Skattenytt nr 11 2019 s. 795

Den schweiziska bolagsbeskattningsreformen och dess konsekvenser för svenska företag

Schweiz har under de senaste åren varit föremål för allt större tryck från EU gällande vad EU uppfattar som ett bolagsbeskattningssystem oförenligt med internationell standard. Efter ett misslyckat försök 2017 röstades ett reviderat förslag till bolagsskattereform igenom av det schweiziska folket den 19 maj 2019. Reformen syftar framförallt till att avskaffa det så kallade holding-privilegiet – den skattelättnadsmekanism som fått utstå mest kritik från internationellt håll – och i gengäld införa ett antal nya skattelättnader för att Schweiz inte ska förlora alltför stor attraktionskraft som en förmånlig och stabil skattejurisdiktion.

1 INLEDNING

Denna artikel inleds med en återblick gällande hur den nuvarande bolagsbeskattningsregleringen utvecklats genom åren och hur påtryckningar från EU föranledde en mångårig reformprocess som kulminerade i det reformförslag som röstades igenom den 19 maj i år. Därefter följer en kort beskrivning av nuvarande bolagsbeskattningsreglering, följt av en överblick över reformförslaget. Då reformförslaget är omfattande begränsas artikeln till en överblick av huvudpunkterna i reformen (exv. s.k. tax credit för fasta driftställen behandlas inte i denna artikel). Slutligen analyseras reformen med särskild vikt vid vilka implikationer reformen har för svenska företag med schweiziska intressen.

Artikeln anknyter till Lauritzen Jourdans artikel avseende det första reformförslag som röstades ner av schweiziska folket 2017. Det reformförslag som röstades igenom den 19 maj 2019 skiljer sig väsentligt från det nedröstade förslaget. [1]

2 BAKGRUND

Schweiz och EU befinner sig sedan ett halvt århundrade tillbaka i ett nära handelssamarbete. Med en importandel på 65 % och en exportandel på 44 % är EU med god marginal Schweiz viktigaste handelspartner. [2] Marginellt blygsammare är Schweiz EU:s tredje största handelspartner efter USA och Kina men före länder som Ryssland och Japan. Fundamentet för detta samarbete lades med det EU-Schweiziska frihandelsavtalet från 1972. Ytterligare överenskommelser har sedermera träffats i två omgångar åren 1999 och 2004, däribland avtalen om fri rörlighet och Schweiz ratifikation av Schengen- och Dublinöverenskommelserna. [3]

På den skatterättsliga horisonten råder dock sedan över ett årtionde tillbaka en mer ansträngd stämning. Sedan 2005 har EU-kommissionen mer eller mindre tydligt (och offentligt) förkunnat sitt missnöje med delar av det schweiziska bolagsbeskattningssystemet. Den 13 februari 2007 gick kommissionen ett steg längre och lämnade över ett ställningstagande, vilket klargjorde kommissionens syn på bl.a. det kantonala holdingprivilegiet som stridande mot statsstödsreglerna i frihandelsavtalet. [4]

Detta ställningstagande resulterade i mångåriga förhandlingar där Schweiz, inte minst på grund av publiceringen av OECD:s BEPS-projekt 2013, till sist fick ge vika. Den 14 oktober 2014 signerades ett joint statement, vari Schweiz förband sig att avskaffa de delar av sitt bolagsbeskattningssystem som av EU anses strida mot statsstödsreglerna i frihandelsavtalet. I gengäld förband sig EU att avskaffa eller avstå från att införa sanktioner mot Schweiz i detta hänseende. [5]

På hemmaplan blev det inte lättare. Det schweiziska folket röstade ner ett första reformförslag avseende bolagsskattesystemet den 12 februari 2017. Efter en fördjupad analys lanserades ett reviderat reformförslag den 21 mars 2018. För att höja chanserna för ett positivt folkomröstningsresultat kompletterade den första parlamentariska kammaren (Ständerat) detta reformförslag med vissa socialpolitiska finansieringsåtgärder. Den 28 september 2018 antogs det reviderade reformförslaget av den andra kammaren (Nationalrat). Den 19 maj 2019 accepterade även slutligen det schweiziska folket lagförslaget vilket innebär att en ny schweizisk bolagsskattereform – den största på 50 år – kommer att träda i kraft den 1 januari 2020.

3 DET SCHWEIZISKA BOLAGSBESKATTNINGSSYSTEMET I ETT NÖTSKAL

Bolag med skatterättslig hemvist i Schweiz beskattas på federal, kantonal och kommunal nivå. På federal nivå ligger beskattningen på 8,5 % (vilket motsvarar 7,8 % netto då skatten, till skillnad från i Sverige, i sig är avdragsgill). [6] På kantonal och kommunal nivå är variationen stor. Som kan utläsas ur tabellen nedan [7] ligger den totala effektiva skattenivån i kantonerna på mellan 12 % (Luzern) och 24 % (Genève).

Viktigt att notera är att varje enskild Kanton, i enlighet med landets federala uppbyggnad, har kompetens att självständigt besluta om kantonal beskattningsnivå och skattelagstiftning. Majoriteten av bestämmelserna i bolagsskattereformen kodifieras därför på federal nivå i den s.k. Skatteharmoniseringslagen (SHL, SR 642.14). [8] Likt harmoniserande EU-lagstiftning kommer dessa bestämmelser i sin tur att behöva implementeras i de enskilda kantonernas skattelagstiftning. I Zürich röstades det kantonala bolagsbeskattningsreformförslaget igenom den 1 september 2019 (med ikraftträdande 1 januari 2020).

3.1 Bolagsbeskattningsreformen

3.1.1 Avskaffande av specialskatteregimer

Tack vare stabila in- och utrikespolitiska förhållanden, centralt geografiskt läge samt ett flexibelt bolagsbeskattningssystem åtnjuter Schweiz sedan länge en ställning som attraktiv skatterättslig hemvist för multinationella bolag. Skatterättsligt ackrediteras denna attraktionskraft framförallt till de specialskatteregimer som finns tillgängliga för Schweiziska bolag med utländska affärsintressen.

Dessa specialskatteregimer baseras på tanken att om endast eller huvudsakligen administrativ eller strategisk verksamhet bedrivs i Schweiz, ska endast motsvarande del av intäkterna hänförlig till denna verksamhet beskattas i landet. Med andra ord beskattas utländska inkomster till förmånliga skattesatser (eller inte alls) medan inhemska inkomster beskattas normalt.

Ta det s.k. Holding-privilegiet som belysande exempel: Holdingbolag vars verksamhet huvudsakligen omfattar ägande av andra bolag tillerkänns idag på kantonal nivå under vissa förutsättningar full skattefrihet. Förutsatt att minst 2/3 av inkomsterna alternativt tillgångarna härrör från andelsinnehav, undgår bolaget i fråga beskattning helt på kantonal och kommunal nivå även om 1/3 av inkomsterna härrör från annan verksamhet som exv. managementverksamhet i de underliggande bolagen. Som andel kvalificerar endast ett innehav av minst 10 % i ett annat bolag. [9]

Det är just dessa specialskatteregimer som EU-kommissionen genom åren kritiserat och som Schweiz i oktober 2014 slutligen förpliktade sig att avskaffa genom den gemensamma överenskommelsen. Fem år senare, ett av folket nedröstat lagförslag och en inte helt logisk men ack så effektiv fusion med ett finansieringsförslag av motsvarigheten till AP-fonden, lyckas den schweiziska lagstiftaren med verkan från och med 1 januari 2020 infria sitt löfte; specialskatteregimerna kommer inte att finnas kvar efter bolagsbeskattningsreformen.

3.1.2 Skattesänkningar på kommunal nivå

Som motpol till avskaffningen av specialskatteregimerna har de flesta kantoner tillkännagivit intentioner att införa betydande sänkningar av de kantonala skattesatserna för bolag:

Källa: Konferenz der kantonalen Finanzdirektorinnen und Finanzdirektoren (FDK), Press release 10 maj 2019

Den största sänkningen – nära på tio procentenheter – väntas ske i Genève. Andra kantoner såsom Bern, men även Schwyz och Luzern som redan har relativt låga skattesatser, kommer i regel att nöja sig med att bibehålla dessa.

3.2 Avdragsmöjligheter för immateriella tillgångar

3.2.1 Patentbox-regimen

Från och med den 1 januari 2020 är alla kantoner skyldiga att införa en s.k. patentbox-regim. Under denna regim beskattas alla inkomster härrörande från patent eller med patent jämförbara tillgångar separat och till en lägre effektiv skattesats. Implementeringen på detaljnivå överlåts till kantonerna, som har mandat att införa en skattelättnad på maximalt 90 % för sådana inkomster. [10] Skattelättnaden uppstår således genom att beskattningsunderlaget begränsas till som lägst 10 % av inkomsterna från tillgångarna som omfattas av regimen. Liknande regimer finns redan i ett flertal EU-länder såsom Belgien, Luxemburg och Nederländerna, men även i Kanton Nidwalden söder om Luzern.

Den mest omstridda frågan under lagstiftningsprocessen var i vilken utsträckning andra immateriella tillgångar skulle omfattas av patentbox-regimen. Tillgångar som utöver patent skulle kunna tillerkännas en boxbeskattning i enlighet med OECD-standarden vore framförallt upphovsrättsskyddad mjukvara och andra licensierbara tillgångar. Kanton Nidwalden valde denna bredare omfattning när kantonen införde en s.k. licensbox snarare än en patentbox. [11] Den schweiziska lagstiftaren valde däremot – av vad som angavs vara praktikalitetsskäl – slutligen en betydligt restriktivare utformning: endast patent och därmed jämförbara tillgångar får beskattas under boxregimen. [12] I och med reformen kommer Nidwalden tvingas begränsa sin boxregim till att endast omfatta patent likt övriga kantoner. Patentbox-regimen följer den av OECD föreskrivna modifierade nexus ansatsen (Eng. the modified nexus approach), vilken främst siktar till att säkerställa ett krav på verklig verksamhet i det land som erbjuder den förmånliga skatteregimen. [13] Detta innebär att det endast är patent och därmed jämförbara tillgångar vilka utvecklats i Schweiz som omfattas av patentboxen. Enligt nya Art. 24 a Skatteharmoniseringslagen (SHL, SR 642.14) omfattas inte bara schweiziska patent, utan även därmed jämförbara utländska patent.

Beräkningsmetoden som är tänkt att användas har – även här efter omfattande diskussioner – fastslagits till den indirekta metoden. Enligt denna metod utgår man från produktens eller, om inga sådana uppgifter finns tillgängliga, bolagets sammanlagda inkomster. Därefter gallras alla inkomster som inte härrör från patentet i fråga ut tills endast inkomster med anknytning kvarstår. [14]

3.2.2 Extra FoU-avdrag

Samtidigt med patentbox-regimen införs ytterligare incitament för verksamheter som bedriver forskning och utveckling (FoU), dvs. verksamheter som i regel har större andel patent än andra. Liksom andra affärsmässigt motiverade utgifter utgör utgifter kopplade till FoU avdragsgilla kostnader i Schweiz. I och med reformen kommer ytterligare incitament för att bedriva FoU i Schweiz att införlivas genom ett extra FoU-avdrag (Eng. R&D super deduction) som alltså medger ett större avdrag än de faktiska FoU-kostnaderna. Det från lagstiftaren föreslagna maximala superavdraget utgör 50 % av FoU-kostnaderna. [15]

Till skillnad från patentbox-regimen är FoU-avdraget frivilligt att införa. Trots detta har en majoritet av kantonerna redan meddelat att de ämnar implementera avdraget till den maximala reduktionssatsen. [16]

Beräkningen av FoU-utgifterna följer precis som patentboxen den s.k. indirekta metoden. Med utgångspunkt från den totala vinsten dras alla inkomster som inte härrör från FoU-verksamheten av. Utgångspunkt för beräkningarna är personalkostnader härrörande från FoU. Det är inte utslagsgivande huruvida personalen i fråga arbetar i en separat forskningsverksamhetsgren av bolaget, då detta skulle förhindra mindre bolag från att utnyttja avdraget. Utöver de faktiska personalkostnaderna kopplade till FoU ökas avdraget med en schabloniserad höjning om 35 % av bolagets samtliga personalkostnader. Schablonen anses motsvara de övriga FoU-kostnaderna som bolaget haft. [17]

Från den beräknade vinsten härrörande från FoU dras i ett andra steg ytterligare okvalificerade kostnader av inom ramen för den av OECD föreskrivna modifierade nexus ansatsen. Som kvalificerade kostnader räknas FoU-kostnader hänförliga till FoU-verksamhet bedriven av den skattepliktige själv eller av tredje person inom Schweiz. Däremot räknas outsourcing-kostnader såsom kostnader för förvärv av immateriella tillgångar som okvalificerade utgifter. De kvalificerade kostnaderna i förhållande till de sammanlagda FoU-kostnaderna utgör den modifierade nexus ansatsen. [18] Fördelarna med superavdraget avseende FoU-kostnader är att det i vissa fall kan förenas med en tillämpning av patentbox-regimen, eftersom båda uppställer krav på FoU-verksamhet i Schweiz för att uppfylla OECD:s krav avseende den modifierade nexus ansatsen.

3.3 Avdragsbegränsning

I samband med införandet av skatteregimerna för bland annat en patentbox och superavdraget avseende FoU införs även en för kantonerna obligatorisk avdragsbegränsning till som mest 70 % av bruttovinsten. Ovannämnda avdrag kan därmed inte utnyttjas för att minska den skattegrundande vinsten under 30 % av bruttovinsten. Begränsningen är en de minimis regel och kantonerna har därmed möjlighet att införa strängare avdragsbegränsningar. [19]

Följande översikt visar hur kantonerna i skrivande stund ämnar implementera dessa föreskrifter:

Källa: Konferenz der kantonalen Finanzdirektorinnen und Finanzdirektoren (FDK), Press release 10 maj 2019 –Att uppdateras inför publicering.

3.4 Delbeskattning av utdelning

I tillägg till bolagsbeskattningsändringar innebär den nya reformen även konsekvenser för beskattning av privatpersoners utdelningsinkomster från schweiziska bolag, som kommer att höjas från dagens nivåer. I Schweiz delbeskattas privatpersoners inkomster härrörande från utdelning av kvalificerat andelsinnehav. Förutsättning är ett andelsinnehav på minst 10 %. Från och med 1 januari 2020 kommer 70 % av inkomst av utdelning att beskattas på federal nivå (en höjning på 20 procentenheter från 50 % enligt gällande lagstiftning). Kantonerna å sin sida förpliktas till att införa en beskattning av minst 50 % av inkomst härrörande från utdelning. [20]

Därutöver harmoniseras beräkningsmetoden. Efter bolagsskattereformen tillåts endast beräkning enligt den s.k. avlastningsmetoden. Enligt avlastningsmetoden beskattas endast en procentuell del av de beskattningsbara utdelningarna. Flera kantoner, däribland Zürich, kommer att behöva anpassa sina kantonala skattelagar. [21]

3.5 Step-up

3.5.1 Översikt

Avskaffandet av de äldre specialskatteregimerna kommer att leda till beskattning av mer tillgångar till en högre skattesats. För att dämpa de omedelbara effekterna av detta och ge bolagen tid att anpassa sig finns två olika övergångsförfaranden. Dessa förfaranden möjliggör en stegvis beskattning av dolda reserver och goodwill som bildats under specialskatteregimerna. Redan idag finns en step-up metod på kantonal nivå i de allra flesta kantoner, de s.k. klassiska step-up-reglerna. Från och med 1 januari 2020 kommer samtliga kantoner tvingas att införa en nya step-up-regler. Fram till den 1 januari 2020 står det bolagen (inkorporerade i en kanton med klassisk step-up) fritt att bestämma om de vill ha möjlighet att utnyttja klassisk step-up eller den tillkommande tvingande step-up-regeln. [22] Efter den 1 januari 2020 är samtliga bolag hänvisade till den nya step-up-regeln.

3.5.2 Klassisk step-up

Kantonerna ger i dagsläget i regel möjlighet för bolag redovisa dolda reserver i skattebalansränkningen, utan en motsvarande bokning i den ordinära balansräkningen. Redovisningen sker skatteneutralt. Den redovisade dolda reserven beskattas som kapital. I gengäld ges möjlighet till att skriva av denna dolda reserv över de kommande skatteperioderna mot bolagsvinsten för samma år (varierar mellan fem och tio år beroende på kanton). Den klassiska step-up varianten omfattas av avdragsbegränsningen, dvs. den sammanlagda inkomsten undantagen från beskattning får på kantonal nivå inte ligga på över 70 % av bruttoinkomsten. [23] Den klassiska step-up:en måste tillämpas innan årsskiftet 2019/2020 för att tillåtas.

3.5.3 Step-up efter reformen

Från och med 1 januari 2020 kommer step-up förfarandet att harmoniseras. Enligt detta nya förfarande kommer inkomster härrörande från dolda reserver, vilka tillkom under de äldre specialskatteregimerna, att beskattas till en (lägre) separat skattesats. Denna skattesats gäller de fem första åren efter reformen. Redovisningen av dolda reserver godkänns i förväg av de kantonala skattemyndigheterna i form av ett förhandsavgörande, s.k. tax ruling. I motsats till den klassiska step-up varianten ges inga avskrivningsmöjligheter. Däremot berörs inte denna step-up av avdragsbegränsningen. [24] Step-up efter reformen innebär inte heller att det föreligger diskrepans mellan skattebalansräkningen och den ordinära balansräkningen.

Källa: PwC, USR III – Wie wird Zürich die Herausforderung meistern?, 14 September 2016, https://www.pwc.ch/de/publications/2016/ustr_praesentation_20160914.pdf

3.6 Alternativa handlingsmöjligheter

De olika step-up möjligheterna ger schweiziska bolag handlingsutrymme att välja den för det enskilda bolaget bästa vägen framåt. Det finns ingen universell lösning. Det bör därför understrykas att bolag gör väl i att noggrant undersöka vilket alternativ som är mest fördelaktigt i det enskilda fallet. Nedan följer några generella frågeställningar att orientera sig efter vid denna undersökning:

  1. Vilken specialskattesats ämnar bolagets kanton att införa under den nya step-up:en?
  2. I Zürich väntas skattesatsen ligga på 1.04 %, i Zug 1.6 %.

  1. Vilken avdragsnivå ligger bolaget på?
  2. Endast den klassiska step-up varianten begränsas av avdragsbegränsningen. Ligger bolagets avdrag nära 70 % rekommenderas den nya varianten.

  1. Vilken avdragsperiod gäller för den klassiska step-up:en i bolagets kanton?
  2. Avdragsperioden för den klassiska step-up:en varierar mellan fem och tio år beroende på kanton (t.ex. Zürich: tio år; Nidwalden: fem år).

  1. Hur påverkar avskrivningarna under den klassiska step-up:en bolagets skyldigheter under IFRS?
  2. Den nyare step-up:en har ingen IFRS-påverkan.

3.7 NID-avdrag

För kantoner med relativt högt skattetryck kommer det efter reformen att vara möjligt att införa ett s.k. NID-avdrag (Eng. notional interest deduction). Bolag med övergenomsnittlig andel eget kapital ska kunna göra avdrag för en fiktiv ränta på vissa delar av eget kapital. Räntesatsen tar sin utgångspunkt i räntan på tioåriga statsobligationer. Även NID-avdraget begränsas av avdragsbegränsningen på 70 %. En implementering av NID-avdraget skulle innebära en maximal reduktion av den effektiva skattesatsen till 10.89 %. [25]

För att få mandat att implementera ett NID-avdrag förutsätts att kantonen i fråga ligger på en sammanlagd (kantonal och kommunal) inkomstskattesats på 13.5 %. Tillsammans med den federala inkomstskattesatsen på 8.5 % motsvarar det en total skattesats på 22 % (effektiv skattesats 18.03 %). På grund av de av kantonerna förutsedda skattesänkningarna kommer det i skrivande stund endast att vara Zürich som kan införa detta avdrag.

4 KONSEKVENSER FÖR SVENSKA FÖRETAG

4.1 Exempel på påverkan för svenska koncerner med verksamhet i Schweiz

Den schweiziska bolagsskattereformen kommer inte att innebära alltför omvälvande förändringar för svenska bolag, även om svenska multinationella koncerner med närvaro i Schweiz har anledning att noga följa utvecklingen i aktuell kanton och konsekvenserna för verksamheten i Schweiz. I detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet ägnas åt de alternativa step-up-lösningarna. Då beslut om utnyttjande av den klassiska step-up:en inte kan utnyttjas efter årsskiftet 2019/2020 bör svenska företag med schweiziska intressen omgående se över huruvida en step-up är relevant för dess schweiziska bolag samt, om ja, vilket alternativ som är att föredra i det enskilda fallet. [26]

Den största förändringen med förslaget är införandet av patentbox-regimen och superavdraget för FoU-kostnader. Av intresse för svenska multinationella koncerner blir då frågan om möjligheten till utnyttjande av dessa nytillkomna skatteregimer. Då den modifierade nexus ansatsen kommer vara förhärskande krävs dock att FoU bedrivs i Schweiz för utnyttjande av patentbox-regimen. På så sätt kommer verksamheten även i åtnjutande av superavdrag för FoU-kostnader. Förutsatt givetvis att aktuell kanton valt att implementera superadraget. Att genom dotterbolag exv. bedriva patenterbar FoU-verksamhet i Schweiz kan därmed vara en potentiellt intressant lösning för svenska multinationella koncerner. Huruvida en sådan eventuell omorganisation är lönsam får bedömas från fall till fall. Mycket talar dock för att ett svenskt moderbolags förläggande av FoU till Schweiz av rent skattedrivna skäl inte är att rekommendera mot bakgrund av Schweiz särställning som europeiskt land som står utanför det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet, EES.

4.2 CFC-reglers inverkan på bolagsskattereformens fördelar från ett svenskt perspektiv

De ändringar av svensk CFC-lagstiftning som trädde ikraft den 1 januari 2019 och som föranleddes av direktivet mot skatteundandraganden [27] kommer att ha en direkt inverkan på svenska multinationella koncerners möjligheter att utnyttja den föreslagna patentbox-regimen i Schweiz.

Såsom framförts av bland annat Fensby kommer inkomster från immateriella rättigheter i Schweiz att träffas av svenska CFC-regler, på så sätt att de undantas från tillämpningen av kompletteringsregeln i 39 a kap. 7 § inkomstskattelagen, IL. [28] I detta sammanhang kommer därmed Schweiz som nation utanför EES i en betydligt sämre ställning än sina europeiska grannar med en egen patentbox-regim. Detta då en EES-stats patentbox med motsvarande utformning som dess schweiziskas dito (krav på verklig etablering) med hänvisning till Cadbury-undantaget i 39 a kap. 7 a § IL, inte kommer att CFC-beskattas.

Då skattesatserna kommer att variera från kanton till kanton och då det i nuläget är inkomster från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter som träffas av svenska CFC-regler är det vanskligt att säga om samtliga verksamheter kommer att träffas av CFC-beskattning. I tillägg härtill kan även noteras att svenska CFC-regler inte begränsas av skatteavtalet med Schweiz. [29]

Mot denna bakgrund torde dock i nuläget trots allt en omläggning av FoU-verksamhet för flertalet svenska intressenter vara mer lockande att förverkliga i exv. Nederländerna eller annat europeiskt land med patentbox-regim som omfattas av Cadburyundantaget.

Det föreslagna NID-avdraget omfattas inte av de svenska CFC-reglerna i dess nuvarande utformning, även om sådana avdrag som regel undantas från kompletteringsregelns tillämpning. [30] Mycket talar dock för att detta endast beror på det faktum att de omarbetade svenska CFC-reglerna infördes före den schweiziska bolagsskattereformen godkändes. [31]

5 SAMMANFATTNING OCH AVSLUTANDE KOMMENTAR

Sammanfattningsvis kan konstateras att den schweiziska bolagsskattereformen kommer att medföra stora implikationer för bolag som idag är etablerade i Schweiz eller för koncerner med närvaro i Schweiz. Detta särskilt som vissa specialskatteregimer därmed kommer att avskaffas. Tydligt är dock även att den schweiziska lagstiftaren sökt att i möjligaste mån kompensera avskaffandet av dessa regimer med nytillkommande beskattningsfördelar inom andra områden för att på så sätt bibehålla Schweiz attraktionskraft som en förmånlig och stabil skattejurisdiktion. Med anledning härav har även generösa övergångsperioder för tillämplighet av s.k. step-up-regler införts.

För svenska multinationella koncerner som idag saknar anknytning till Schweiz, ter sig dock de föreslagna ändringarna inte så pass förmånliga att det med säkerhet går att generellt rekommendera en omallokering av exv. FoU till Schweiz i nuläget. En mer träffsäker utvärdering av dessa möjligheter och frågan om tillämpligheten av svensk CFC-lagstiftning bör kunna genomföras inom det närmsta halvåret med beaktande av den tilltänkta verksamhetens omfattning och avdragsmöjligheter.

För koncerner med anknytning till Schweiz föreligger anledning att noga följa utvecklingen av implementeringen av reformen på kantonal nivå samt att nogsamt överväga möjligheterna till bland annat step-up.

Carl-Johan Lundgren är verksam på Setterwalls Advokatbyrå med skatterätt som huvudsaklig inriktning. Rune Müller har varit verksam på den internationella advokatbyrån Niederer Kraft & Frey i Zürich inom verksamhetsområdena bolagsrätt och skatterätt.

  • [1]

    Suzanne Lauritzen Jourdan, Schweiz tredje bolagsskattereform och dess påverkan för svenska investerare, Skattenytt 2014 nr 12, s. 962 ff.

  • [2]

    Siffrorna avser år 2015.

  • [3]

    European Commission, Fact Sheet regarding EU-Swiss relations, 25 September 2016, s. 1.

  • [4]

    EU-kommissionens beslut daterat 13 februari 2007 gällande statsstöd och bolagsbeskattningsregimer; http://europa.eu/rapid/press-release_IP-07-176_en.htm.

  • [5]

    Joint statement between the governments of the EU and Switzerland, dated 14 October 2014.

  • [6]

    Art. 68 Lagen om direkt federal skatt (DBG; SR 642.11).

  • [7]

    Se avsnitt 3.1.2.

  • [8]

    https://www.admin.ch/opc/de/classified-compilation/19900333/index.html.

  • [9]

    Jfr exempelvis Zürich, Art. 73 av Skattelagen i Zürich (LS 631.1).

  • [10]

    Nya Art. 24b i Skatteharmoniseringslagen (SHL).

  • [11]

    Art. 85 para. 3 skattelagen i Nidwalden.

  • [12]

    Propositionen till Skattereformen s. 2549 f. (18.031, Botschaft zum Bundesgesetz über die Steuervorlage 17 (SV17), vom 21. März 2018)

  • [13]

    OECD BEPS Action 5: Countering Harmful Tax Practices More Effectively, Taking into Account Transparency and Substance – 2015 Final Report, s. 23.

  • [14]

    Propositionen till skattereformen, s. 2551.

  • [15]

    Nya Art. 25 a para. 1 Skatteharmoniseringslagen (SHL).

  • [16]

    Konferenz der kantonalen Finanzdirektorinnen und Finanzdirektoren (FDK), Press release 10 maj 2019, s. 5.

  • [17]

    Nya Art. 25 a para. 3 bst. a SHL.

  • [18]

    Jfr nya Art. 24 b SHL.

  • [19]

    Nya Art. 25 b SHL.

  • [20]

    Meddelande från första parlamentariska kammaren (Ständerat) samt federala skatteverket (ESTV) gällande utdelningsbeskattning daterat 25 maj 2018.

  • [21]

    Jfr Art. 35 para. 4 Skattelagen i Zürich.

  • [22]

    Se Elga Reana Tozzi, INSIGHT: Swiss Tax Reform Update, Bloomberg Tax, https://news.bloombergtax.com/daily-tax-report-international/insight-swiss-tax-reform-update, senast besökt 20.08.2019.

  • [23]

    PwC, USR III – Wie wird Zürich die Herausforderung meistern?, 14 September 2016, https://www.pwc.ch/de/publications/2016/ustr_praesentation_20160914.pdf, senast besökt 21.08.2019.

  • [24]

    Nya Art. 78 g SHL.

  • [25]

    Meddelande från första parlamentariska kammaren (Ständerat) samt federala skatteverket (ESTV) gällande egenfinanseringsavdrag daterat 25 maj 2018, s. 2.

  • [26]

    Se avsnitt 3.5.

  • [27]

    Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion (direktivet mot skatteundandraganden).

  • [28]

    Fensby, Bör Sverige införa en patentbox-regim? SN 2018 s. 557.

  • [29]

    RÅ 2008 ref. 24.

  • [30]

    Bilaga 39 a IL.

  • [31]

    Jfr prop. 2017/18:296, s. 45.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%