Innehåll

(FASTIGHETSTAXERING)

SKV A 2018:15 Riktvärdeangivelser och grunderna för taxeringen och värdesättningen av industrienheter utom täktmark vid 2019 års allmänna fastighetstaxering

Skatteverket beslutar med stöd av 3 kap. 6 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) följande allmänna råd om

  1. dels riktvärdeangivelser för varje värdeområde avseende avkastningsvärderade industrier och tomtmark till dessa [1] ,
  2. dels värden i tomtvärdetabellen enligt bilaga 1,
  3. dels relativa kapitaliseringsfaktorer i IK-tabellen enligt bilaga 2,
  4. dels relativa hyror per kvadratmeter i IH-tabellerna enligt bilaga 3,
  5. dels nedräkningsfaktorer i IN-tabellerna enligt bilaga 4,
  6. dels omräkningsfaktorer i IO-tabellen enligt bilaga 5,
  7. dels övriga grunder för taxeringen och värdesättningen enligt följande.

1 Värderingsenhet

1.1 Värderingsenhet avseende byggnad

Av 2 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) framgår att byggnadstypen ska bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnaden till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnad till övervägande del används på.

Av 6 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen framgår bl.a. att varje industribyggnad och övrig byggnad med värde av minst 50 000 kr ska utgöra en värderingsenhet.

Av 6 kap. 3 § andra stycket fastighetstaxeringslagen framgår att är en industribyggnad som värderats med ledning av en avkastningsberäkning inrättad för mer än en lokaltyp ska delar som hänförs till olika lokaltyper utgöra skilda värderingsenheter. Särskild värderingsenhet behöver dock inte bildas för en lokaltyp som omfattar mindre än tio procent av byggnadens totala yta och mindre än 250 kvadratmeter. Byggnader eller delar av olika byggnader som åsatts samma klassificeringsdata beträffande värdefaktorerna lokaltyp, standard och ålder får sammanföras till en värderingsenhet. Av tredje stycket framgår bl.a. att indelning av industribyggnad i två eller flera värderingsenheter även får ske om det underlättar värderingen.

Allmänna råd

Flera värderingsenheter

En industribyggnad bör delas upp i flera värderingsenheter,

  1. då utrymmen tillhörande samma lokaltyp är av olika standard,
  2. då olika industribyggnader har sammanbyggts med gångpassage, sluss eller liknande, och
  3. då byggnaderna avsevärt skiljer sig åt i fråga om standard.

En värderingsenhet

Utrymme inom en sådan del av en industribyggnad som primärt utgör hyreshus eller specialbyggnad, men som indelats som industribyggnad på grund av att byggnaden till övervägande del utgör industribyggnad, bör indelas som en värderingsenhet. Bostads- och butiksutrymmen bör indelas som industrikontor. Garage bör indelas som lager.

Om en byggnadsdel inte lämpligen kan värderas enligt den för lokaltypen föreskrivna värderingsmetoden, bör detta beaktas genom justering för säregna förhållanden enligt 7 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen.

1.2 Värderingsenhet avseende tomtmark

Av 6 kap. 7 § fastighetstaxeringslagen framgår, såvitt avser tomtmark för industribyggnad, att varje tomt ska utgöra en värderingsenhet.

Allmänna råd

Olikheter i fråga om exploateringsåtgärder för tomtmark tillhörande en industrienhet bör beaktas genom justering för säregna förhållanden enligt 7 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen och inte genom uppdelning i flera värderingsenheter.

2 Klassificering av värdefaktorer för industribyggnad och övrig byggnad vid avkastningsberäkning

2.1 Allmänt

Av 11 kap. 1 § första stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) framgår att industribyggnad ska värderas med ledning av en avkastningsberäkning. Byggnader som har endast begränsad användbarhet för annat ändamål än för vilket de utnyttjas och liknande speciella byggnader, bensinstationsbyggnader, andra byggnader med olämplig utformning för normal industriproduktion samt byggnadskonstruktioner som inte har karaktär av hus ska dock värderas med ledning av en produktionskostnadsberäkning.

Enligt 11 kap. 1 § andra stycket fastighetstaxeringslagen ska vad som sägs i 11 kap. fastighetstaxeringslagen om industribyggnad gälla även för övrig byggnad.

2.1 Värdefaktorn lokaltyp

Av 11 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen framgår att värdefaktorn lokaltyp bestäms med hänsyn till om värderingsenheten är inrättad som produktionslokaler, industrikontor eller lager m.m.

Allmänna råd

  1. Garageutrymmen som är inrymda i en industribyggnad bör hänföras till lokaltypen lager m.m.
  2. Laboratorielokaler bör hänföras till lokaltypen industrikontor.
  3. Bostadslägenheter som är inrymda i en industribyggnad bör hänföras till lokaltypen industrikontor.

2.2 Värdefaktorn storlek

Av 11 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen framgår att värdefaktorn storlek bestäms med hänsyn till värderingsenhetens yta.

Allmänna råd

Värdefaktorn storlek för en industribyggnad bör anges i kvadratmeter lokalarea (LOA) enligt svensk standard SS 21054:2009.

2.3 Värdefaktorn ålder

Av 11 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen framgår att värdefaktorn ålder ger uttryck för värderingsenhetens sannolika återstående livslängd och anges genom ett värdeår och, om särskilda skäl föreligger, genom återstående nyttjandetid. Värdeåret bestäms med hänsyn till värderingsenhetens nybyggnadsår, omfattningen av till- och ombyggnader samt tidpunkten för dessa. Om en byggnad indelas i flera värderingsenheter ska samma värdeår bestämmas för dessa.

Allmänna råd

Till- och ombyggnadskostnadens storlek i förhållande till nybyggnadskostnaden

Omfattningen av till- eller ombyggnad bör hänföras till en av nedanstående tre grupper där till- och ombyggnadskostnadens storlek relateras till nybyggnadskostnaden vid tiden för till- eller ombyggnaden.

Grupp 1:Till- och ombyggnadskostnaden överstiger 70 procent av nybyggnadskostnaden.
Grupp 2:Till- och ombyggnadskostnaden utgör 20–70 procent av nybyggnadskostnaden.
Grupp 3:Till- och ombyggnadskostnaden understiger 20 procent av nybyggnadskostnaden.

Nybyggnadskostnad

För beräkning av nybyggnadskostnaden vid tidpunkten för till- och ombyggnaden, bör följande belopp avseende nybyggnadskostnader för ordinära industribyggnader användas.

I nedanstående nybyggnadskostnader ingår inte mervärdesskatt eller omsättningsskatt men däremot ränta under byggtiden.

ÅrProduktionslokaler (kr/kvm lokalarea)Industrikontor (kr/kvm lokalarea)Lager m.m. (kr/kvm lokalarea)
201311 30015 1008 800
201412 80016 4009 300
201513 10016 8009 500
201613 40017 2009 700
201713 80017 70010 000
201814 30018 30010 400

Till- och ombyggnadskostnader bör bestämmas på motsvarande sätt som ovanstående nybyggnadskostnader.

För till- och ombyggda industribyggnader inom nedan nämnda tre grupper bör värdeåret bestämmas på följande sätt:

Grupp 1:Värdeåret bör bestämmas till till- eller om- byggnadsåret.
Grupp 2:Värdeåret bör bestämmas med beaktande av att det värdeår industribyggnaden skulle ha haft om den inte varit föremål för till- och ombyggnad ändras med beaktande av kostnad och år för till- och ombyggnad (ombyggnadstillägg). Ombyggnadstillägget bör beräknas med ledning av att kostnaden för till- och ombyggnader ställs i relation till kostnaden för att uppföra motsvarande ny byggnad.
Grupp 3:Värdeåret bör bestämmas till senast gällande värdeår för värderingsenheten.

Tillbyggnad

Vid bestämmandet av kostnaderna för en tillbyggnad bör tillses att kostnaderna för tillbyggnaden inte beräknas högre än vad en nybyggnad av motsvarande utrymme skulle ha kostat.

Vid tillbyggnad av likvärdiga utrymmen kan nybyggnadsåret och tillbyggnadsåret enklast vägas samman med ledning av storleken på ytorna av den gamla och den nya delen. Om däremot ursprungsbyggnadens och tillbyggnadens ytor inte är likvärdiga, bör sammanvägningen ske med ledning av normalkostnaderna under tillbyggnadsåret att nyuppföra den nya och den gamla delen av byggnaden.

2.4 Värdefaktorn standard

Av 11 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen framgår att värdefaktorn standard bestäms för en värderingsenhet med hänsyn till lokalytans utförande och utrustning.

Av 15 § Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2018:8) om värderingen av hyreshus-­, ägarlägenhets-­, industri- och elproduktionsenheter vid 2019 års allmänna fastighetstaxering framgår att produktionslokaler indelas i fyra standardklasser med ledning av en redovisad beskrivning för respektive klass samt med stöd av beräknade standardpoäng.

Allmänna råd

Vid indelningen i standardklasser bör utgångspunkten vara att normal industriproduktion kan bedrivas i produktionslokalerna i fråga.

Med normal industriproduktion avses tillverkning och lagerhantering inom områden som mekanisk verkstadsindustri, träförädlingsindustri och lätt tillverkningsindustri.

3 Klassificering av värdefaktorer för industribyggnad och övrig byggnad vid produktionskostnadsberäkning

3.1 Värdefaktorn återanskaffningskostnad

Av 5 kap. 6 § andra stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) framgår att med återanskaffningskostnad för byggnad avses kostnaden för att under andra året före taxeringsåret uppföra en motsvarande anläggning. Kostnaden kan bestämmas antingen genom en beräkning grundad på erfarenheter om byggkostnadernas storlek detta år, eller genom en omräkning av den faktiska byggkostnaden med en omräkningsfaktor. Denna faktor ska bestämmas så att man därigenom beaktar ändringen i byggnadskostnad mellan nybyggnadsåret och andra året före taxeringsåret.

Av 11 kap. 7 § fastighetstaxeringslagen framgår att som riktvärde för en värderingsenhet avseende en industribyggnad uppförd under andra året före taxeringsåret och belägen inom den ortstyp som medför högst värde ska anges 75 procent av byggnadens tekniska nuvärde detta år.

Allmänna råd

Metodval

Den faktiska byggnadskostnaden bör användas som grund för beräkningen av återanskaffningskostnaden för byggnader som uppförts efter år 2000, då kostnaden är känd och anledning saknas till antagande att den är onormal. För övriga byggnader bör erfarenhetstal användas, då sådana finns för den aktuella typen av byggnader.

Faktisk byggnadskostnad

I faktiska byggnadskostnader bör ingå samtliga kostnader för att uppföra en motsvarande anläggning oavsett finansieringsform. Mervärdesskatt ska inte medräknas i kostnaderna.

Statsbidrag eller andra former av bidrag eller stöd (räntefria lån etc.) som kan ha utgått för att uppföra anläggningen i fråga ska avräknas från de faktiska byggnadskostnaderna. Generella bidrag som har utgått för den aktuella typen av anläggning under nivååret ska avräknas.

Beräkning med ledning av erfarenhetstal

Återanskaffningskostnaden bör beräknas för varje värderingsenhet som produkten av rekommenderade erfarenhetstal och byggnadens storlek, t.ex. bruksarea och bruttovolym.

Erfarenhetstal

För industribyggnader som värderas enligt produktionskostnadsberäkning bör erfarenhetstalen i tabellen nedan användas.

Erfarenhetstal, byggkostnader i kr/kvm BTA (bruttoarea enligt svensk standard SS 21054:2009)

TakhöjdOisolerad byggnadIsolerad byggnad
Enkel standardNormal standardHög standard
< 6 m3 300–5 2007 200–12 40011 100–16 30014 300–20 200
6–12 m3 900–5 90011 100–16 30015 000–20 20017 600–25 400
> 12 m15 000–20 20018 200–24 10020 200–30 600

Med oisolerad byggnad avses dels att stommen enbart är dimensionerad för snö- och vindlast, dels att golvet är dimensionerat för små laster och litet slitage, dels att isolering, uppvärmning och mekanisk ventilation saknas.

Isolerad byggnad indelas i enkel, normal och hög standard.

  1. Med enkel standard avses stomme dimensionerad enbart för snö- och vindlast. Golv dimensionerat för små laster och litet slitage. Enkel, tunn isolering. Enkel uppvärmning och enkel mekanisk till- och frånluftsventilation.
  2. Med normal standard avses stomme dimensionerad för laster utöver snö- och vindlast. Golv dimensionerat för normala laster och normalt slitage. Normal isolering och uppvärmning. Mekanisk till- och frånluftsventilation av normal standard.
  3. Med hög standard avses stomme dimensionerad för stora laster utöver snö- och vindlast. Golv dimensionerat för stora laster och hårt slitage. Tjockare isolering med hög standard på uppvärmning. Särskilda krav på god luftkvalitet.

För en liten industrilokal (under cirka 500 kvm) ska den övre delen av de angivna intervallen i tabellen användas. För större industrilokaler (över 2 000 kvm) ska den undre delen av intervallen användas.

För normala industrikontor bör erfarenhetstal om 14 800–20 500 kr/kvm bruttoarea användas.

Återanskaffningskostnad

Återanskaffningskostnaden för silobyggnader för torkning och lagring av spannmål bör beräknas efter 3 000 kr/lagringston. Med lagringston avses ton vete med en densitet på 0,78.

För mobilmaster bör följande erfarenhetstal för byggnadskostnader användas för torn respektive master.

Typ av konstruktionErfarenhetstal i 2017 års kostnadsnivå (kr)
Torn, (konstruktion utan stagning)740 000
Mast, (konstruktion med stagning)820 000

4 Värdefaktorn storlek för tomtmark

Av 12 kap. 5 § första stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) framgår att riktvärden för tomtmark för industribyggnad eller övrig byggnad ska inom varje värdeområde bestämmas för skilda förhållanden för värdefaktorn storlek. Med storlek avses värderingsenhetens tomtmarksareal. Om särskilda skäl föreligger ska dock avses den byggrätt i kvadratmeter som värderingsenheten utnyttjas för eller är avsedd för.

Av 12 kap. 5 § andra stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) framgår att för värderingsenhet som består av utrymme till industribyggnad eller övrig byggnad inom en tredimensionell fastighet eller inom ett tredimensionellt fastighetsutrymme avses med storlek alltid den byggrätt i kvadratmeter som värderingsenheten utnyttjas för eller är avsedd för.

Av 7 kap. 10 § fastighetstaxeringslagen framgår att vid värdering av tomtmark ska bebyggelsemöjligheten bestämmas med utgångspunkt i den pågående markanvändningen, såvida inte annan markanvändning är tillåten enligt en detaljplan och marken därigenom får väsentligt högre värde.

Allmänna råd

Byggrätt

Med byggrätt för industribyggnad och övrig byggnad bör avses befintliga byggnaders bruttoarea ovan mark eller den byggrätt som är tillåten enligt detaljplan.

Då uppgift om byggrätt saknas, bör denna uppskattas med ledning av den sammanlagda lokalarean. Byggrätten bör bestämmas till 1,20 × den sammanlagda lokalarean.

5 Justering för säregna förhållanden

5.1 Allmänt

Av 7 kap. 5 § första stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) framgår bl.a. att om det föreligger värdefaktorer, som inte särskilt har beaktats vid riktvärdets bestämmande och som påtagligt inverkar på marknadsvärdet, ska ett med ledning av riktvärden bestämt värde justeras. Detta benämns justering för säregna förhållanden. Justeringen görs av taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde, beräknat enligt 4 §.

Av 7 kap. 5 § andra stycket fastighetstaxeringslagen framgår att justeringens storlek ska motsvara 75 procent av den skillnad i marknadsvärde taxeringsenheten skulle ha med säregna förhållanden och värdet utan säregna förhållanden.

Av 7 kap. 5 § andra stycket fastighetstaxeringslagen framgår att påtaglig inverkan på marknadsvärdet ska anses föreligga när säregna förhållanden föranleder att det med ledning av riktvärden bestämda värdet höjs eller sänks med minst tre procent, dock minst 25 000 kr.

Av 1 kap. 5 § andra stycket fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) framgår att om det för taxeringsenhet föreligger sådant påtagligt säreget förhållande ska detta redovisas genom justering av riktvärdet för en eller flera värderingsenheter.

Allmänna råd

Justeringen bör ske på den värderingsenhet till vilken justeringsanledningen närmast kan härledas. I det fall justeringsanledningen hänförs till taxeringsenheten som helhet bör justeringen göras på den värdefullaste värderingsenheten.

5.2 Justering av riktvärdet för industribyggnad

5.2.1 Eftersatt underhåll och konstruktionsfel

Allmänna råd

Justering för eftersatt underhåll bör ske med hänsyn till den hyra som byggnaden i befintligt skick kan tänkas bli uthyrd för.

Då byggnad har sådana konstruktionsfel och byggskador att byggnaden inte kan fylla sin funktion utan att skadan åtgärdas bör justering göras med 60–80 procent av kostnaden för att åtgärda skadan. Då byggnaden kan användas i skadat skick, bör justering göras med 10–50 procent av kostnaderna för att åtgärda skadan. Den lägre siffran bör användas i områden med låga värdenivåer och den högre i områden med höga värdenivåer sett i landet som helhet. Kostnaderna bör anges i 2017 års värdenivå.

5.2.2 Överloppsbyggnader och saneringsbyggnader

Allmänna råd

Med överloppsbyggnader bör avses industribyggnader som inte nyttjas på grund av att de inte längre är anpassade för verksamheten på fastigheten och som inte heller efter ombyggnad kan förväntas komma till användning inom 3–5 år. Justering av riktvärdet bör ske med hänsyn till den kostnad som är nödvändig för att anpassa byggnaderna för verksamhetens behov. Då det är uppenbart att byggnaderna inte kan komma till användning inom överskådlig tid bör värdet justeras till noll kr.

Med saneringsbyggnad bör avses industribyggnad som uppenbart ska rivas. För att behovet av rivning ska anses uppenbart bör krävas att rivningslov eller föreläggande om rivning meddelats. Behov av rivning kan även anses uppenbar av andra skäl, t.ex. då byggnader inom kort ska ersättas av nya som en anpassning till verksamheten på fastigheten. Justering av markvärdet bör endast ske när det finns utredning om rivningskostnadernas storlek. Med rivningskostnad bör avses den totala kostnaden för att riva och forsla bort byggmaterial till återvinning och deponi samt evakueringskostnader. Kostnaden ska minskas med eventuella intäkter från försäljning av rivningsmaterial. Kostnader för återställande av mark eller sanering av mark ska inte medräknas.

Justeringens storlek bör avse 30–50 procent av beräknade rivningskostnader angivet i 2017 års kostnadsnivå. Det lägre procenttalet bör användas i områden med låga värdenivåer och det högre i områden med höga värdenivåer sett över landet som helhet.

5.2.3 Silobyggnader

Allmänna råd

Om återanskaffningskostnaden för en spannmålssilo som saknar rensnings- och torkutrustning beräknats med hjälp av erfarenhetstal bör justering göras med 20–40 procent. För nya silos i stål bör den övre delen av intervallet användas.

Då det saknas möjlighet till direkt lastning och lossning från fartyg, med en lastkapacitet om minst 10 000 ton, till silon bör justering göras med 20 procent i ortstyp 1. Justering med 20 procent bör göras för en silo i ortstyp 2 då det saknas möjlighet till direkt lastning och lossning från fartyg med en lastkapacitet om minst 1 000 ton.

5.2.4 Avvikande vakansgrad

Allmänna råd

Justering bör göras för det hyresbortfall som uppkommer genom att en byggnad står helt eller delvis tom på grund av att lokaler inte kan hyras ut, dvs. vakanser. Hyresbortfallet bör anges i procent av faktorn hyra för värderingsenheten. Avvikande vakansgrad bör beräknas som vakansgrad för värderingsenheten minus den genomsnittliga vakansgraden för industrilokaler inom värdeområdet.

Justeringsbelopp bör beräknas med ledning av nedanstående tabell. Med H avses i tabellen den hyra som utläses med ledning av IH-tabellen, bilaga 3.

AvvikandeJusteringsstorlek (angett som multipler av faktorn hyra)
vakansgrad, %Anpassningstid 1 årAnpassningstid 2 årAnpassningstid 4 årAnpassningstid 6 år
20–300,10H0,2H0,2H
31–400,12H0,3H0,3H
41–500,15H0,4H0,5H
51–600,10H0,25H0,5H0,7H
61–700,15H0,35H0,6H0,9H
71–800,20H0,45H0,8H1,2H
81–900,25H0,55H1,0H1,7H
91–1000,35H0,70H1,3H2,3H

Då tiden för att nedbringa vakanserna överstiger 6 år bör justering aktualiseras vid lägre avvikande vakansgrad än 20 procent.

5.3 Justering av riktvärdet för tomtmark

5.3.1 Markanläggning saknas

Allmänna råd

Riktvärdeangivelserna förutsätter omedelbart bebyggbar tomtmark om inte annat anges. Med omedelbart bebyggbar tomtmark avses att tomtmarken har för värdeområdet normala markanläggningar i form av tomtanläggningar och VA-anslutning.

Då sådana markanläggningar saknas bör justering beräknas med ledning av nedanstående tabell.

Riktvärde för industrimark, kr/kvm (TA)Justering för avsaknad av VA (% av riktvärdet)Justering för avsaknad av tomtanläggningar (% av riktvärdet)
–9040 %40 %
100–16030 %40 %
180–40020 %35 %
450–70 kr/kvm TA180 kr/kvm TA

5.3.2 Väntetid vid fördröjd byggnation

Allmänna råd

Med väntetid bör avses tiden innan byggnation får påbörjas. Väntetid bör bestämmas i hela kalenderår utifrån de förutsättningar som gäller vid taxeringsårets ingång.

Justering för väntetid bör göras med ledning av nedanstående tabell över nedräkningsfaktorer. Justeringens storlek bör bestämmas till skillnaden mellan riktvärdet (för tomtmark till industribyggnad) och riktvärdet multiplicerat med nedräkningsfaktorn enligt följande tabell.

Väntetid, årNedräkningsfaktor
10,95
2–30,90
4–50,85
6–100,80
> 100,70

5.3.3 Reservmark inom industritomt

Allmänna råd

För industritomter där betydande del av tomten inte är iordningställd och marken på grund av läget inte kan förväntas bli bebyggd inom överskådlig tid bör marken justeras till värdet av omkringliggande åker- och skogsmark.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2018:15

Dessa allmänna råd tillämpas första gången vid allmän fastighetstaxering år 2019 och därefter vid särskilda fastighetstaxeringar till och med 2024.

Bilaga 1

Tomtvärdetabell för tomtmark till industribyggnad

Marknadsvärde för produktionslokaler av normal standard med värdeår 2002 vid normal exploateringsgrad, kr/kvm lokalareaTaxeringsvärde för tomtmark, kr/kvm tomtareal
11
1002
1503
2004
3005
3506
4008
50010
70015
90020
1 00025
1 25030
1 50040
1 75050
2 00060
2 25070
2 50080
2 75090
3 000100
3 500120
4 000140
4 250160
4 500180
5 000200
5 500250
6 000300
6 200350
6 600400
6 800450
7 000500
7 300550
7 700600
8 000650
8 250700
8 500750
8 750800
9 000850
9 500950
10 0001 000
10 5001 100
11 0001 200
11 5001 300
12 0001 400
13 0001 600
14 0001 800
15 0001 900
16 0002 000
17 0002 200
18 0002 400
19 0002 600
20 0002 800

Bilaga 2 IK-tabell

Relativa kapitaliseringsfaktorer för industribyggnader värderade med ledning av en avkastningsberäkning

I-nivåfaktorÅterstående ekonomisk livslängd < 10 årÅterstående ekonomisk livslängd >= 10 år, värdeår
1929–591960–691970–771978–851986–931994–992000–052006–102011–162017–
–13,50,460,510,600,670,750,830,921,001,051,081,11
14,0–0,500,560,640,700,780,850,931,001,071,111,14

Bilaga 3 IH-tabeller

Relativa hyror för industribyggnader, kr/kvm lokalarea

80

LokaltypVärdeår
Standard–19791980–891990–941995–992000–042005–092010–142015–162017–
ProduktionslokalerMkt enkel (1–12 p)445057637179869297
Enkel (13–19 p)556370788898106114121
Normal (20–26 p)63718090100111121130137
Hög (27– p)69788898110122133142149
IndustrikontorEnkel738394105118131142152161
Normal8595108121135150162174183
Hög98109123138155172186199210
Lager m.m.Mkt enkel344046515763687377
Enkel435057637179869297
Normal49576471798897105110
Hög566270788898106114121
Mkt hög6067778595106115123130

85

LokaltypVärdeår
Standard–19791980–891990–941995–992000–042005–092010–142015–162017–
ProduktionslokalerMkt enkel (1–12 p)505661657178839095
Enkel (13–19 p)636975808796102110116
Normal (20–26 p)72798590100110117126133
Hög (27– p)798694100109120128139147
IndustrikontorEnkel8492100105115127138149157
Normal97106115121135148157170180
Hög110121131139154169180195206
Lager m.m. Mkt enkel384448515763667276
Enkel495661657178839095
Normal56636873798794101107
Hög636975808796102110116
Mkt hög6874818595104110120127

90

LokaltypVärdeår
Standard–19791980–891990–941995–992000–042005–092010–142015–162017–
ProduktionslokalerMkt enkel (1–12 p)566164667076828994
Enkel (13–19 p)707679818895101109115
Normal (20–26 p)81869093100108116125132
Hög (27– p)899598102109118127138146
IndustrikontorEnkel94101105108117126136147155
Normal109116120125134145156169179
Hög124133138143155167178192203
Lager m.m.Mkt enkel434951535762657175
Enkel556164667076828994
Normal6368717480869299105
Hög707679818895101109115
Mkt hög7782858895103109118125

Bilaga 4 IN-tabeller

Nedräkningsfaktorer för industribyggnader värderade med ledning av en produktions-kostnadsberäkning, byggnadskategori 1

Återstående ekonomisk livslängdVärdeårOrtstyp 1Ortstyp 2Ortstyp 3
< 5 år1929–20240,080,050,02
≥ 5 år1929–19920,120,080,04
19930,120,080,04
19940,120,080,04
19950,120,080,04
19960,120,080,04
19970,140,080,04
19980,160,080,04
19990,180,090,04
20000,200,110,05
20010,220,130,07
20020,240,150,08
20030,270,170,10
20040,290,190,11
20050,320,210,13
20060,340,230,14
20070,370,250,16
20080,390,270,17
20090,420,290,18
20100,440,310,20
20110,470,330,21
20120,490,350,22
20130,520,370,24
20140,540,390,25
20150,560,410,27
20160,580,430,28
2017–20240,600,450,30

Nedräkningsfaktorer för industribyggnader värderade med ledning av en produktions-kostnadsberäkning, byggnadskategori 2–4

Återstående ekonomisk livslängdVärdeårOrtstyp 1Ortstyp 2Ortstyp 3
< 5 år1929–20240,140,080,03
≥ 5 år1929–19920,200,130,06
19930,210,140,06
19940,220,150,07
19950,230,160,08
19960,240,170,09
19970,250,180,10
19980,270,190,11
19990,290,200,13
20000,320,220,15
20010,350,240,17
20020,380,270,19
20030,400,290,21
20040,430,320,24
20050,460,350,26
20060,490,380,29
20070,510,410,31
20080,540,430,34
20090,560,460,36
20100,590,480,39
20110,610,510,41
20120,640,530,44
20130,660,560,46
20140,690,580,49
20150,710,610,51
20160,730,630,53
2017–20240,750,650,55

Nedräkningsfaktorer för industribyggnader värderade med ledning av en produktions-kostnadsberäkning, byggnadskategori 5

Återstående ekonomisk livslängdVärdeårOrtstyp 1Ortstyp 2Ortstyp 3
< 5 år1929–20240,160,100,04
≥ 5 år1929–19920,220,150,07
19930,240,150,07
19940,260,150,07
19950,280,150,07
19960,300,150,07
19970,330,160,07
19980,350,170,07
19990,370,180,08
20000,390,190,08
20010,410,210,08
20020,430,230,09
20030,450,250,09
20040,470,270,10
20050,500,300,10
20060,520,320,12
20070,540,340,14
20080,560,360,16
20090,580,380,18
20100,600,400,20
20110,630,430,23
20120,650,450,25
20130,670,470,27
20140,690,490,29
20150,710,510,31
20160,730,530,33
2017–20240,750,550,35

Nedräkningsfaktorer för industribyggnader värderade med ledning av en produktions-kostnadsberäkning, byggnadskategori 6

Återstående ekonomisk livslängdVärdeårOrtstyp 1Ortstyp 2Ortstyp 3
< 5 år1929–20240,060,040,02
≥ 5 år1929–19920,100,070,04
19930,110,070,04
19940,120,070,04
19950,130,070,04
19960,140,070,04
19970,150,080,04
19980,170,090,04
19990,180,100,04
20000,190,110,04
20010,200,120,04
20020,210,130,05
20030,230,150,06
20040,240,160,07
20050,250,170,08
20060,270,180,09
20070,280,190,10
20080,290,200,11
20090,300,210,12
20100,320,230,13
20110,330,240,14
20120,340,250,15
20130,350,260,16
20140,370,270,17
20150,380,280,18
20160,390,290,19
2017–20240,400,300,20

Nedräkningsfaktorer för industribyggnader värderade med ledning av en produktions-kostnadsberäkning, byggnadskategori 7

Återstående ekonomisk livslängdVärdeårOrtstyp 1Ortstyp 2Ortstyp 3
< 5 år1929–20240,140,090,05
≥ 5 år1929–19920,200,150,10
19930,220,170,11
19940,240,180,13
19950,260,200,15
19960,280,210,16
19970,300,230,18
19980,320,250,20
19990,340,270,22
20000,360,290,24
20010,380,300,25
20020,400,320,27
20030,420,340,28
20040,440,360,29
20050,460,380,31
20060,480,400,33
20070,500,410,34
20080,520,430,36
20090,540,450,38
20100,560,470,39
20110,580,490,41
20120,600,500,42
20130,620,520,44
20140,640,540,45
20150,660,560,47
20160,680,580,48
2017–20240,700,600,50

Nedräkningsfaktorer för industribyggnader värderade med ledning av en produktions-kostnadsberäkning, byggnadskategori 8

Återstående ekonomisk livslängdVärdeårOrtstyp 1Ortstyp 2Ortstyp 3
< 5 år1929–20240,250,200,15
≥ 5 år1929–19920,400,350,30
19930,420,370,32
19940,440,390,34
19950,460,410,36
19960,490,440,39
19970,510,460,41
19980,530,480,43
19990,550,500,45
20000,570,520,47
20010,600,550,50
20020,620,570,52
20030,640,590,54
20040,660,610,56
20050,690,640,59
20060,710,660,61
20070,730,680,63
20080,750,700,65
20090,770,720,67
20100,800,750,70
20110,820,770,72
20120,840,790,74
20130,860,810,76
20140,890,840,79
20150,910,860,81
20160,930,880,83
2017–20240,950,900,85

Nedräkningsfaktorer för industribyggnader värderade med ledning av en produktions-kostnadsberäkning, byggnadskategori 9

Återstående ekonomisk livslängdVärdeårOrtstyp 1Ortstyp 2Ortstyp 3
< 5 år1929–20240,140,090,05
≥ 5 år1929–19920,200,150,10
19930,220,160,10
19940,240,170,10
19950,260,180,10
19960,280,190,10
19970,300,200,11
19980,330,220,12
19990,350,240,13
20000,370,260,14
20010,390,280,15
20020,420,300,16
20030,440,320,17
20040,460,340,19
20050,480,360,21
20060,510,380,23
20070,530,400,25
20080,550,420,27
20090,570,440,29
20100,600,460,31
20110,620,480,33
20120,640,500,35
20130,660,520,37
20140,690,540,39
20150,710,560,41
20160,730,580,43
2017–20240,750,600,45

Bilaga 5 IO-tabell

Omräkningsfaktorer för industribyggnader, värmekraftverk och övriga byggnader (för omräkning av faktiska byggkostnader till 2017 års nivå)

ByggnadsårOmräkningsfaktorByggnadsårOmräkningsfaktor
– 19296019981,72
1930–19394719991,71
1940–19443420001,64
1945–19493020011,58
1950–19542220021,53
1955–19592020031,49
1960–19641720041,44
1965–19691320051,40
1970–19731120061,32
1974–19767,120071,24
1977–19795,220081,19
1980–19814,120091,18
1982–19833,420101,14
19843,020111,11
19852,820121,08
19862,720131,07
19872,720141,06
19882,420151,04
19892,220161,03
19902,120171,00
19911,9820180,98
19921,952019
19931,952020
19941,922021
19951,802022
19961,792023
19971,762024
  • [1]

    Riktvärdekartorna uteslutna här. De finns tillgängliga hos Skatteverket och på Skatteverkets hemsida, www.skatteverket.se.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%