Skattenytt nr 5 2014 s. 309

Investeraravdrag

Sedan den 1 december 2013 kan fysiska personer, som förvärvar andelar i företag av mindre storlek, få skattelättnader genom ett särskilt avdrag i inkomstslaget kapital. [1] I denna artikel redovisas de nya reglerna.

1 INLEDNING

Investeraravdraget syftar dels till att öka mindre företags möjligheter att få tillgång till eget kapital, dels till att minska den skattemässiga olikbehandlingen mellan eget och lånat kapital. De nya reglerna påminner om det tidsbegränsade system med riskkapitalavdrag som fanns vid investeringar i onoterade bolag under 1996 och som också gav rätt till skattereduktion men i begränsad omfattning. [2] Det nya skatteincitamentet bygger på förslag i en promemoria från finansdepartementet hösten 2012 och som i sin tur till vissa delar bygger på Företagsskattekommitténs förslag [3] till riskkapitalavdrag. Eftersom riskkapitalavdraget är ett statligt stöd har det underställts och godkänts av Europeiska kommissionen. [4] I denna artikel redovisar jag huvuddragen i reglerna om det nya investeraravdraget. Bestämmelserna är intagna i det nya 43 kap. inkomstskattelagen (IL).

2 VILKA FÖRETAG OMFATTAS?

2.1 Företagsform

Investeraravdrag ges vid förvärv av aktier och andelar i svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar liksom i utländska bolag som motsvarar sådana företag och som hör hemma inom EES eller i en stat med vilken Sverige ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte förutsatt att företaget har ett fast driftställe i Sverige.

Investmentföretag, [5] privatbostadsföretag, kooperativ förening eller sådan ekonomisk förening som är centralorganisation för kooperativa föreningar exkluderas eftersom de har speciella beskattningsregler. Inte heller oäkta bostadsrättsföreningar och andra företag vars verksamhet består av att tillhandahålla ägarna/medlemmarna bostäder, garage eller annan för deras personliga räkning avsedd anordning omfattas av bestämmelserna om investeraravdrag. Det finns inga krav på att verksamheten ska bedrivas i viss omfattning för att företaget inte ska omfattas av reglerna.

2.2 Bransch- och rörelsevillkor

Det är emellertid inte alla ”godkända” företag som omfattas. Företaget ska uteslutande eller så gott som uteslutande bedriva rörelse [6] vid utgången av betalningsåret eller vid utgången av det beskattningsår som följer närmast efter betalningsåret. [7] Detta innebär att 90 % eller mer av verksamheten i företaget ska bestå av annat än innehav av kontanta medel, värdepapper och liknande tillgångar såvida inte dessa tillgångar innehas som ett led i verksamheten. Kassa, bankkonton och tillfälliga placeringar inom ramen för den bedrivna rörelsen ska således inte påverka bedömningen. Frågan om ett företag uteslutande eller så gott som uteslutande är rörelsedrivande eller inte ska enligt propositionen ske genom en samlad bedömning av förhållanden i företaget utifrån befintlig praxis vad gäller rörelsebegreppet.

Om rörelsevillkoret och löneunderlagsvillkoret uppfylls först under det beskattningsår som följer närmast efter betalningsåret ska avdrag i stället göras för det året.

Företaget får inte helt eller delvis bedriva verksamhet inom varvs-, kol- eller stålindustrin. Detta följer direkt av EU-kommissionens riktlinjer för statligt stöd för riskkapital. Det räcker med att en del av verksamheten bedrivs inom de angivna branscherna för att investeraravdrag inte ska få göras.

2.3 Löneunderlagsvillkoret

Vidare måste företaget ha ett sammanlagt löneunderlag som uppgår till minst 300 000 kronor under betalningsåret eller under det beskattningsår som följer närmast efter betalningsåret. Löneunderlaget beräknas på liknande sätt som vid beräkningen av löneunderlaget i företag med kvalificerade andelar. [8] Dock gäller att ersättningen ska ha utbetalats under samma år som andelarna har slutbetalats.

Underlaget får bestämmas med hänsyn till andra företag som det aktuella företaget har förbindelser till. Löner som betalas ut av andra företag får därmed läggas till löneunderlaget för det företag som beräkningen avser på samma sätt som gäller för beräkningen av medelantalet anställda och delägare som arbetat i företaget, nettoomsättning och balansomslutning, se närmare i avsnitt 2.5.

2.4 Ekonomiska svårigheter

Enligt EU-kommissionens riktlinjer om statligt stöd för riskkapital får inte stöd lämnas till företag i ekonomiska svårigheter. Därför får investeraravdrag inte göras om företaget vid tidpunkten för förvärvet är skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning [9] och kapitaltillskottet inte undanröjer denna skyldighet. Investeraravdrag får således göras även för det eller de tillskott som tillsammans undanröjer skyldigheten. Vidare får investeraravdrag inte göras vid tillskott till företag som vid tidpunkten för förvärvet är på obestånd [10] även om tillskottet medför att företaget kan betala sina skulder. Slutligen ger inte heller förvärv av andelar i ett företag som har inlett ett förfarande om företagsrekonstruktion [11] (offentligt ackord) rätt till investeraravdrag.

2.5 Storleken (”mindre företag”)

2.5.1 Vad är mindre företag?

När det gäller storleken på företaget ges lättnaden bara vid investeringar i företag, som vid utgången av betalningsåret är ett företag av mindre storlek. Detta är också ett krav för att reglerna ska vara förenliga med EU:s regelverk för statligt stöd, som bara omfattar företag inom kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag. [12] Termen mindre företag motsvarar kommissionens definition på små företag och mikroföretag och med termen avses företag där medelantalet anställda och delägare som under betalningsåret har arbetat i företaget är lägre än 50 och vars nettoomsättning under betalningsåret eller balansomslutning för samma år uppgår till högst 80 miljoner kronor. Ett företag anses emellertid inte vara ett företag av mindre storlek om 25 % eller mer av kapital- eller röstandelarna direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ. Vidare får inga andelar i företaget vara börsnoterade.

För att skattelättnaderna inte ska kunna utnyttjas vid förvärv av andelar i företag som enligt kommissionens definition inte utgör litet företag eller mikroföretag ska nyss nämnda gränsvärden avseende medelantalet anställda samt delägare som arbetat i företaget, nettoomsättning och balansomslutning beräknas med hänsyn till såväl koncernföretag som andra företag som äger andelar i företaget eller i vilka företaget äger andelar. Reglerna är utformade efter kommissionens definition men är anpassade till svenska förhållanden och innebär följande.

2.5.2 Företag som ingår i en koncern

Om företaget ingår i en koncern [13] ska de nämnda gränsvärdena beräknas med hänsyn till samtliga företag inom koncernen. Det innebär att till företagets värden om medelantalet anställda och delägare som arbetat i företaget, nettoomsättning och balansomslutning även ska läggas 100 procent av motsvarande värden från företag som ingår i koncernen. Om något av koncernföretagen kontrollerar ett annat företag eller kontrolleras av ett annat företag genom ett innehav av 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna, utan att företaget ingår i koncernen, ska även det företagets värden läggas till genom kvotering av värdena med hänsyn till den högsta av kapital- eller röstandelen. Gränsvärden i flera företag ska även läggas ihop om företaget skulle ha ingått i samma koncern som ett annat företag om den fysiska personen – eller den grupp av fysiska personer i samverkan som äger företagen – hade varit ett företag (s.k. oäkta koncern). Detta gäller dock bara om företagen bedriver verksamhet på samma marknad eller angränsande marknader.

2.5.3 Företag som utan att ingå i en koncern kontrollerar eller kontrolleras av ett annat företag

Företag som utan att ingå i en koncern, kontrollerar ett annat företag eller kontrolleras av ett annat företag genom ett innehav av 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna ska vid beräkningen av gränsvärdena lägga till ett så stort belopp av värdena i det andra företaget som motsvarar ägarandelen mellan företagen. Om förbindelsen mellan företagen utgörs av olika andelar av kapitalet och rösterna ska den högsta andelen användas. Om företaget har sådana förbindelser till flera företag ska beräkningen göras för varje företag för sig. Om det företag som kontrollerar eller kontrolleras av företaget i vilket andelar har förvärvats ingår i en koncern, ska gränsvärdena beräknas med hänsyn tagen till hela koncernen. Reglerna är mycket invecklade och regeringen lämnar därför i propositionen ett flertal klargörande exempel, som förklarar hur de är avsedda att tillämpas.

3 NÄR OCH HUR GÖRS INVESTERARAVDRAGET?

3.1 Avdragets storlek

Investeraravdrag kan göras av den som är obegränsat skattskyldig i Sverige eller den som är begränsat skattskyldig men som enligt tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL är skattskyldig för kapitalvinst på andelarna i Sverige. Detta gäller dock med förbehåll att Sverige faktiskt kan beskatta kapitalvinsten, dvs. att den inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av reglerna i ett skatteavtal. Även dödsbon får göra investeraravdrag men bara för investeringar som skett före dödsfallet. Detta gäller således bara om den avlidne före dödsfallet uppfyllde samtliga villkor för avdrag.

Den som vill göra investeraravdrag ska begära detta i sin inkomstdeklaration för betalningsåret, dvs. det beskattningsår då full betalning för andelarna har skett.

Underlaget för investeraravdrag utgörs av den skattskyldiges betalning för andelar i företaget, dvs. den skattskyldiges tillskott av kapital till företaget. Därmed avses förvärvspriset exklusive utgifter i samband med förvärvet såsom provisioner, courtage och rådgivningskostnader. Avdrag får bara göras om andelarna betalats kontant. Apportemission, kvittningsemission eller liknande godtas således inte. Om förvärvet avser ett s.k. lagerbolag begränsas underlaget till ett belopp som motsvarar vad som har betalats kontant för andelarna vid bildandet av företaget, dvs. vad som i pengar tillskjutits företaget – inte vad som faktiskt erlagt till säljaren av lagerbolaget.

Investeraravdrag får göras med ett belopp som motsvarar 50 % av underlaget. Avdraget får för en enskild investerare uppgå till högst 650 000 kr per år, vilket motsvarar en investering på 1,3 milj. kr. Man kan få avdrag för investeringar i flera bolag per år, dock sammanlagt med högst det nämnda maximibeloppet. Avdraget ska avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Genom att avdraget görs i inkomstslaget kapital blir den skattemässiga effekten av avdraget 15 % av underlaget. Vid underskott i inkomstslaget erhålls skattereduktion. För att investeraravdraget ska ha samma värde oavsett om den skattskyldige har överskott eller underskott i inkomstslaget kapital gäller emellertid särskilda regler för underskott som överstiger 100 000 kr så att skatten [14] i dessa fall alltid minskas med 30 % av den del av underskottet av kapital som motsvarar investeraravdragsbeloppet. Om en aktieägare i ett mindre företag exempelvis tecknar nya aktier för 300 000 kr och alla villkor för investeraravdrag är uppfyllda är investeraravdraget 150 000 kr, vilket ger en skattereduktion med 45 000 kr.

Enligt EU:s regler om statligt stöd för riskkapital får ett och samma företag inte ta emot avdragsgrundande tillskott överstigande 2,5 milj. euro per år. Reglerna om investeraravdrag innehåller därför ett tak för avdragsgrundande betalning för andelar om 20 milj. kr per år. För att takbeloppet ska kunna kontrolleras av företagen är det utformat som ett högsta belopp för betalning för andelar som görs till företaget av fysiska personer. Om gränsen om 20 milj. kr överskrids ska underlaget proportioneras på de fysiska personer som förvärvat andelar så att varje fysisk person ska minska sitt underlag med ett belopp som motsvarar dennes andel av den del av betalningen för andelarna som överstiger taket om 20 milj. kr. Det ankommer på företaget att lämna erforderlig information i kontrolluppgift. [15]

3.2 Undantag vid värdeöverföringar från företaget och vid interna förvärv

3.2.1 Värdeöverföringar

För att förhindra at skattelättnader ges vid kombinerade uttag och insättningar får investeraravdrag inte göras om den skattskyldige (eller närstående) under betalningsåret eller något av de två beskattningsåren närmast före betalningsåret har fått en eller flera värdeöverföringar från företaget eller ett annat företag i samma koncern och värdeöverföringen eller värdeöverföringarna tillsammans överstiger ett jämförelsebelopp. Med värdeöverföring avses begreppet i 17 kap. 1 § ABL. [16] När det gäller ekonomiska föreningar avses med värdeöverföring även inlösen av förlagsinsatser enligt lagen om ekonomiska föreningar och utbetalningar enligt 10 kap. 1 § samma lag. [17]

Värdeöverföringar från utländska företag som motsvarar vinstutdelning m.m. ska i förekommande fall också beaktas.

Vid värdeöverföringar utgörs jämförelsebeloppet av den skattskyldiges andel av kapitalet i företaget vid tidpunkten för värdeöverföringen, multiplicerad med företagets redovisade resultat för beskattningsåret närmast före det kalenderår då den skattskyldige (eller någon närstående till denne) får värdeöverföringen. Om den skattskyldiges andel av kapitalet har ändrats under kalenderåret och om det under kalenderåret har skett mer än en värdeöverföring, ska jämförelsebeloppet bestämmas utifrån den högsta andel av kapitalet i företaget som den skattskyldige har vid tidpunkten för någon av värdeöverföringarna. Med företagets redovisade resultat avses vad som i resultaträkningen anges som årets resultat enligt årsredovisningslagen. Jämförelsebeloppet blir således ett tak för hur stor värdeöverföring som accepteras före ett förvärv utan att investeraravdraget påverkas.

Även värdeöverföringar från andra företag i samma koncern som företaget ska omfattas. Dessutom omfattas värdeöverföringar till närstående. Värdeöverföringar till närstående som innehar andelar i företaget ska dock endast beaktas till den del de överstiger den närståendes andel av kapitalet i företaget vid tidpunkten för värdeöverföringen, multiplicerad med företagets redovisade resultat för beskattningsåret närmast före det kalenderår då den närstående fick värdeöverföringen eller värdeöverföringarna.

3.2.2 Interna förvärv

Investeraravdrag får inte heller göras om företaget under betalningsåret eller de två beskattningsåren närmast före betalningsåret har gjort vissa interna förvärv. Syftet med dessa regler är att förhindra att redan gjorda tillskott (gammalt kapital) omvandlas till nytt kapital som kan ligga till grund för investeraravdrag. Hit räknas förvärv av

  1. andelar i ett annat företag som direkt eller indirekt förvärvas från den skattskyldige eller någon närstående till honom,
  2. en enskild näringsverksamhet från den skattskyldige eller någon närstående till honom, om verksamheten tidigare har bedrivits i ett företag som ägs eller har ägts av den skattskyldige eller någon närstående till honom, och
  3. verksamhet från ett företag som den skattskyldige eller någon närstående till honom äger.

Vid företagets förvärv av andelar i ett annat företag ska bestämmelserna bara gälla till den del det inte finns något investeraravdrag hänförligt till de förvärvade andelarna som har återförts eller ska återföras med anledning av förvärvet.

Interna förvärv som sker efter betalningsåret kan medföra att investeraravdraget ska återföras, se avsnitt 3.3.5.

3.3 Återföring av investeraravdrag

3.3.1 Inledning

I vissa situationer ska investeraravdraget återföras och tas upp som intäkt i inkomstslaget kapital. Det gäller om den skattskyldige inom fem år efter betalningsåret avyttrar andelarna, får en värdeöverföring från företaget överstigande jämförelsebeloppet, företaget gör ett internt förvärv eller den skattskyldige inte längre är skattskyldig för kapitalvinsten. Dessa återföringssituationer redovisas i de följande avsnitten (3.3.2 – 3.3.5).

Investeraravdraget ska återföras det beskattningsår då den skattskyldige avyttrar andelarna, den skattskyldige eller någon närstående till honom får en värdeöverföring som överstiger jämförelsebeloppet, företaget gör ett internt förvärv eller den skattskyldige upphör att vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna eller kapitalvinsten blir undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal.

Om en avyttring av andelarna medför att investeraravdraget ska återföras beräknas kapitalvinsten separat från återföringen av avdraget. Beräkningen av kapitalvinsten påverkas således inte av återföringen av investeraravdraget. Återföring av investeraravdrag ska vid tillämpningen av de s.k. kvittningsreglerna i inkomstskattelagen behandlas som en skattepliktig kapitalvinst på en delägarrätt. Om avyttringen medför en kapitalförlust på andelarna kan den således kvittas fullt ut mot det återförda avdraget innan förlusten kvoteras till 70 %.

3.3.2 Avyttring av andelarna

För att förhindra oönskad skatteplanering ska investeraravdraget återföras om andelarna avyttras inom fem beskattningsår efter betalningsåret. Med avyttring likställs att andelarna övergår till någon annan genom gåva eller bodelning. Avyttring anses dock inte ha skett vid bodelning med anledning av upphörande av ett samboförhållande, äktenskapsskillnad eller sambons eller makens död. I dessa fall inträder i stället förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation enligt kontinuitetsregeln i 44 kap. 21 § IL. Det innebär att om förvärvaren i sin tur avyttrar andelarna under den nämnda femårsperioden blir det förvärvaren som ska återföra investeraravdraget.

Om den skattskyldige har såväl andelar som medfört investeraravdrag som andra andelar i företaget ska en avyttring av andelar i företaget alltid behandlas som om avyttringen avsåg de andelar för vilka den skattskyldige har fått investeraravdrag. Detta har dock bara betydelse för skyldigheten att återföra avdraget och påverkar inte beräkningen av kapitalvinst eller underlaget för gränsbelopp för kvalificerade andelar.

Om en mindre del av andelsinnehavet avyttras än vad den skattskyldige har fått investeraravdrag för ska inte hela avdraget återföras. I sådant fall ska återföring ske av så stor del av avdraget som motsvarar den avyttrade andelen.

Om den skattskyldige har fått flera investeraravdrag för andelarna i företaget ska avdragen återföras i den ordning som den skattskyldige har fått dem, dvs. det avdrag den skattskyldige har fått först ska återföras först.

3.3.3 Värdeöverföringar från företaget

För att investeraren ska kunna få viss avkastning på sin insats kan företaget lämna utdelning upp till jämförelsebeloppet, se avsnitt 3.2.1 ovan. Men om den skattskyldige (eller någon närstående) under något av de fem beskattningsåren närmast efter betalningsåret får en eller flera värdeöverföringar från företaget eller ett annat företag i samma koncern och värdeöverföringen eller värdeöverföringarna tillsammans överstiger jämförelsebeloppet ska avdraget återföras.

Värdeöverföringar till närstående som innehar andelar i företaget ska dock endast beaktas till den del de överstiger den närståendes andel av kapitalet i företaget vid tidpunkten för värdeöverföringen, multiplicerad med företagets redovisade resultat för beskattningsåret närmast före det kalenderår då den närstående får värdeöverföringen eller värdeöverföringarna.

3.3.4 Interna förvärv

Om företaget gör ett internt förvärv under de två beskattningsåren närmast efter betalningsåret ska investeraravdraget också återföras. Om företaget förvärvar andelar i ett annat företag från den skattskyldige kan förvärvet medföra att den skattskyldige ska återföra investeraravdrag hänförligt till de avyttrade (förvärvade) andelarna. I sådana fall föreligger skyldighet att återföra investeraravdrag på grund av det interna förvärvet endast avseende den del av investeraravdraget i det förvärvande företaget som överstiger det avdrag som ska återföras på grund av att andelar avyttrats. Om företaget förvärvar andelar i ett annat företag från den skattskyldige eller någon närstående till honom ska investeraravdraget därför bara återföras till den del det inte finns något investeraravdrag hänförligt till de förvärvade andelarna som ska återföras med anledning av förvärvet.

3.3.5 Skattskyldigheten upphör

För att man inte ska kringgå kvalificeringstiderna genom utflyttning ska investeraravdrag återföras även om den skattskyldige upphör att vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna. Samma sak gäller om kapitalvinsten undantas från beskattning pga. ett skatteavtal. Beskattning redan vid utflyttning är dock enligt EU-domstolen [18] inte tillåten. Därför har skyldigheten att återföra gjorda avdrag kompletterats med en möjlighet att ansöka om anstånd med betalning av den skatt som hänför sig till det återförda avdraget enligt mönster från anståndsreglerna vid uttagsbeskattning enligt 22 kap. IL.

För att en utflyttad person inte ska hamna i en sämre situation än den som är bosatt i Sverige utan att någon återföringssituation inträtt under femårsperioden kan en skattskyldig, som återfört avdraget pga. att skattskyldigheten här upphört, begära att få återföringen omprövad [19] i motsvarande fall.

Ett investeraravdrag ska inte återföras om andelarna inte avyttras under de fem beskattningsåren närmast efter betalningsåret, om den skattskyldige eller någon närstående till honom under samma period inte får någon värdeöverföring överstigande jämförelsebeloppet samt om företaget under de två beskattningsåren närmast efter betalningsåret inte gör något internt förvärv.

Om den skattskyldige avyttrar en del av andelsinnehavet eller företaget gör ett internt förvärv som medför att en del av investeraravdraget ska återföras, ska återföring inte ske till den del återföring inte skulle ha skett om den skattskyldige hade varit fortsatt skattskyldig i Sverige för kapitalvinsten på andelarna. Den skattskyldige får därmed en möjlighet att efter begäran hos Skatteverket få en gjord återföring omprövad. Om det vid en sådan omprövning visar sig att någon återföring, helt eller delvis, inte längre ska ske blir resultatet för den skattskyldige detsamma som om skattskyldigheten inte hade upphört.

Ulf Tivéus är verksam vid Skeppsbron Skatt.

  • [1]

    Se prop. 2012/13:134, bet. 2012/13:SkU2, SFS 2013:771.

  • [2]

    Underlaget för skattereduktion var ursprungligen investeringar i nyemitterade aktier i onoterade bolag under 1996–1997 upp till sammanlagt 100 000 kr. Skattereduktionen begränsades emellertid till att avse investeringar under enbart 1996 i samband med att skattefrihet infördes för utdelning på onoterade andelar genom reglerna om s.k. lättnadsbelopp i dåvarande 3 § 1 b mom. lagen om statlig inkomstskatt (sedermera i 43 kap. IL). Sistnämnda regler slopades som bekant fr.o.m. 2007 och i stället infördes den lägre skattesatsen (25 %) för utdelning och kapitalvinst på onoterade icke kvalificerade andelar.

  • [3]

    FSK:s delbetänkande Skatteincitament för riskkapital (SOU 2012:3), som dock kraftigt kritiserades av remissinstanserna för att inte ge tillräckliga incitament för att stimulera tillgången på riskkapital.

  • [4]

    Jfr EU-kommissionens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag (2006/C 194/02).

  • [5]

    Det kan ifrågasättas om undantaget för investmentföretag behövs, eftersom ett sådant företag enligt 39 kap. 15 § IL uteslutande eller så gott som uteslutande måste förvalta värdepapper eller liknande tillgångar medan ett ”godkänt” företag för investeraravdrag uteslutande eller så gott som uteslutande ska bedriva rörelse (se avsnitt 2.2). Dessutom torde alla investmentföretag ha en balansomslutning överstigande 80 milj. kr. (se avsnitt 2.5).

  • [6]

    Med rörelse avses enligt 2 kap. 24 § IL annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om sådana tillgångar innehas som ett led i rörelsen, räknas innehavet dock till rörelsen.

  • [7]

    Betalningsåret är det år då full betalning för andelarna skett.

  • [8]

    Se 57 kap. 17–18 §§ IL. Till skillnad från vad som gäller för hur löneunderlaget beräknas för kvalificerade andelar ingår inte penninglån som enligt 11 kap. 45 § IL ska tas upp i inkomstslaget tjänst, ersättning vid andelsbyte som enligt 48 a kap. 9 § andra stycket IL ska tas upp i inkomstslaget tjänst samt ersättning vid avyttring av andel i handelsbolag som enligt 50 kap. 7 § ska tas upp i inkomstslaget tjänst.

  • [9]

    Se 25 kap. 13 § 1och 2 ABL.

  • [10]

    Se 1 kap. 2 § konkurslagen.

  • [11]

    Se 3 kap. lagen om företagsrekonstruktion.

  • [12]

    Vad som avses med små och medelstora företag följer av den definition som fogats till Europeiska kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2003/361/EG).

  • [13]

    Med koncern avses definitionen i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (ÅRL). Detta innebär att om ett företag, moderbolaget, äger mer än hälften av rösterna i en annan juridisk person, dotterföretaget, så ingår företagen i samma koncern. Det finns även några andra i ÅRL beskrivna sätt att skapa ett koncernförhållande. Att koncernen ska vara av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § ÅRL innebär att även utländska koncerner omfattas om företagen upprätthåller förbindelser mellan varandra motsvarande vad som anges i ÅRL.

  • [14]

    Statlig och kommunal inkomstskatt samt statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.

  • [15]

    KU 28 (SKV 2335).

  • [16]

    Med värdeöverföring enligt ABL avses vinstutdelning, bolagets förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapitalet eller reservfonden eller annan affärshändelse som medför att företagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för företaget (förtäckt utdelning). Även förvärv av egna aktier omfattas.

  • [17]

    Här avses utbetalningar i form av överskottsutdelning, återbetalning av medlemsinsatser, utbetalning vid nedsättning av medlemsinsatsernas belopp och utskiftning vid föreningens likvidation.

  • [18]

    Se EU-domstolens dom den 11 mars 2004 i mål C-9/02 Hughes de Lasteyrie du Saillant mot Ministère de l’Économie, des Finances et de l’Industrie.

  • [19]

    Se 66 § SFL.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%