RSV 2001:19 (Inkomsttaxering)

Beskattning av fåmansföretag, av delägare m.fl. i sådana företag och av delägare m.fl. i fåmanshandelsbolag.

OBS! Avsnitt 4.3 ändrat genom Riksskatteverkets allmänna råd (RSV 2002:29). Ändringen tillämpas fr.o.m. den 1 oktober 2002. [red.anm.]

Riksskatteverket lämnar med stöd av 2 kap. 2 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen följande allmänna råd om beskattning av fåmansföretag, av delägare m.fl. i sådana företag och av delägare m.fl. i fåmanshandelsbolag.

1. Definitioner och begrepp

1.1 Fåmanshandelsbolag

Med fåmanshandelsbolag avses, enligt 56 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, handelsbolag där

  1. fyra eller färre delägare genom innehav av andelar eller på liknande sätt har ett bestämmande inflytande, eller
  2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhet.

Allmänna råd:

Normalt sett bör innehållet i bolagsavtalet följas. Om fyra eller färre bolagsmän, i ett handelsbolag med många delägare, genom dominerande insats i form av arbete eller kapital har ett reellt bestämmande inflytande i handelsbolaget bör bolaget dock anses vara ett fåmanshandelsbolag oavsett vad som föreskrivits i bolagsavtalet om bestämmanderätt i bolaget.

1.2 Delägare i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

Enligt 56 kap. 6 § första stycket IL avses med delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag en fysisk person som, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andel i företaget.

Allmänna råd:

Innehav av interimsbevis bör jämställas med ägande om interimsbeviset är bärare av samma rättigheter som en aktie. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan med ägande i vissa fall även jämställas rätt till förvärv av aktier i bolaget, t.ex. genom optioner eller konvertibla skuldebrev.

Vid bedömningen av om fysisk person skall anses som delägare i ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag jämställs indirekt ägande med direkt ägande. Vid tillämpning av reglerna om fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag bör endast ägande genom förmedling av annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag beaktas och inte exempelvis ägande genom börsnoterat bolag eller annat bolag som inte är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag. Med indirekt ägande bör även avses ägande genom ett dödsbo.

1.3 Företagsledare i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

Med företagsledare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag avses, enligt 56 kap. 6 § andra stycket IL, den eller de fysiska personer som genom eget eller närståendes innehav av andelar och sin ställning i företaget har ett väsentligt inflytande i företaget. När det gäller företag som avses i 2 § 2 och 4 § 2 anses som företagsledare den som har den faktiska bestämmanderätten över viss verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat.

Allmänna råd:

Omständigheter som kan vara av betydelse för bedömningen av om företagsledande ställning föreligger eller inte kan vara vederbörandes ställning, arbetsuppgifter eller andra befogenheter i företaget som han erhållit genom avtal eller på annan liknande grund. Även den omständigheten att särskilt fördelaktiga avtal ingåtts med företaget kan vara av betydelse för bedömningen.

Om ett företag ägs av flera personer och dessa har i stort sett samma ägarintresse och inflytande i företaget, kan var och en av dem anses som företagsledare.

Om ägarkretsen är förhållandevis stor och om det kan göras sannolikt att ingen delägare har ett större inflytande än någon av de övriga ägarna, bör i regel ingen av dem anses som företagsledare.

1.4 Medhjälpande make till företagsledare i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

Om den ena maken är företagsledare i ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag och den andra maken inte är företagsledare där, skall, enligt 60 kap. 13 § IL, den make som inte är företagsledare ta upp ersättning för arbete som den maken utför i företaget till den del den är marknadsmässig. Överskjutande del skall tas upp av företagsledaren.

Allmänna råd:

För att bedöma om båda eller endast en av makarna är att anse som företagsledare bör man beakta bl.a. verksamhetens art, makarnas arbetsuppgifter i företaget och om de har utbildning som kan anses ändamålsenlig med hänsyn till arbetsuppgifterna i företaget. Även sådan tidigare yrkeserfarenhet som kan ha betydelse med hänsyn till arbetsuppgifterna bör beaktas vid bedömningen av om företagsledarens make har en med företagsledare jämförlig ställning i företaget. Hur ägandet i företaget fördelar sig mellan makarna saknar däremot i regel betydelse för denna bedömning.

Om företaget har bildats av den ene maken och om verksamheten kan anses vara direkt beroende av dennes arbetsinsats och särskilda kvalifikationer, bör den andre maken i allmänhet räknas som medhjälpande make. I andra fall bör båda makarna anses som företagsledare om de har sin huvudsakliga förvärvsverksamhet förlagd till företaget.

Har sådana förhållanden inträffat under året, som medför att den skattskyldige under endast viss del av året kan anses som företagsledare eller medhjälpande make, bör det förhållande som rått under större delen av året även gälla för resten av året. Undantag härifrån bör dock göras om den ene makens ställning i företaget har ändrats till följd av den andre makens död.

2 Ersättning från fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

2.1 Ersättning till företagsledares make och barn eller företagsledares makes barn för utfört arbete

Av 60 kap. 13 § IL framgår att medhjälpande make beskattas själv för sin ersättning från fåmansföretaget eller fåmanshandelsbolaget under förutsättning att ersättningen motsvarar marknadsmässig ersättning för utfört arbete. Om ersättningen överstiger marknadsmässig ersättning skall företagsledaren beskattas för skillnaden mellan uppburen ersättning och vad som kan anses som marknadsmässig ersättning. Vidare framgår av 60 kap. 12 § IL att ersättning för utfört arbete från ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag till företagsledares eller dennes makes barn som har fyllt 16 år, beskattas hos den av makarna som har den högsta inkomsten från företaget, till den del den överstiger marknadsmässig ersättning för barnets arbetsinsats. Om makarna har lika stor inkomst från företaget beskattas ersättningen till barnet hos den äldsta maken.

Allmänna råd:

Med marknadsmässig ersättning avses vad som normalt betalas för motsvarande arbetsprestation på orten. Vad som kan anses som marknadsmässig ersättning för olika yrkeskategorier framgår av lönestatistik, kollektivavtal m.m. Utbildning, branscherfarenhet o.d. bör beaktas vid denna bedömning. Uppgift bör normalt lämnas om de grunder ersättningen beräknats efter. Någon sådan uppgift behöver dock inte lämnas om ersättningen inte överstiger 90 kr per timme.

Beloppsgränsen avser tjänsteinkomster för vilka arbetsgivaren erlägger arbetsgivaravgifter. Eftersom delägare i fåmanshandelsbolag själva betalar egenavgifter på inkomsterna från handelsbolaget får den ovan angivna timersättningen för sådana delägare höjas med ett belopp som motsvarar nämnda avgifter.

Samtliga ersättningar och förmåner från företaget bör beaktas vid bedömningen av om ersättningen överstiger marknadsmässig ersättning för utfört arbete. Vidare bör sådana ersättningar som har ett direkt samband med verksamheten i företaget beaktas, t.ex. ersättningar och förmåner som lämnas av personalstiftelse som hör till företaget eller av ett företag som är närstående till fåmansföretaget. Däremot bör skälig utdelning eller ränta på insatt respektive lånat kapital inte beaktas vid bedömningen.

2.2 Avdrag för kostnader vid inkomstöverföring

Allmänna råd:

Om företagsledaren eller dennes make beskattas för ersättning till företagsledarens eller makens barn bör den som beskattas för ersättningen få tillgodoräkna sig barnets kostnader som om dessa hade varit hans egna. Detta gäller dock endast i den utsträckning barnet inte kan tillgodoräkna sig avdrag för kostnaderna mot inkomsterna från företaget.

Motsvarande bör gälla i de fall företagsledaren beskattas för ersättning från företaget till maken.

2.3 Ersättning från fåmanshandelsbolag för kapitalinsats

Av 60 kap. 14 § IL framgår att om företagsledares make och barn, oavsett ålder, är delägare i ett fåmanshandelsbolag beskattas de var för sig för skälig ersättning för i bolaget gjord kapitalinsats. Överstiger ersättningen för kapitalinsats vad som är skäligt beskattas företagsledaren för överskjutande del. Är delägaren ett barn och har båda makarna inkomst från bolaget gäller beträffande den överskjutande delen att den beskattas hos den av makarna som har den högsta inkomsten från handelsbolaget eller, om makarna har lika stor inkomst från handelsbolaget, hos den äldsta maken.

Allmänna råd:

Skälig ränta på kapitalinsatser kan i allmänhet uppskattas med utgångspunkt i statslåneräntan vid utgången av november månad året före beskattningsåret med tillägg av fem procentenheter.

Med insatt kapital avses i normalfallet så stor del av den behållna kapitalförmögenheten som i genomsnitt varit insatt under beskattningsåret i handelsbolaget. Av praktiska skäl bör godtas att genomsnittsberäkningen sker utifrån insatt kapital vid ingången respektive utgången av beskattningsåret. Om större variationer i insatt kapital förekommit under beskattningsåret bör emellertid detta beaktas vid genomsnittsberäkningen.

3 Beskattning av förbjudna lån från fåmansföretag

Om penninglån har lämnats i strid med 12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., skall, enligt 11 kap. 45 § IL, lånebeloppet tas upp som intäkt hos låntagaren eller hos en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag som är låntagare, om det inte finns synnerliga skäl mot detta.

Allmänna råd:

Den omständigheten att lånet har återbetalats genom att låntagaren eller någon honom närstående person tagit ett nytt förbjudet lån bör inte anses innebära att återbetalning skett.

4 Särskilda regler för beskattning av utdelning och realisationsvinst på andelar i fåmansföretag

4.1 Verksam i betydande omfattning

Enligt 57 kap. 4 § första stycket IL anses en andel i ett fåmansföretag kvalificerad bl.a. om

  1. andelsägaren eller någon denne närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning, eller varit verksam i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet, eller
  2. företaget, direkt eller indirekt, har ägt andelar i ett annat fåmansföretag i vilket andelsägaren eller någon denne närstående varit verksam i betydande omfattning.

Allmänna råd:

Avgörande vid bedömningen om delägaren eller någon denne närstående är eller har varit verksam i företaget i betydande omfattning är den ekonomiska betydelsen av dennes arbetsinsatser för företaget. Vid bedömningen av arbetsinsatsens betydelse bör hänsyn tas till företagets storlek, verksamhet, organisation och övriga omständigheter.

Företagets verkställande direktör och högre befattningshavare bör regelmässigt anses verksamma i företaget i betydande omfattning. Till gruppen högre befattningshavare räknas normalt de chefer som är direkt underställda den verkställande direktören. I mindre företag bör även underordnade chefer och andra arbetsledare anses verksamma i betydande omfattning.

I vissa företag kan även anställda utan arbetsledande befattningar räknas som verksamma i betydande omfattning. Så är fallet om deras arbetsinsatser, till följd av företagets organisation och verksamhet, har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. Detta gäller exempelvis då delägarna gemensamt bedriver sådan verksamhet som bygger på personliga arbetsinsatser, t.ex. konsult- och kunskapsföretag. Anställda utan ledarbefattning i företag med annan verksamhet som genom sin anställning förvärvat en mindre del av andelarna i företaget bör dock inte anses verksamma i företaget i betydande omfattning. Motsvarande bedömning kan göras vid innehav av andra finansiella instrument än aktier. Om det genom bolagsavtal eller på annat liknande sätt finns möjlighet för delägaren att tillgodoräkna sina andelar en individuell andel i bolagets sparade eller löpande årsvinst bör sådana ägare i regel anses verksamma i betydande omfattning oavsett ägandets storlek.

Det kan även komma i fråga att tillämpa reglerna på en delägare som inte är anställd i företaget om dennes arbetsinsatser för företaget i annan form än anställning har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget.

Det behöver inte vara fråga om heltidsarbete för att delägaren skall anses verksam i betydande omfattning. Enstaka och tillfälliga insatser i företaget, t.ex. normalt styrelsearbete, bör dock inte föranleda att andel anses kvalificerad. Med normalt styrelsearbete avses de arbetsuppgifter som utförs av styrelsen i ett rörelsedrivande företag med verkställande direktör och anställda. Inte heller bör en anställning i företaget under begränsad tid, t.ex. provanställning eller kortare vikariat, medföra att andel skall anses kvalificerad. Om en kortare anställning upprepas under den tidsperiod under vilken delägarens verksamhet i företaget skall bedömas kan det finnas grund för att tillämpa reglerna vid beskattningen av delägarens inkomster från företaget.

4.2 Löneunderlaget

4.2.1 Fördelning av löneunderlag per andel

Enligt 57 kap. 8 § IL får ett löneunderlag läggas till anskaffningskostnaden för andelen vid beräkning av gränsbelopp. I 43 kap. 14 § IL anges att löneunderlaget fördelas med lika belopp på andelar i företaget.

Allmänna råd:

Löneunderlaget bör fördelas med lika belopp på de andelar som fanns i företaget vid tidpunkten då utdelningen beslutades. Om utdelning inte lämnats av företaget fördelas löneunderlaget på de andelar som fanns i företaget vid utgången av året efter det år för vilket löneunderlag beräknas.

4.2.2 Dotterföretag

Enligt 43 kap. 12 § första stycket IL skall löneunderlaget beräknas på grundval av ersättning som ingår i underlaget för beräkning av avgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980) eller skatt enligt 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och som under året före beskattningsår har lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag. Enligt andra stycket skall ersättning som avser arbetstagare i ett dotterföretag som inte är helägt medräknas så stor del av ersättningen som svarar mot moderföretagets andel av antalet aktier i dotterföretaget.

Allmänna råd:

Med dotterföretag bör avses sådan juridisk person som utgör dotterföretag enligt 1 kap. 5-6 §§ ABL eller 1 kap. 4-6 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. En juridisk person som ägs av en utländsk juridisk person bör anses som dotterföretag under förutsättning att den juridiska personen skulle ha varit dotterföretag om ägaren hade varit ett svenskt aktiebolag.

Om dotterföretag ägts under del av det kalenderår för vilket löneunderlag beräknas bör endast löner, förmåner och ersättningar som avser denna tid medräknas.

Vid inköp av ytterligare andelar i ett företag som redan är dotterföretag eller vid avyttring av andelar i dotterföretag som även efter avyttringen är dotterföretag bör denna förändring i ägarandel beaktas vid beräkning av löneunderlaget.

4.2.3 Statliga bidrag

Enligt 43 kap. 13 § 1 IL skall ersättning som täcks av statliga bidrag för lönekostnader inte räknas med.

Allmänna råd:

Oavsett om ett statligt bidrag betalats ut under annat kalenderår än lönen, förmånen eller ersättningen bör bidraget avräknas mot den lön, förmån eller ersättning som bidraget är avsett att täcka.

4.3 Utomståenderegeln

I 57 kap. 5 § första stycket IL anges att om utomstående i betydande omfattning äger del i företaget och har rätt till utdelning, skall en andel anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen skall förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas.

Allmänna råd:

För att utomståenderegeln skall vara tillämplig bör den skattskyldige visa att utomstående ägt minst 30 procent av aktierna under hela den senaste femårsperioden och erhållit motsvarande andel av den avkastning företaget lämnat under nämnda tidsperiod. Med avkastning avses inte vinster i företaget som tagits ut i form av lön, tantiem eller annan tjänsteinkomst.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Dessa allmänna råd tillämpas fr.o.m. 2002 års taxering.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%