Innehåll

Skattenytt nr 7–8 2021 s. 503

Förord nr 7–8

Kära läsare,

Det är med glädje jag lämnar ytterligare ett nummer av SkatteNytt i dina händer. Innan jag ger mig i kast med att väcka din nyfikenhet kring innehållet i detta nummer vill jag berätta om ytterligare en nyhet på vår hemsida https://skattenytt.se.

På hemsidan finner du nu inte bara en digital utgåva av tidskriften, utan även ett kalendarium. Syftet med kalendariet är att samla alla seminarier, disputationer och konferenser m.m. som intresserar oss skatterättare. Alla som ska hålla ett dylikt event är varmt välkomna att registrera det i kalendariet, men eventen måste i princip vara öppna för ”allmänheten” och vara kostnadsfria (åtminstone för akademiker). Detta innebär att interna företagsevent och dylikt inte passar in här. För att kunna lägga in ett event behöver du registrera dig på sidan. Vänligen beakta GDPR-bestämmelserna innan du påbörjar registreringen. Ha även gärna överseende med att allt inte är perfekt än. Har du synpunkter för förbättring – tveka inte att kontakta vår redaktionssekreterare.

Efter dessa ord är det dags att locka till fördjupad läsning. I nummer 7–8 bjuder vi inledningsvis på två spännande artiklar. I den första artikeln inleder Hellenius med att reflektera kring några förvaltningsprocessrättsliga frågor med anledning av HFD:s beslut om resningsprövning av tidigare pleniavgörande. Beslutet har väckt stor uppmärksamhet och här bidrar författaren till den intensiva diskussion som pågår med nya tankar. I den andra artikeln identifierar Påhlsson de standardiserade beräkningsmodeller (schabloner) som finns i inkomstskattelagen. Artikeln utgör ett utmärkt avstamp för fortsatt forskning på området.

Två förhandsbesked från Skatterättsnämnden har väckt särskilt intresse. Båda förhandsbeskeden är överklagade till HFD. Inledningsvis diskuterar och analyserar von Bahr den nya räntedefinitionen i 24 kap. 2–3 §§ IL och dess betydelse för rättsutvecklingen. Därefter diskuterar Deij hur de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna borde ha tolkats i ljuset av definitionen av skatteförmån.

Även på momsområdet händer det grejer vill jag lova. Andersson analyserar utifrån ett risk- och förtjänstperspektiv direktivförslaget om att införa kvalificerad majoritet vid beslutsfattande för vissa åtgärder på momsområdet. Även intressanta aspekter om dess betydelse för svensk del lyfts fram. Minst lika spännande är Lavins bidrag, där han reflekterar över vissa skatterättsliga förslag som han behandlade när han arbetade i Lagrådet. Han berättar också om hur yttrandena behandlades i det fortsatta lagstiftningsarbetet, vilket är intressant. En alltigenom trevlig läsning. Sist men inte minst bemöter Skatteverket (Algotsson och Erliksson) den kritik som Bartels, Krassén, Rydin och Werkell framförde i sin debattartikel i SkatteNytt nr 4 (2021) under rubriken Förenklingar – inget för Skatteverket?

Avslutningsvis finner du två anmälningar av avhandlingar. Avhandlingarna har skrivits av de nya juris doktorerna Fritz och Croneberg. På sedvanligt vis har opponenterna vid de genomförda disputationerna även i skrift sammanfattat och kommenterat några av avhandlingarnas förtjänster och brister. Roligt i detta sammanhang är att ämnena för avhandlingarna båda berör skatteflyktsfrågor. Sannerligen ett klassiskt, men samtidigt högaktuellt ämne.

Med dessa ord önskar jag dig en fortsatt skön sommar och god läsning.

Vänligen Katia