förutsättningarna för skattskyldighet är uppfyllda. Förutsättningarna är uppfyllda när föreningen har omsättningar inom landet av vara eller tjänst som är skattepliktig och som görs i en yrkesmässig verksamhet.

En bredbandsförening som bygger fibernät och som löpande använder detta för att vinna intäkter till föreningen bedriver en yrkesmässig verksamhet. En förening vars enda verksamhet är att tillhandahålla tjänster utan ersättning från den som mottar tjänsterna kan inte anses bedriva yrkesmässig verksamhet. En sådan förening omfattas inte av skattskyldighet till mervärdesskatt. Skatteverket anser att samma bedömning av yrkesmässigheten ska göras när en förening tar ut endast en symbolisk ersättning.

För att vara skattskyldig måste föreningen ha en omsättning, dvs. föreningens prestationer ska utföras mot ersättning. Det ska finnas en direkt koppling mellan den tjänst som föreningen tillhandahåller och den ersättning som mottagaren av tjänsten betalar för att det ska vara fråga om en omsättning. När föreningen tillhandahåller tjänster till en medlem måste reglerna om omvärdering beaktas.

Den betalning som en medlem i en bredbandsförening erlägger till föreningen i form av medlemsavgift och kapitaltillskott utgör normalt ingen omsättning. Enligt Skatteverkets bedömning finns det normalt inte en direkt koppling mellan betalningen och de tjänster föreningen tillhandahåller. För det fall en sådan betalning skulle innefatta en ersättning för en tjänst ska denna del av betalningen beskattas.

Är föreningen skattskyldig så innebär detta att föreningen har rätt att göra avdrag för ingående skatt på förvärv för den verksamhet som medför skattskyldighet. (2012-05-23, dnr 131 367424-12/111)

Avdrag för mervärdesskatt på måltidsutgiften vid representation

(Se ovan under avsnitt 1.1)

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%