SKVFS 2012:9 (FASTIGHETSTAXERING)

Värderingen av hyreshus-, ägarlägenhets-, industri- och elproduktionsenheter vid 2013 års allmänna fastighetstaxering

Skatteverket föreskriver med stöd av 7 kap. 7 § och 19 kap. 3 § fjärde stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) samt 6 kap. 1 § första stycket fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) följande.

Tillämpningsområde

1 §Dessa föreskrifter tillämpas vid allmän fastighetstaxering år 2013 och därefter vid särskilda fastighetstaxeringar 2014–2015 av hyreshus- och ägarlägenheter samt vid särskild fastighetstaxering 2014–2018 av industri- och elproduktionsenheter samt täktmark.

2 §Om inte annat anges eller framgår av sammanhanget har begrepp som används i denna föreskrift samma innebörd som i fastighetstaxeringslagen, FTL, respektive i fastighetstaxeringsförordningen, FTF.

Tomtmark för hyreshus och ägarlägenheter

Värdefaktorn storlek

3 §Vid klassificering av värdefaktorn storlek för tomtmark för hyreshus och ägarlägenheter är byggrätt den rätt som finns att uppföra en ny byggnad på värderingsenheten.

Byggrätt ska anges i kvadratmeter bruttoarea ovan mark. Vad som framgår av Svensk Standard (SS) 21054:2009 ska gälla vid mätning av bruttoarea ovan mark. Med ovan mark avses att golvet i närmast högre våning ligger mer än1,5 meteröver omgivande markyta.

Värdefaktorn typ av bebyggelse

4 §Värdefaktorn typ av bebyggelse ska indelas i klasserna bostäder och lokaler.

  1. Med bostäder avses utrymmen inrättade för boende samt biutrymmen enligt SS 21054:2009.
  2. Med lokaler avses detsamma som framgår av 12 kap. 1 § tredje stycket jordabalken (1970:994).

Täktmark

Värdefaktorerna väntetid och brytningstid

5 §Värdefaktorn väntetid avser tiden från taxeringsårets ingång till den tidpunkt då brytningen påbörjas.

6 §När brytning pågår, räknas brytningstiden från ingången av det år då taxeringen ska ske till och med den tidpunkt när brytningen väntas vara avslutad. Pågår inte någon brytning, räknas brytningstiden från väntetidens slut.

Föreligger täkttillstånd, räknas brytningstiden dock längst till den tidpunkt när täkttillståndet löper ut. Saknas täkttillstånd, får brytningstiden bestämmas till högst tio år.

7 §Värdefaktorerna väntetid och brytningstid klassindelas enligt följande tabell. Brytningsfaktorn ska för hela riket bestämmas till de tal som anges i tabellen. Med brytningsfaktorn avses de tal som anger faktorn vid varierande väntetid och brytningstid.

Brytningstid, årBrytning pågårVäntetid, beräknad från taxeringsårets ingång i hela år
12–34–56–10>10
10.950,900.850,750,650,45
2–30,900,850,800,750,600,45
4–50,850,850,800,700,600,40
6–100,800,750,700,650,550,40
>100,700,650,600,550,450,30

Hyreshus och ägarlägenheter

Värdefaktorn hyra

8 §Vid klassificering av värdefaktorn hyra ska hyran bestämmas till den hyra som gäller enligt kontraktet och som är den totala faktiska årshyran för år 2011 inom värderingsenheten. Detta gäller oavsett när hyreskontrakt tecknats.

Årshyran är hela det belopp hyresgästen har att betala till hyresvärden. I årshyran ska ingå kostnader för uppvärmning, vatten och avlopp, fastighetsskatt och andra kostnader men inte avgifter för hushållsförbrukning av elektricitet och gas eller kabel-tv, bredband och liknande avgifter eller mervärdesskatt. I årshyran ska inte ingå ersättning från uthyrning av mark eller markanläggning.

Hyran ska anges i hela tusental kronor.

9 §När uppgift om hyra för år 2011 saknas för hela eller delar av värderingsenheten eller om värderingsenhetens beskaffenhet har förändrats efter år 2011 så att hyran har ändrats mer än vad som motsvaras av på orten normala hyresförändringar, ska hyran för ett senare år användas. I sådana fall ska det senare årets hyra omräknas till 2011 års nivå.

Värdefaktorn ålder

10 §Vid klassificering av värdefaktorn ålder för hyreshus och ägarlägenheter är nybyggnadsår det år då den övervägande delen av hyreshuset eller ägarlägenheten togs eller kunde ha tagits i bruk. Det tidigaste nybyggnadsår som ska användas är 1929.

Industribyggnad och övrig byggnad

Värdefaktorn ålder

11 §Vid klassificering av värdefaktorn ålder för industribyggnad och övrig byggnad är nybyggnadsår det år då den övervägande delen av byggnaden togs eller kunde ha tagits i bruk. Det tidigaste nybyggnadsår som ska användas är 1929.

Värdefaktorn lokaltyp

12 §Värdefaktorn lokaltyp ska vid värdering med ledning av en avkastningsberäkning indelas i klasserna produktionslokaler, industrikontor och lager m.m..

  1. Med produktionslokaler avses lokaler som är inrättade för produktion, verkstad, service eller liknande.
  2. Med industrikontor avses lokaler som är inrättade för kontor, personalutrymme, utställning eller liknande och är belägna i en byggnad som till övervägande del inrymmer produktionslokaler och/eller lager m.m.
  3. Med lager m.m. avses lokaler som är inrättade för lager, förråd, eller liknande samt övriga lokaler, som inte kan hänföras till någon av ovanstående lokaltyper.

Värdefaktorn standard

13 §Värdefaktorn standard för produktionslokaler ska indelas i klasserna mycket enkel standard, enkel standard, normal standard och hög standard.

  1. Till mycket enkel standard ska hänföras produktionslokaler med mycket ogynnsamma förutsättningar för normal industriproduktion, t.ex. dåliga tillfartsförhållanden, produktion i flera våningsplan, låg takhöjd, ogynnsamma dagsljusförhållanden, små avstånd mellan bärande element som begränsar lokalens utnyttjande, ingen uppvärmning eller ventilation etc.
  2. Till enkel standard ska hänföras produktionslokaler med begränsade förutsättningar för normal industriproduktion, t.ex. besvärande tillfartsförhållanden, produktion i flera våningsplan, låg eller relativt låg takhöjd, endast enklare ventilation etc.
  3. Till normal standard ska hänföras produktionslokaler med tillfredsställande förutsättningar för normal industriproduktion.
  4. Till hög standard ska hänföras produktionslokaler med goda eller mycket goda förutsättningar för normal industriproduktion, t.ex. goda tillfartsförhållanden, produktion i ett eller två plan, gynnsam takhöjd, relativt stort avstånd mellan bärande element som begränsar byggnadens inre utnyttjande etc.

För standardklassificering avseende produktionslokaler ska anges standardpoäng för lokalytans utförande och utrustning enligt bilaga 1 [1] .

14 §Värdefaktorn standard för industrikontor ska indelas i klasserna, enkla industrikontor, normala industrikontor och högklassiga industrikontor.

  1. Till enkla industrikontor ska hänföras kontor med enkel golvbeläggning, skärmväggar av träfiberplattor eller liknande, låg belysningsstandard, endast självdragsventilation, låg standard i våtutrymmen, dvs. enklare golv och väggbeklädning och enkel sanitär utrustning etc.
  2. Till normala industrikontor ska hänföras kontor med golvbeläggning av enklare textil-, linoleum- eller plastmatta, regelväggar med gipsplattor eller liknande, mekanisk ventilation, god belysningsstandard, tillfredsställande standard i våtutrymmen, dvs. golv- och väggbeklädnad av modernt slag och tillfredsställande sanitär utrustning etc.
  3. Till högklassiga industrikontor ska hänföras kontor med textil-, linoleum- eller plastmatta av högre kvalitet, parkett eller likvärdig golvbeläggning, möjlighet till tempererad luft och hög belysningsstandard, hög standard i våtutrymmen, dvs. golv- och väggbeklädnad av modernt slag och högklassig sanitär utrustning etc.

15 §Värdefaktorn standard för lager m.m. ska indelas i klasserna, mycket enkel standard, enkel standard, normal standard, hög standard och mycket hög standard.

  1. Till mycket enkel standard ska hänföras lager m.m. av typ f.d. ekonomibyggnad etc. liksom byggnader med mycket enkla väggar, utan eller med mycket enkel belysning etc.
  2. Till enkel standard ska hänföras lager m.m. av typ kallförråd, enkla oisolerade byggnader med låg takhöjd, låg bjälklagsbärighet, enkla väggar, låg belysningsstandard och utan särskild ventilationsutrustning etc.
  3. Till normal standard ska hänföras lager m.m. i isolerade byggnader med godtagbar planlösning, tillfredsställande takhöjd och bjälklagsbärighet, mekanisk ventilation, tillfredsställande belysning och in – och utlastnings-förhållanden etc.
  4. Till hög standard ska hänföras lager m.m. i isolerade byggnader med stora friytor, normal eller hög takhöjd, hög bjälklagsbärighet, god ventilation och belysning, direktinfart eller lastkaj etc.
  5. Till mycket hög standard ska hänföras utpräglade s.k. höglager, moderna lager med stort inslag av automatiserad hantering etc.

16 §Vid bestämmande av värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 1–7 i IN-tabellerna ska kommunerna delas in på sätt som framgår av bilaga 2 [1] .

Elproduktionsenheter (vattenkraftverk)

17 §Normalårsvattenföringen ska i första hand uppskattas med ledning av statistik från vattenregleringsföretag. Finns inte sådan statistik ska i stället normalårsvattenföringen uppskattas i enlighet med de värden som Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) angett i institutets senaste utgivna 40-årsstatistik.

Indelning i värdeområden och provvärderingsområden

18 §Hyreshus och ägarlägenheter samt tomtmark till dessa ska indelas i värde- och provvärderingsområden på sätt som framgår av riktvärdekarta H i bilaga 3 [1] .

19 §Industribyggnader och övriga byggnader som värderas med ledning av avkastningsberäkning samt tomtmark för industribyggnader och övriga byggnader ska indelas i värde- och provvärderingsområden på sätt som framgår av riktvärdekarta I i bilaga 4 [1] .

För industribyggnader och övriga byggnader som värderas med ledning av en produktionskostnadsberäkning ska hela riket vara ett värdeområde.

20 §Täktmark ska indelas i värdeområden på sätt som framgår av riktvärdekarta T i bilaga 5 [1] .

21 §För elproduktionsenheter ska hela riket vara ett värdeområde.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SKVFS 2012:9

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 september 2012 och tillämpas första gången vid allmän fastighetstaxering år 2013 och därefter vid särskilda fastighetstaxeringar 2014–2015 av hyreshus- och ägarlägenheter samt vid särskild fastighetstaxering 2014–2018 av industri- och elproduktionsenheter samt täktmark.

  • [1]

    Bilagan utesluten här. Den finns tillgänglig hos Skatteverket och på www.skatteverket.se.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%