Skatterättsnämndens förhandsbesked

Aktiegåva, förmånsbeskattning (dnr 20-19/D)

Gåvor i form av aktier till två personer som är verksamma i aktiebolaget från kusiner och en syster har mot bakgrund av omständigheterna bedömts som skattefria förvärv.

DIARIENUMMER20-19/D
MEDDELANDEDATUM2019-09-20
LAGRUM 8 kap. 2 § och 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229)
SÖKANDEA och B
MOTPART Skatteverket

Förhandsbesked

A och B ska inte beskattas i inkomstslaget tjänst för värdet av de aktier de mottar från sina kusiner respektive sin syster.

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

X AB (X) är holdingbolag för bl.a. det verksamhetsdrivande bolaget Y AB. X ägs till lika delar av C å ena sidan och hans brors änka D och hennes barn å andra sidan.

Familjen (...) vill som ett första steg i ett generationsskifte utöka ägarkretsen till att även omfatta Cs barn. C och D kommer att minska sina aktieinnehav i samband med detta.

Cs son A som är VD i X ska få sammanlagt 360 aktier av fyra av sina kusiner. Ds son B som är anställd och styrelseledamot i X ska få 60 aktier av sin ena syster. Utöver dessa gåvor kommer C och D att skänka aktier till sina respektive barn.

Efter gåvorna kommer aktieinnehavet mellan C och hans barn å ena sidan och D och hennes barn å den andra inte längre vara lika fördelat. Skälet till att frångå likafördelningen är att man vill att de söner som driver koncernen tillsammans med C och D ska ha störst ägarandel. De kommer därför att inneha 1 000 aktier vardera, medan ej aktiva söner kommer att ha 280 aktier vardera och döttrarna 140 aktier vardera oavsett om de är anställda i bolaget eller ej.

Frågan och parternas inställning

A och B vill veta om kusinernas respektive systerns överlåtelser av aktier till dem medför att de ska beskattas i inkomstslaget tjänst.

Sökandena anser att frågorna ska besvaras nekande och anför följande. De har marknadsmässiga löner samt en nära relation med överlåtarna. Det huvudsakliga skälet till överlåtelserna är att det finns en önskan att öka förutsättningarna för bolaget att leva vidare och drivas i familjens regi.

Initiativet till generationsskiftet kommer från början från C och hans numera avlidne bror i samråd med övriga familjemedlemmar där samtliga är överens om fördelningen. Det är inte fråga om villkorade korsvisa gåvor mellan de inblandade men överlåtelserna är beroende av varandra såtillvida att ett antal olika transaktioner ska genomföras för att uppnå önskat slutresultat. Förfarandet inleds med gåvor från föräldrar till barn, därefter gåvor mellan syskon och kusiner.

Skatteverket anser inte att sökandena ska inkomstbeskattas för värdet av de aktier de mottar från sina kusiner respektive sitt syskon och anför följande.

Samtliga aktieöverlåtelser ingår i en helhet för att åstadkomma en ny ägarstruktur i bolaget. Den planerade omstruktureringen av ägarandelarna mellan kusinerna och syskonen får anses ha sin grund i att bolaget ska leva vidare och drivas i familjens regi. De planerade överlåtelserna får därför i huvudsak anses betingade av en familjeangelägenhet för att omfördela ägandet inom de två familjegrenarna. Vidare har det konstaterats att både A och B har haft marknadsmässiga löner för sitt arbete. Dessa omständigheter talar för att överlåtelserna av aktierna i allt väsentligt får anses ha ett annat syfte än att belöna dem för deras arbetsprestationer.

Skälen för avgörandet

Rättsligt

Av 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att alla inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i det kapitlet eller i 8 eller 11 a kap.

Enligt 8 kap. 2 § är ett förvärv genom gåva skattefritt.

Av bl.a. HFD 2017 ref. 38 II framgår att ett grundläggande villkor för att det ska vara aktuellt att betrakta en överlåtelse av aktier som ersättning för en persons arbete i ett bolag är att det finns ett tillräckligt starkt samband mellan överlåtare och det aktuella bolaget. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen kunde det ifrågasättas om sambandet med bolaget var tillräckligt starkt när förvärvet skedde från en minoritetsägare med låg ägarandel (12 procent). Domstolen fann emellertid att det även i en sådan situation kunde finnas utrymme för att anse att förvärvet kan härledas från arbetsgivaren, om övriga omständigheter tydligt talade för det.

Det framgår vidare av referatet att nära släktskap talar för att överlåtelsen är benefik. När det gäller överlåtelser från föräldrar till barn torde således regelmässigt kunna antas att syftet är rent benefikt, om det inte finns någon särskild omständighet som talar emot att så är fallet. En sådan omständighet kan t.ex. vara att marknadsmässig ersättning inte har utgått för arbetet. Också i andra fall av nära släktskap och vänskap bör ett påstående om ett benefikt syfte kunna godtas, men då under förutsättning att det stöds även av omständigheterna i övrigt.

I HFD 2016 ref. 69 ansågs en förmögenhetsöverföring i form av aktier i ett bolag från föräldrar till en son som var verkställande direktör i bolaget ha ett annat syfte än att belöna sonen för hans arbetsprestationer. Sonen fick dels 10 procent av aktierna, dels fick han och hans två syskon dela på 15 procent av aktierna.

Skatterättsnämndens bedömning

Två av de kusiner A ska få aktier av innehar före överlåtelsen ca 5,5 procent vardera av aktierna i X. De andra två innehar ca 2,8 procent vilket är lika stor andel som innehas av den syster B ska få aktier av. Det bör innebära att de omfrågade överlåtelserna var för sig saknar sådant samband med X att de inte kan anses utgöra ersättning för As och Bs arbete i det bolaget.

De aktuella överlåtelserna ingår dock i ett förfarande med överlåtelser som är beroende av varandra för att uppnå önskat slutresultat. Ett gemensamt beslut av alla aktieägarna ligger till grund för överlåtelserna. Mot den bakgrunden får ändå ett sådant samband anses föreligga som gör att överlåtelserna i och för sig kan betraktas som ersättning för arbete.

Enligt Skatterättsnämnden får dock dessa förmögenhetsöverföringar mot bakgrund av lämnade uppgifter i allt väsentligt anses ha ett annat syfte än att belöna sökandena för deras arbetsprestationer.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%