Skattenytt nr 1 2019 s. 39

Punktskatter och fordonsrelaterade skatter

Skatter införs, förändras och avskaffas. Detta gäller inte minst för skatter som är politiska styrmedel samtidigt som de bidrar till de offentligfinansiella intäkterna, såsom punktskatter och fordonsrelaterade skatter. Vi har under senare tid sett ett ökande antal lagstiftningsåtgärder inom skatteområdet som syftar till förbättrad folkhälsa samt miljö- och klimathänsyn. Denna artikel ger en introduktion till området och presenterar ett urval av ny lagstiftning.

1 EN INTRODUKTION TILL PUNKTSKATTER OCH FORDONSRELATERADE SKATTER [1]

1.1 Punktskatter och fordonsrelaterade skatter, kort om lagstiftningsområdet

Punktskatter är konsumtionsskatter på utvalda varor och tjänster. De utgör, tillsammans med mervärdesskatt, indirekta skatter eftersom skattesubjekt och skatteobjekt vanligen inte sammanfaller. [2]

I vissa fall är samhällets kostnader för en transaktion eller aktivitet högre än de i transaktionen ingående aktörernas kostnader, vilket innebär att s.k. negativa externa effekter [3] uppstår. Samhället kan se anledning att genom reglering, definitioner av äganderätter, subventioner respektive skatter försöka påverka aktörerna i syfte att minska de negativa effekterna av transaktionen. Skatter som har denna karaktär kallas pigouvianska skatter. [4] Punktskatter läggs bl.a. på produkter vars konsumtion ger upphov till samhällsekonomiska kostnader kopplade till varans användning. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, dieselbränsle, alkohol och tobak m.m. som medför negativa effekter på miljö och hälsa. [5]

Med punktskatter avses i denna artikel de skatter som räknas upp i 3 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:1244). I sammanhang där punktskatterna tas upp omnämns ofta fordonsrelaterade skatter även om de senare i strikt mening är objektskatter. Till de fordonsrelaterade skatterna räknas fordonsskatt, saluvagnsskatt, trängselskatt och vägavgift. De fordonsrelaterade skatterna ingår i regel i begreppet miljöskatter, se vidare avsnitt 1.2.

Ett antal punktskatter är harmoniserade. Med harmonisering avses i detta sammanhang bl.a. att produkterna är punktskattepliktiga inom hela EU och att skatten har en miniminivå. Harmoniserade bestämmelser finns avseende alkoholskatt [6] , tobaksskatt [7] och energiskatter [8] . Utöver detta finns harmoniserade bestämmelser bl.a. om när harmoniserade varor flyttas mellan EU-länder i det s.k. punktskattedirektivet. [9]

1.2 Statsfinansiell betydelse och förändringstakt

År 2018 beräknas de svenska skatteintäkterna från punktskatter (bl.a. skatt på alkohol, tobak, fordon och energi) uppgå till ca 125 miljarder kronor. [10] Denna skatteintäkt utgör 6 procent av den offentliga sektorns skatteintäkter. [11]

Miljöskatteintäkterna fortsätter att öka inom EU. [12] Under perioden från 2002 till 2015 ökade de totala skatteintäkterna från miljöskatter inom EU med 2,4 procent per år i genomsnitt. [13] Sveriges miljöskatteintäkter ökade med mer än 5 miljarder kronor 2016 jämfört med året innan. [14]

Med miljöskatter/miljörelaterade skatter avses enligt definitionen i EU-rätten. [15]

”Skatt vars skatteunderlag är en fysisk enhet (eller en uppskattning av en fysisk enhet) av något som har en bevisad och specifik negativ inverkan på miljön och som identifieras som en skatt i nationalräkenskapssystemet (ENS 95).” [16]

Om man ser till andelen miljöskatteintäkter i relation till totala skatteintäkter är det en relation som kan jämföras mellan europeiska länder. Miljöskatteintäkterna utgör 6,3 procent av de totala skatteintäkterna inom EU28. [17] Sverige har en av de lägsta andelarna i EU med 5,1 procent. [18] Som en jämförelse kan nämnas att i Danmark utgör miljöskatteintäkterna 8,4 procent av de totala skatteintäkterna. [19]

Förändringstakten inom lagstiftningsområdet är hög inte minst mot bakgrund av att skatterna är ett politiskt styrmedel, men också pga. att de påverkas av EU-rätten och därigenom internationell rättsutveckling. Punktskatter och fordonsrelaterade skatter införs, förändras eller avvecklas kontinuerligt. Det är en utmaning för både Skatteverket och företag att genomföra och anpassa sig till de nya reglerna i tid. Genom en utökad samverkan med berörda branscher har Skatteverket fått ökad kunskap och förståelse för branschernas olika förutsättningar och behov, vilket bidragit till bättre och mer ändamålsenlig information. Mycket kan dock fortfarande förbättras.

1.3 Punktskatter och statligt stöd

EU:s regler om statligt stöd sätter ramarna för Sveriges och andra medlemsstaters möjligheter att kunna stödja en viss verksamhet. Skatteverket fattar beslut om skattenedsättningar i form av t.ex. skattebefrielse eller skattereduktion. [20] I vissa fall är det fråga om att mottagaren därigenom mottar ett statligt stöd, se t.ex. enligt de stödordningar som anges i 1 kap. 11 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi. När Skatteverket medger skattenedsättningar som omfattas av EU:s regler om statligt stöd måste EU-reglerna om statligt stöd följas.

En arbetsuppgift som blivit mer omfattande inom punktskatteområdet under senare tid är därför hanteringen av de skattenedsättningar som lagstiftaren beslutat om. I takt med att fler punktskatter införs och att befintliga skattesatser höjs har lagstiftaren ansett det nödvändigt att införa möjligheter till olika former av skattenedsättningar bl.a. för vissa användningsområden. Det är på grund av dessa skattenedsättningar som reglerna om statligt stöd är högaktuella inom punktskatteområdet i allmänhet och energiskatteområdet i synnerhet. [21]

2 NYHETER INOM PUNKTSKATTEOMRÅDET

2.1 Avgränsningar

Som nämnts ovan är förändringstakten inom lagstiftningsområdet hög. Denna artikel har därför avgränsats. Ändringar i befintlig lagstiftning omfattas inte. Artikeln behandlar i huvudsak helt ny punktskattelagstiftning, dvs. lagstiftning som innebär att tidigare ej punktskattepliktiga varor och tjänster kommer att beskattas. Denna artikel behandlar därmed flygskatt och nikotinskatt. Utöver det behandlas även spelskatt. [22] Detta medför bl.a. att fordonsbeskattning enligt det s.k. bonus-malussystemet som trädde i kraft den 1 juli 2018 inte tas upp, trots att det nyligen trätt i kraft.

2.2 Flygskatt

I budgetpropositionen för 2018 föreslog regeringen att en svensk punktskatt på flygresor baserad på antal passagerare skulle införas. [23] Lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, LSF, trädde i kraft den 1 april 2018. [24]

Skatt på flygresor ska betalas för kommersiella flygresor och för flygresor med svenskt statsflyg. [25] Skatteplikt gäller för flygresor med flygplan som är godkända för transport av fler än tio passagerare. [26] Flygskatt ska tas ut för passagerare som reser i flygplan som lyfter från en flygplats i Sverige. [27]

Det finns undantag från skatteplikten för vissa passagerare och situationer. [28] Undantagna är.

  1. Barn under två år.
  2. Passagerare som på grund av teknisk störning, väderförhållanden eller annan oförutsedd händelse inte har nått destinationsflygplatsen och som medföljer vid en förnyad avgång.
  3. Flygande personal som är i tjänst under flygningen. Lagen innehåller en definition av vad som menas med ”flygande personal”. Flygande personal som inte är i tjänst vid skattskyldighetens inträde, exempelvis en semestrande pilot eller kabinpersonal som är på väg till sin utplaceringsort, omfattas inte av undantaget.
  4. Transitpassagerare: En passagerare som kommit till en flygplats i Sverige och som fortsätter därifrån med samma flygplan, med samma eller ändrat linjenummer. För att undantaget ska gälla måste det framgå av resedokumentationen att det rör sig om en transitering.
  5. Transferpassagerare: En passagerare som ankommer till en flygplats i Sverige och därifrån fortsätter med ett annat flygplan. För att undantaget från skatteplikt ska gälla krävs att den efterföljande flygningen påbörjas inom 24 timmar från ankomsten till den svenska flygplatsen.

Skattesatsens storlek är beroende på flygresans slutdestination. [29] Skattesatsen omräknas årligen med konsumentprisindex. För 2018 ska skatt tas ut med följande skattesatser. [30]

  1. 60 kronor per passagerare som reser till en slutdestination i ett land inom Europa, se bilaga 1 till lagen,
  2. 250 kronor per passagerare som reser till en slutdestination i ett land som anges i bilaga 2 till lagen, och
  3. 400 kronor per passagerare som reser till en slutdestination i övriga länder.

Det flygföretag som utför flygningen är skattskyldigt. [31] Skattskyldigheten inträder när ett flygplan med beskattningsgrundande passagerare lyfter från en flygplats i Sverige. [32] Enligt beslut den 12 december 2018 sa riksdagen ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation om förslag till statens budget (Finansutskottets betänkande, 2018/19: FiU12018/19:FiU. Statens budget 2019 Rambeslutet, förslagspunkt 1). Beslutet innebär bl.a. att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med lagförslag om avskaffad flygskatt.

2.3 Nikotinskatt

I propositionen ”Beskattning av elektroniska cigaretter och vissa andra nikotinhaltiga produkter” introduceras den s.k. nikotinskatten. [33] Det är en ny punktskatt på nikotinhaltiga vätskor och på nikotinhaltiga produkter för användning i mun eller näsa som inte innehåller tobak. [34] Lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, LSNP, trädde i kraft den 1 juli 2018.

Skattepliktiga produkter är e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter. [35] Det finns undantag från skatteplikten för narkotika och hälsofarliga varor, läkemedel m.m. [36]

Skattskyldiga för nikotinskatt är den som

  1. Är godkänd lagerhållare [37] , samt den som agerar enligt någon av nedanstående punkter och inte är godkänd lagerhållare.
  2. Yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga produkter. [38]
  3. Säljer skattepliktiga produkter till Sverige från andra EU-länder genom distansförsäljning. [39]
  4. Den som för in eller tar emot varor utan att vara godkänd lagerhållare och utan att det är distansförsäljning [40]
  5. Till Sverige för in eller importerar sådana produkter, eller den som i Sverige tar emot sådana importerade produkter. [41]

Från skattskyldighet undantas sådana varor som en enskild person själv transporterar till Sverige om varorna är avsedda för den enskildes eller dennes familjs personliga bruk, dock högst 20 milliliter e-vätska och 200 gram annan nikotinhaltig produkt per person och tillfälle. [42] E-vätskor beskattas med 2 000 kronor per liter vätska. [43] Andra nikotinhaltiga produkter beskattas med 200 kronor per kilogram. [44]

2.4 Spelskatt

I propositionen ”En omreglerad spelmarknad” [45] föreslås en ny spelreglering. Den nya regleringen bygger på ett licenssystem där alla som agerar på den svenska spelmarknaden ska ha en licens, och aktörer utan licens ska stängas ute. Regleringen ska vara tillämplig på allt spel som tillhandahålls i Sverige, även spel över internet som riktas till den svenska marknaden. Regleringen innebär skärpta sanktioner och att ett nytt spelfuskbrott införs. Lotteriinspektionen förstärks med fler och vassare verktyg [46] och byter namn till Spelinspektionen. En ny spellag (2018:1138) och en ny spelförordning (2018:1475) införs. Regleringen kompletteras med en ny punktskatt, lagen (2018:1139) om skatt på spel. Samtliga författningar träder i kraft den 1 januari 2019.

Detta innebär att

  1. Spelbolag som tillhandahåller spel i Sverige ska ansöka om licens hos Spelinspektionen. [47]
  2. Alla som har licens ska betala spelskatt för licenspliktiga spel. [48] Spel för allmännyttiga ändamål är undantaget från spelskatt.

Vinster från licenspliktiga spel som tillhandhålls av licensierade spelbolag är skattefria för spelaren, oavsett bolagets hemvist. [49] Detsamma gäller spelvinster från icke licenspliktiga spel som tillhandahålls i Sverige eller spel som tillhandahålls i ett annat land inom EES. Motsatsvis ska spelarvinster från licenspliktiga spel som tillhandahålls utan licens beskattas hos spelaren i inkomstslaget kapital, oavsett var spelanordnaren har sin hemvist. [50]

Spelbolagets behållning är skattepliktig. Behållningen för en beskattningsperiod beräknas som skillnaden mellan de sammanlagda insatserna som den skattskyldige tagit emot och de sammanlagda utbetalningarna som den skattskyldige betalat ut under perioden. [51] Vid bestämmande av behållningen ska endast insatser och utbetalningar som hänför sig till det svenska speldeltagandet beaktas. [52]

Punktskatt ska tas ut på licenspliktigt spel med 18 procent av skillnaden mellan de sammanlagda insatserna och de sammanlagda utbetalningarna. [53] Detta kan åskådliggöras med följande exempel. Spelbolaget A säljer lotter för 100 000 kronor under januari månad. Samma månad betalar A ut 90 000 i vinst till sina spelare. Behållningen blir 10 000. A ska betala 1 800 kronor i spelskatt. [54]

4 AVSLUTANDE REFLEKTIONER

Skatter införs, förändras och avskaffas. Detta gäller inte minst för skatter som är politiska styrmedel samtidigt som de bidrar till de offentligfinansiella intäkterna, såsom punktskatter och fordonsrelaterade skatter. Styrmedel i form av skatter syftar i ofta till att justera prissignalen uppåt genom beskattning, även om skattelättnader förekommer. Vi har under senare tid sett ett ökande antal lagstiftningsåtgärder inom skatteområdet som syftar till förbättrad folkhälsa samt miljö- och klimathänsyn. Det är troligt att vi kommer att se mer av detta i framtiden.

Lena Hiort af Ornäs Leijon, sektionschef, Skatteverkets rättsavdelning, sektionen Punktskatter m.m. och borgenär.

  • [1]

    Jag vill tacka H. Bertell, A. Rapp, och Å. Lundgren vid Skatteverkets rättsavdelning, sektionen Punktskatter m.m. och borgenär för synpunkter på avsnitt 2.

  • [2]

    Beräkningskonventioner 2018, En rapport från skattekonomiska enheten i Finansdepartementet, s. 20.

  • [3]

    Beräkningskonventioner 2018, En rapport från skattekonomiska enheten i Finansdepartementet, s. 183. Ett exempel är att människors bruk av alkohol och tobak vilket totalt sett leder till försämrad folkhälsa. Bruket och ohälsan kostar samhället pengar bl.a. i form av ökade sjukvårdskostnader. Samhället beskattar därför alkohol- och tobaksvaror. Beskattningen leder dels till minskad efterfrågan på varorna, dels utgör den en kompensation för ökade samhällskostnader.

  • [4]

    A.C. Pigou (1920) The Economics of Welfare (The Economics of Welfare, 4th edn.) Macmillian, London (1948). Mer om s.k. economic analysis of law, se L. Hiort af Ornäs Leijon, Tax policy, economic efficiency and the principle of neutrality from a legal and economic perspective, Uppsala Faculty of Law, Working Paper 2015:2. http://www.jur.uu.se/digitalAssets/585/c_585476-l_3-k_wps2015-2.pdf.

  • [5]

    Beräkningskonventioner 2018, En rapport från skattekonomiska enheten i Finansdepartementet, s. 183.

  • [6]

    Rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker (alkoholskattedirektivet).

  • [7]

    Rådets direktiv 2011/64/EU av den 21 juni 2011 om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror (tobaksskattedirektivet).

  • [8]

    Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (energiskattedirektivet).

  • [9]

    Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG (punktskattedirektivet).

  • [10]

    Beräkningskonventioner 2018, En rapport från skattekonomiska enheten i Finansdepartementet, s. 183. För att beloppet ca 125 Mdkr ska vara möjligt att relatera kan nämnas att intäkterna från beskattningen av kapital, exklusive skatt på företagsvinster, beräknas uppgå till ca 126 Mdkr för 2018 (a.a. s. 87) och skatteintäkterna från juridiska personer beräknas uppgå till 190 Mdkr för motsvarande period (a.a. s. 111.). Intäkterna från mervärdesskatt beräknas uppgå till ca 620 Mdkr 2018 (a.a. s. 167.)

  • [11]

    Beräkningskonventioner 2018, En rapport från skattekonomiska enheten i Finansdepartementet s. 183. Se även OECD (2017),Revenue Statistics 1965–2016, OECD Publishing, Paris s. 26 samt s. 18, Tabell 1.1. Summary of key tax revenue ratios in the OECD. Sett ur ett OECD-perspektiv har intäkterna från punktskatter i relation till de totala skatteintäkterna minskat från 17,7 procent 1975 till 9,7 procent 2015. https://read.oecd-ilibrary.org/taxation/revenue-statistics-1965-2016_9789264283183-en#page27.

  • [12]

    Eurostat. Key Figures on Europe - 2017 edition, 11.8 Environmental tax statistic, Figure 11.15: Total environmental tax revenue by type of tax, EU-28, 2002-2015 (billion EUR) s. 150, ISBN 978-92-79-72275-2. https://dx.doi.org/10.2785/056427, https://ec.europa.eu/eurostat/documents/3217494/8309812/KS-EI-17-001-EN-N.pdf/b7df53f5-4faf-48a6-aca1-c650d40c9239.

  • [13]

    A.a. För motsvarande period steg BNP till marknadspris med 2,7 per år i genomsnitt.

  • [14]

    Statistiknyhet från SCB 2018-10-10, Ökade miljöskatteintäkter 2016, http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/miljorakenskaper/pong/statistiknyhet/branschfordelade-miljoskatter-2016/

  • [15]

    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 691/2011 av den 6 juli 2011 om europeiska miljöräkenskaper. I förordningen används även uttrycket miljörelaterade skatter, jfr skäl 13, artikel 2 och bilaga II till förordningen. Se även Eurostat, Environmental taxes, A statistical guide, 2013 edition https://ec.europa.eu/eurostat/documents/3859598/5936129/KS-GQ-13-005-EN.PDF/706eda9f-93a8-44ab-900c-ba8c2557ddb0?version=1.0.

  • [16]

    Artikel 2 i rådets förordning (EU) nr 691/2011.

  • [17]

    Eurostat. Key Figures on Europe - 2017 edition s. 150.

  • [18]

    Statistiknyhet från SCB 2017-05-18, Miljöskatteintäkterna fortsätter att öka. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/miljorakenskaper/pong/statistiknyhet/miljomotiverade-subventioner-och-preliminara-miljoskatter-2016/ Notera att även om ett land kan ha höga miljöskatter beräknat per capita kan intäkterna trots detta utgöra en förhållandevis låg andel pga. övriga skatter genererar en större andel av skatteintäkterna.

  • [19]

    Statistiknyhet från SCB 2017-05-18, Miljöskatteintäkterna fortsätter att öka, jfr fotnot 18.

  • [20]

    Skattenedsättning kan ske t.ex. genom avdrag eller återbetalning av skatt.

  • [21]

    G. Björklund och L. Hiort af Ornäs Leijon, Statligt stöd inom skatteområdet – nytt ljus på bl.a. punktskatter, Skattenytt 2016, nr 12. Läs mer om statligt stöd på Skatteverkets webbplats: Skatteverket.se, Rättslig vägledning, Andra ämnesområden, Statligt stöd.

  • [22]

    Genom den nya lagen (2018:1139) om skatt på spel upphävs lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1991:1482) om lotteriskatt och lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.

  • [23]

    Budgetpropositionen för 2018, Förslag till statens budget för 2018, finansplan och skattefrågor, s. 503 ff. (prop. 2017/18:1). I samband med införandet avskaffas den s.k. myndighetsavgiften inom luftfartsområdet som Transportstyrelsen tidigare tog ut.

  • [24]

    Budgetpropositionen för 2018, Förslag till statens budget för 2018, finansplan och skattefrågor, s. 474 ff. (prop. 2017/18:1).

  • [25]

    1 § lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, LSF.

  • [26]

    3 § LSF.

  • [27]

    4 § LSF.

  • [28]

    4 § LSF. (jfr prop. 2017/18:1 s. 610).

  • [29]

    7 § första stycket LSF. Slutdestinationen för en resa är den destination som framgår av resedokumentationen.

  • [30]

    7 § första stycket LSF.

  • [31]

    5 § LSF.

  • [32]

    6 § LSF. Läs mer om flygskatt på Skatteverkets webbplats: Skatteverket.se, Rättslig vägledning, Punktskatter, Skatt på flygresor.

  • [33]

    Regeringens proposition Beskattning av elektroniska cigaretter och vissa andra nikotinhaltiga produkter (prop. 2017/18:187).

  • [34]

    Prop. 2017/18:187 s. 31.

  • [35]

    Med e-vätskor menas vätskor som innehåller nikotin, 2 § lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, LSNP. Skatteplikten för andra nikotinhaltiga produkter kopplad till varans användning (prop. 2017/18:187 s. 36). Skatteplikt för andra nikotinhaltiga produkter (än e-vätska) förutsätter att produkten är avsedd att användas i mun eller näsa.

  • [36]

    5 § LSNP.

  • [37]

    9 § LSNP. Liksom för många andra punktskatter har ett system med godkända lagerhållare införts. För godkända lagerhållare skjuts tidpunkten för skattskyldighetens inträde upp.

  • [38]

    6 § 2 a LSNP.

  • [39]

    6 § 2 b LSNP.

  • [40]

    6 § 2 c LSNP.

  • [41]

    7 § första stycket LSNP.

  • [42]

    6 § 2 c LSNP och 8 § LSNP.

  • [43]

    3 § LSNP.

  • [44]

    4 § LSNP. Liksom för andra punktskatter finns möjligheter till avdrag och återbetalning i vissa fall. Läs mer om nikotinskatt på Skatteverkets webbplats: Skatteverket.se, Rättslig vägledning, Punktskatter, Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter.

  • [45]

    Regeringens proposition En omreglerad spelmarknad (prop. 2017/18:220).

  • [46]

    Spelinspektionen hanterar licens- och tillståndsansökningar enligt spellagen. Spelinspektionen utövar tillsyn över att spellagen och de föreskrifter och villkor som meddelas med stöd av lagen följs. Myndigheten ska också utöva tillsyn över att verksamheter som tillhandahåller spel med licens eller registrering enligt spellagen följer penningtvättslagen. Dessa uppdrag förenas med ett antal verktyg för utövande av tillsyn samt möjlighet att besluta om sanktionsavgifter, se regeringens proposition En omreglerad spelmarknad (prop. 2017/18:220) s. 193–237.

  • [47]

    3 kap. 3 § spellagen (2018:1138), se även prop. 2017/18:220 s. 290.

  • [48]

    1 § lagen (2018:1139) om skatt på spel, LSS.

  • [49]

    8 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229).

  • [50]

    8 kap. 3 § och 42 kap. 25 § inkomstskattelagen (1999:1229). Spelarvinster från pyramidspel ska inte vara skattefria.

  • [51]

    6-7 §§ LSS.

  • [52]

    7 § andra stycket LSS.

  • [53]

    9 § LSS.

  • [54]

    Läs mer om spelskatt på Skatteverkets webbplats: Skatteverket.se, Rättslig vägledning, Punktskatter, Spelskatt.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%