Skatterättsnämndens förhandsbesked

Byggnadsrörelse (dnr 32-19/D)

Fråga om ett bolag och dess ägare ska anses bedriva byggnadsrörelse

DIARIENUMMER32-19/D
MEDDELANDEDATUM2020-06-04
LAGRUM27 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)
SÖKANDEA och X AB
MOTPARTSkatteverket
HAR ÖVERKLAGATS?Nej

Förhandsbesked

Fråga 1

X AB och A anses bedriva byggnadsrörelse.

Fråga 2

Fastigheten B utgör lagertillgång hos A.

Fråga 3

Andelarna i Y KB och den del av kommanditbolagets fastigheter som motsvarar andelarna är lagertillgångar hos X AB.

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

A äger samtliga aktier i X AB. Han är också kommanditdelägare i Y KB som bildades 2002 och där X AB är komplementär. X AB redovisar hela kommanditbolagets resultat. A äger två fastigheter, en bostadsfastighet – som han byggde [år] och där han är bosatt – samt fastigheten B som han köpte [slutet av 1990-talet]. På fastigheten finns en byggnad som innehåller [antal] lägenheter.

X AB började bedriva verksamhet [början av 1990-talet]. Från starten fram till [slutet av 1990-talet] utförde bolaget, med A som enda anställd, främst mindre servicearbeten på löpande räkning såsom mindre underhålls- och reparationsarbeten, t.ex. rivning av inredning, byten av dörrar och innertak, byggnation av altaner, men också fastighetsförvaltande åtgärder. A var också kontrollansvarig i samband med andras byggnationer. Sedan [slutet av 1990-talet] har bolagets utåtriktade verksamhet nästan uteslutande varit att montera och demontera butiksinredningar åt [butikskedja] i samband med nyetableringar och förändringar av butiker.

Under [början av 2000-talet] anställdes ytterligare [antal] personer i X AB. De arbetade bland annat med att uppföra två byggnader på fastigheter ägda av Y KB. En byggnad uppfördes på fastigheten C och en på fastigheten D. Byggnaderna är hyreshusenheter och färdigställdes under 2004 respektive 2008.

X AB äger industrifastigheten E. Fastigheten köpte bolaget till underpris av A [år]. Han förvärvade fastigheten med befintlig byggnad och hyrde innan underprisöverlåtelsen ut den till X AB. Fastigheten har i sin helhet utgjort en driftsfastighet. För närvarande bygger externa byggföretag en ny verkstadsbyggnad på fastigheten. Därefter ska den tidigare verksamhetslokalen rivas.

Y KB äger och förvaltar de två fastigheterna som X AB har bebyggt. Fastigheten C förvärvades [början av 2000-talet] och är bebyggd med ett hyreshus innehållande [antal] lägenheter. Fastigheten D förvärvades [slutet av 2000-talet] och är bebyggd med ett hyreshus som innehåller [antal] lägenheter.

X AB överväger nu att sälja sina andelar i kommanditbolaget alternativt de fastigheter som kommanditbolaget äger. A överväger att sälja fastigheten B.

Frågorna och parternas inställning

A och X AB vill veta om de, direkt eller indirekt, anses bedriva byggnadsrörelse i den mening som avses i 27 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, (fråga 1). Om fråga 1 besvaras jakande vill, som Skatterättsnämnden uppfattar frågorna, A ha svar på om fastigheten B utgör kapital- eller lagertillgång hos honom (fråga 2) och X AB om andelarna och fastigheterna i Y KB utgör kapital- eller lagertillgångar hos bolaget (fråga 3).

Sökandenas inställning är att det arbete som har bedrivits i X AB inte kan anses utgöra byggnadsrörelse. Det har varit fråga om servicearbeten som snickare och montering av butiksinredningar, arbeten som närmast är att jämföra med hantverksrörelse. De byggnader som har uppförts är för egen förvaltning eller driftsfastighet.

Enligt Skatteverket ligger det närmast till hands att anse att den verksamhet som bedrevs i X AB mellan [år] och [år] har karaktären av byggnadsrörelse och att denna rörelse påbörjades i och med att A startade X AB år [början av 1990-talet]. När en byggnadsrörelse påbörjats bör den inte kunna avslutas med mindre än att verksamheten avslutas eller byter inriktning. Byggnadsrörelsen var pågående vid förvärvet av fastigheten B varför fastigheten blir en lagertillgång för A enligt 27 kap. 4 § IL. Det innebär också att andelen i Y KB liksom fastigheterna C och D blir lagertillgångar hos X AB enligt 27 kap. 4–7 §§.

Skälen för avgörandet

Rättsligt

I 27 kap. IL finns särskilda bestämmelser om byggnadsrörelse och handel med fastigheter.

Begreppet byggnadsrörelse är inte definierat på annat sätt än att den som innehar en lagertillgång enligt bestämmelserna i 27 kap. 4–7 §§ anses bedriva antingen byggnadsrörelse eller handel med fastigheter (2 §).

4 § reglerar s.k. byggmästarsmitta. Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt av någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, blir fastigheten enligt paragrafens första stycke en lagertillgång hos förvärvaren. Detsamma gäller om en fastighet förvärvas på sådant sätt av maken till den som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.

Av paragrafens andra stycke framgår att första stycket gäller också om förvärvaren eller dennes make är företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag och fastigheten skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter om den hade förvärvats av företaget.

Huvudregeln i 4 § gäller enligt 5 § inte

  1. om fastigheten uppenbarligen förvärvas för att till huvudsaklig del användas stadigvarande i en annan näringsverksamhet än fastighetsförvaltning som bedrivs av fastighetsägaren eller dennes make eller av ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag där fastighetsägaren eller maken är företagsledare, eller
  2. när det gäller byggnadsrörelse, om förvärvet uppenbarligen helt saknar samband med byggnadsrörelsen.

Av kapitlets 6 § framgår att andelar i fastighetsförvaltande företag anses som lagertillgångar, om någon av företagets fastigheter skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter för det fall att fastigheten hade ägts direkt av den som innehar andelen. Detta gäller dock bara om

  1. det fastighetsförvaltande företaget är ett fåmansföretag och innehavaren är företagsledare i företaget eller make till företagsledaren,
  2. det på annat sätt finns en intressegemenskap mellan innehavaren och det fastighetsförvaltande företaget, eller
  3. det fastighetsförvaltande företaget är ett svenskt handelsbolag.

Enligt 7 § ska i sådana fall som avses i 6 § 3 inte bara andelen i handelsbolaget utan också den del av handelsbolagets fastigheter som motsvarar andelen anses som lagertillgång hos delägaren. Detta gäller dock bara de av bolagets fastigheter som skulle ha varit lagertillgångar om fastigheterna hade ägts direkt av delägaren.

Av det betänkande som låg till grund för lagstiftningen framgår att om ett självständigt företag åtar sig att med egna anställda, egna maskiner och eget material uppföra byggnader eller anläggningar på annans fasta egendom råder inte något tvivel om att verksamheten är att anse som byggnadsrörelse. Även vid byggnation i egen regi är det många gånger odiskutabelt att verksamheten utgör byggnadsrörelse. Så är t.ex. fallet då någon förvärvat ett markområde för att där med egna anställda, egna maskiner och eget material uppföra ett antal hus för försäljning. Den som enbart uppfört byggnader uteslutande för egen förvaltning anses däremot inte bedriva byggnadsrörelse (SOU 1977:86 s. 302–303).

Vid införandet av bestämmelserna om byggnadsrörelse påtalades det att bristen på en definition av vad som ska anses utgöra byggnadsrörelse gav upphov till åtskilliga problem. Lagstiftaren ansåg det dock inte möjligt att utarbeta någon definition (prop. 1980/81:68 s. 150 f.).

Vilken omfattning och inriktning en verksamhet ska ha för att anses som byggnadsrörelse får därför avgöras med ledning av rättspraxis. Frågan om vilken inriktning en verksamhet ska ha för att anses utgöra byggnadsrörelse är dock mycket sparsamt belyst i praxis.

I RÅ 1980 Aa 148 ansågs en person som var verksam som snickare i en enskild näringsverksamhet bedriva byggnadsrörelse. Han utförde reparationer och mindre tillbyggnadsarbeten men inte totalentreprenader eller liknande.

Rättsfallet RÅ 1993 not. 11 gällde egenföretagaren K vars verksamhet sedan 1945 till övervägande del bestått i reparations- och underhållsarbeten i offentliga och privatägda lokaler samt på lantbruksbyggnader. Uppdragen hade varit inriktade på arbeten som haft karaktären av byggnadssnickeri. 1969 köpte K en hyresfastighet i kapitalplaceringssyfte. Fastigheten renoverades 1980. Utomstående entreprenörer anlitades för bland annat el-, fjärrvärme och VVS-arbeten medan K själv utförde kompletterande renoveringsarbeten. Högsta förvaltningsdomstolen fann att utredningen fick anses visa att K i vart fall från och med tiden för fastighetsförvärvet hade bedrivit byggnadsrörelse (för beskrivningen av omständigheterna i målet se Anders Swartling, Skattenytt 1994 s. 374 f.).

Skatterättsnämndens bedömning

Samtliga frågor

Huvudfrågan i ärendet är om X AB kan anses ha bedrivit byggnadsrörelse och om så är fallet, när rörelsen påbörjades.

Av den rättspraxis som redovisats ovan framgår att kraven för när en byggnadsrörelse ska anses bedrivas är mycket lågt ställda. Enligt Skatterättsnämndens uppfattning utgör den verksamhet som bedrevs i X AB under åren [början av 1990-talet till slutet av 1990-talet] byggnadsrörelse. Den rörelsen har inte avlutats utan bedrivs när X AB uppför de två byggnaderna för kommanditbolagets räkning.

Som huvudregel gäller enligt 27 kap. 4 § att fastighet som förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt av någon som bedriver byggnadsrörelse blir lagertillgång hos förvärvaren.

A har sedan bolagets bildande [början av 1990-talet] varit ensam ägare och företagsledare i X AB (jfr 56 kap. 2 och 6 §§). Det innebär att fastigheten B vid förvärvet [slutet av 1990-talet] blev lagertillgång hos honom enligt 27 kap. 4 § och att han enligt 2 § anses bedriva byggnadsrörelse. Inget av undantagen i 5 § kan anses tillämpligt (jfr prop. 1980/81:68 s. 154 f. och 208). Fastigheten behåller karaktären av lagertillgång under hela den tid A äger fastigheten (jfr t.ex. RÅ 2003 ref. 17).

De fastigheter som Y KB äger och förvaltar skulle ha varit lagertillgångar i byggnadsrörelse om de hade ägts direkt av X AB. Andelarna i kommanditbolaget anses därmed som lagertillgångar hos X AB enligt 27 kap. 6 §. Detsamma gäller enligt 7 § också den del av Y KBs fastigheter som motsvarar andelarna.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%