(FASTIGHETSTAXERING)

SKVFS 2017:6 Värderingen av småhusenheter vid 2018 års och senare års fastighetstaxeringar

Skatteverket föreskriver med stöd av 7 kap. 7 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och 6 kap. 1 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) följande.

Värdefaktorer för tomtmark för småhus

Storlek

1 §Värdefaktorn storlek ska anges i hela kvadratmeter.

Typ av bebyggelse

2 §Värdefaktorn typ av bebyggelse ska för tomtmark indelas i följande klasser.

  1. Friliggande småhus (F)
  2. Radhus (R)
  3. Kedjehus m.m. (K)

Med friliggande småhus avses ett småhus som inte är sammanbyggt med annat småhus. Med radhus avses varje småhus i en rad om minst tre hus vars bostadsdelar är sammanbyggda direkt med varandra. Med kedjehus m.m. avses ett småhus som inte utgör friliggande småhus eller radhus.

Närhet till strand

3 §Värdefaktorn närhet till strand ska indelas i belägenhetsklasser enligt följande.

BelägenhetsklassByggnadsplatsens avstånd från strandlinjen
1. strandhögst 75 m och egen strand
2. strandnärahögst 75 m utan egen strand
3. strandnäramer än 75 m men högst 150 m
4. inte strand eller strandnäramer än 150 m

Med avstånd avses det horisontella kortaste avståndet till strandlinjen. Avståndet mäts mellan byggnadsplatsen och strandlinjen.

4 §Värderingsenhet för tomtmark för småhus ska indelas i belägenhetsklass 1, om området mellan byggnadsplatsen och en högst 75 m därifrån belägen strandlinje mot hav, insjö eller vattendrag tillhör värderingsenheten och inte används för bebyggelse, bil-, park- eller gångväg som är allmänt tillgänglig. Annan värderingsenhet än som sägs i föregående mening, på vilken byggnadsplatsen ligger högst 75 m från strandlinjen, indelas i belägenhetsklass 2. Detsamma gäller värderingsenhet med egen strand om byggnadsplatsen ligger högst 75 m från strandlinjen, om stranden används som badplats eller liknande av allmänheten och inte i ringa omfattning.

Om kortast möjliga gångavstånd från byggnadsplatsen till strandlinjen är mer än 300 m ska värderingsenhet som med ledning av uppmätt avstånd skulle indelas i belägenhetsklass 2 eller 3 i stället hänföras till belägenhetsklass 4.

Vatten och avlopp

5 §Värdefaktorn vatten och avlopp ska indelas i följande VA-klasser.

Klass 1.Kommunalt vatten året om och kommunalt wc-avlopp. Klass 2. Kommunalt vatten året om och enskilt wc-avlopp alternativt enskilt vatten året om och kommunalt wc- avlopp.
Klass 3.Enskilt vatten året om och enskilt wc-avlopp.
Klass 4.Kommunalt eller enskilt vatten året om men wc-avlopp saknas.
Klass 5.Kommunalt eller enskilt vatten under endast en del av året (sommarvatten). Vatten eller avlopp, eller båda, i annan kombination än som angetts för klasserna 1–4.
Klass 6.Vatten och wc-avlopp saknas.

Med vatten avses drickbart vatten.

Med kommunalt vatten och kommunalt wc-avlopp avses anslutning till allmän va-anläggning. Med allmän va-anläggning avses sådan anläggning som anges i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster.

Med enskilt vatten och enskilt wc-avlopp avses anslutning till enskild anläggning. Med enskild anläggning avses sådan anläggning som anges i lagen om allmänna vattentjänster. Enskild anläggning kan omfatta en eller flera fastigheter.

Fastighetsrättsliga förhållanden

6 §Värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden för tomtmark ska för en värderingsenhet som inte ligger inom ett grupphusområde indelas i följande klasser.

Klass 1.Värderingsenhet för tomtmark som utgör en eller flera självständiga fastigheter.
Klass 2.Värderingsenhet för tomtmark som kan bilda självständig fastighet.
Klass 3.Värderingsenhet för tomtmark som inte kan bilda självständig fastighet.

7 §Värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden för tomtmark ska för en värderingsenhet som ligger inom ett grupphusområde indelas i följande klasser.

Klass 1.Värderingsenhet för tomtmark som utgör en eller flera självständiga fastigheter.
Klass 2.Övriga värderingsenheter för tomtmark.

Värdefaktorer för småhus

Storlek

8 §Värdefaktorn storlek anges som småhusets värdeyta. Med värdeyta avses summan av småhusets boutrymmen med tillägg av motsvarande 20 procent av sådana biutrymmen som kan nås inifrån småhuset genom dörr eller liknande. Tillägget får uppgå till högst 20 kvadratmeter. Värdeyta, boyta, biyta och tillägg för biyta ska anges i hela kvadratmeter.

Med boyta och boutrymmen avses boarea enligt svensk standard SS 21054:2009.

Med biyta och biutrymmen avses biarea enligt svensk standard SS 21054:2009.

I tvåbostadshus ska biyta som används som gemensamt kommunikationsutrymme inte medräknas.

9 §Vid klassificering av värdefaktorn storlek ska en byggnad med biutrymmen där biutrymmena är sammanbyggda med ett småhus räknas som del av småhuset, om biutrymmena kan nås inifrån småhuset genom dörr eller liknande. Om sådan förbindelse saknas, utgör byggnaden komplementhus.

Ålder

10 §Värdefaktorn ålder anges genom ett värdeår. Med värdeår avses småhusets nybyggnadsår om till- eller ombyggnad inte skett. Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av småhuset togs eller kunde ha tagits i bruk. Vid bestämning av värdeår ska som nybyggnadsår beaktas 1929 för byggnader uppförda 1929 och tidigare. Har till- eller ombyggnad skett, som ändrat boytans storlek, ska värdeåret jämkas.

Standard

11 §För värdefaktorn standard ska anges standardpoäng för småhusets byggnadsmaterial och utrustning för de fem huvudområdena enligt bilaga 1. Delsumma som anges för varje huvudområde enligt bilaga 1 ska jämkas om

  1. byggnadsmaterial eller utrustning är av mycket hög eller mycket låg kvalitet, eller
  2. annat byggnadsmaterial eller annan utrustning än som anges i bilaga 1 är av mycket hög eller mycket låg standard och delsumman för ett eller flera huvudområden därför uppenbarligen ger en felaktig bild av den faktiska standarden.

Jämkning av en delsumma får inte medföra att antalet standardpoäng överstiger det maximala antalet standardpoäng, som enligt bilaga 1 kan erhållas för huvudområdet. Inte heller får jämkningen medföra att standardpoängen för huvudområdet blir lägre än 0.

Byggnadskategori

12 §Värdefaktorn byggnadskategori för småhus ska indelas i följande klasser.

  1. Friliggande småhus (F)
  2. Radhus (R)
  3. Kedjehus m.m. (K)

Med friliggande småhus avses ett småhus som inte är sammanbyggt med annat småhus. Med radhus avses varje småhus i en rad om minst tre hus vars bostadsdelar är sammanbyggda direkt med varandra. Med kedjehus m.m. avses ett småhus som inte utgör friliggande småhus eller radhus.

Fastighetsrättsliga förhållanden

13 §Värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden för småhus ska för en värderingsenhet som inte ligger inom ett grupphusområde indelas i följande klasser.

Klass 1.Småhus på värderingsenhet för tomtmark som utgör självständig fastighet.
Klass 2.Småhus på värderingsenhet för tomtmark som kan bilda självständig fastighet.
Klass 3.Småhus på värderingsenhet för tomtmark som inte kan bilda självständig fastighet.

14 §Värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden för småhus ska för en värderingsenhet som ligger inom ett grupphusområde indelas i följande klasser.

Klass 1.Småhus på värderingsenhet för tomtmark som utgör självständig fastighet.
Klass 2.Övriga småhus.

Värdeordning

15 §Värdefaktorn värdeordning ska indelas i följande två klasser.

Klass 1.Det mest värdefulla småhuset inom värderingsenheten för tomtmark till småhus.
Klass 2.Övriga småhus inom värderingsenheten för tomtmark till småhus.

Indelning i värdeområden och provvärderingsområden

16 §Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för småhus och tomtmark till småhus (riktvärdekarta S) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 2. [1]

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2017:6

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 september 2017 och tillämpas första gången vid förenklad fastighetstaxering 2018 och därefter vid fastighetstaxering till och med 2020.

Bilaga 1

Huvudområde Exteriör

Fasadbeklädnad

Minst hälften av den sammanlagda fasadytan består av

– tegel eller stenmaterial4
– trä, puts, fibercement, plåt eller plast3

Garage

– finns i huset (inte källarplan) eller på tomten, med plats för en bil2
– finns i huset (inte källarplan) eller på tomten, med plats för två eller flera bilar4

Carport

Carport finns på tomten1

Underhålls- och ombyggnadsstandard

Fasadbeklädnaden är till mer än hälften utbytt 2003 eller senare3
Takbeläggningen är till mer än hälften utbytt 2003 eller senare3
Maximal delsumma Exteriör15

Huvudområde Energihushållning

El

El finns indragen4

Fönster

Minst hälften av den sammanlagda fönsterytan består av

– två-, tre- eller fyrglasfönster med kopplade eller hermetiskt tillslutna bågar, med eller utan isolerglas2

Uppvärmning

System för uppvärmning finns (dock inte enbart vedspis, kamin, kakelugn, fristående elradiatorer eller luftvärmepump utan luftkanaler mellan rummen)3

Underhålls- och ombyggnadsstandard

Elsystemet är utbytt 2003 eller senare3
Maximal delsumma Energihushållning12

Huvudområde Kök

Inredning och utrustning m.m.

Bedöm om kökets fasta inredning och utrustning har

– enkel standard3
– normal standard6
– hög standard9

Underhålls- och ombyggnadsstandard

Kökets fasta inredning (skåp, bänkar och liknande) och utrustning är helt utbytta 2009 eller senare3
Maximal delsumma Kök12

Huvudområde Sanitet

Vatten

I huset finns indraget

– åretruntvatten4
– sommarvatten3

Bad, dusch och vattenspolad toalett (wc)

I bostadsplan (inkl. sluttningsvåning) finns

– ett bad- eller duschutrymme1
– två eller flera bad- eller duschutrymmen2
Wc finns3

Utrymme för tvätt och klädvård

Särskilt utrymme större än 4 kvadratmeter finns inrättat för tvätt och klädvård, t.ex. tvättstuga eller grovkök1

Underhålls- och ombyggnadsstandard

– Ledningarna för vatten och avlopp i byggnaden är till mer än hälften av sin totala längd utbytta 2003 eller senare3
– Sanitetsutrustningen, golvbeläggningen och väggbeklädnaden i det största bad- eller duschutrymmet är i allt väsentligt utbytt 2009 eller senare3
Maximal delsumma Sanitet16

Huvudområde Övrig interiör

Öppen spis, allrum

Öppen spis, kakelugn eller braskamin finns i byggnaden2
I källare finns allrum eller liknande inrett utrymme större än 15 kvadratmeter2
Maximal delsumma Övrig interiör4
  • [1]

    Bilagan utesluten här. Den finns tillgänglig hos Skatteverket och www.skatteverket.se.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%