Innehåll

Skattenytt nr 11 2019 s. 840

Litteratur

Tanken med litteraturavsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Autilia Arfwidsson (autilia.arfwidsson@jur.uu.se). Litteratur för framtida litteraturavsnitt kan skickas till Autilia Arfwidsson, Juridiska institutionen, Gamla torget 6, 753 20 Uppsala.

Martinho Fernandes, Sandra, International Double Taxation of Interest, IBFD, 2019, 464 sidor.

I denna doktorsavhandling behandlas frågor kopplade till juridisk och ekonomisk dubbelbeskattning av ränta. Räntebetalningar är generellt sett avdragsgilla så länge underkapitaliseringsregler och skatteflyktsregler inte är tillämpliga. För multinationella företag är det möjligt att planera sin globala hävstångseffekt i syfte att minimera den totala skattebördan, vilket har ansetts öka risken för skattebaserodering. Detta har resulterat i att vissa länder och internationella institutioner infört eller planerar att införa nya regler för att motverka sådan skattebaserodering.

I boken analyseras flera olika internationella regelverk, bland annat rekommendationerna i BEPS Action 4 från OECD och ränteavdragsbegränsningsreglerna i Anti-Skatteflyktsdirektivet (ATAD) inom EU. En slutsats som dras är att varken reglerna från OECD eller EU är i linje med flera internationella skatterättsliga principer, bland annat armlängdsprincipen, skatteförmågeprincipen och intresseprincipen. Dessutom riktas kritik mot att reglerna riskerar leda till ekonomisk dubbelbeskattning av ränta vid vissa gränsöverskridande transaktioner. Mot bakgrund av kritiken föreslås en ny internationell standard för att avgöra huruvida kapitalstrukturer, och de transaktioner m.m. som har koppling till dessa, är inom armlängdsprincipen. Då boken innehåller djupgående analyser av flera nya och komplicerade regelverk som träffar internationella räntebetalningar, är den intressant inte bara för lagstiftare, utan även för akademiker och praktiskt verksamma jurister.

Autilia Arfwidsson är doktorand i finansrätt vid Uppsala universitet.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%