RSV M 2002:14

Värdering av marknadsnoterat värdepapper när kontrolluppgift ska lämnas i inkomstslaget kapital enligt 8–10 kap. lagen (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Av 42 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) IL, framgår vad som ska tas upp i inkomstslaget kapital. Dit hör bl.a. räntor, utdelningar och kapitalvinster vid försäljningar, byten o.d. Kapitalvinster uppkommer vid avyttring (44 kap. 3–10 §§ IL). Kapitalvinsten beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen och omkostnadsbeloppet (44 kap. 13 § IL). Med omkostnadsbelopp menas, om inte annat är föreskrivet, anskaffningsutgifter och förbättringsutgifter.

I 8–10 kap. lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter (LSK) finns bestämmelser om när kontrolluppgift ska lämnas för inkomster på grund av innehav av värdepapper i inkomstslaget kapital. Närmare upplysningar om när kontrolluppgift ska lämnas och vad den ska innehålla kan fås i aktuell information från Riksskatteverket.

I vissa fall erhålls värdepapper i stället för kontant utdelning eller kontant ersättning vid överlåtelse av ett värdepapper eller vid inlösen av ett värdepapper.

1. Ränta och utdelning

Huvudregel

Räntor och utdelningar är som huvudregel skattepliktiga (42 kap. 1 § IL). Detta gäller även om de består av annan egendom än pengar, t.ex. värdepapper.

Till utdelning räknas således att man får värdepapper eller får inköpsrätter som innebär att aktieägarna får rätt att förvärva egendom från bolaget till ett pris som understiger marknadsvärdet. Skillnaden mellan marknadsvärdet och priset beskattas. Rätt att förvärva aktier i bolaget eller lämna in aktier till bolaget för inlösen är däremot inte utdelning.

Undantag

Utdelning kan vara skattefri då ett bolag delats upp på ett sätt som uppfyller kraven i den s.k. lex ASEA (42 kap. 16 § IL).

För onoterade svenska aktiebolag är bara den delen av utdelningen som överstiger ett visst gränsbelopp skattepliktig (43 kap. IL).

Beskattningstidpunkt

Ränta och utdelning ska beskattas det år de kan disponeras (41 kap. 8 § IL) och tas upp av den som har rätt till utdelningen den dagen (42 kap. 13 § IL). När intäkten utgörs av ett annat värdepapper är det erhållandet av det fysiska värdepappret eller registreringen vid VPC eller motsvarande institut som är rätt dag.

Om utdelning består av en inköpsrätt, dvs. en rätt att köpa egendom från bolaget till ett pris som understiger marknadsvärdet, anses beskattningstidpunkten vara den dag rätten utnyttjas. Om rätten i stället säljs sker beskattningen per den dag försäljningslikviden erhålls.

2. Ersättning vid försäljning o.d.

Huvudregel

Vid försäljning, byte, inlösen o.d. av värdepapper ska kapitalvinsten beskattas (44 kap. 3 § IL). Detsamma gäller då innehavaren av en fordran får betalt för denna samt för kvittning, stängning och förfall av optioner och terminer (44 kap. 4 § IL).

Undantag

Om ett konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis som getts ut av ett bolag enligt reglerna i 5 kap. aktiebolagslagen (1975:1385) byts mot aktier i enlighet med villkoren i skuldebrevet, sker ingen beskattning (44 kap. 10 § IL).

Vid byten av andelar i ett företag mot andelar i ett annat ska beskattning i vissa fall inte ske (s.k. andelsbyten). Kapitalvinsten beskattas i stället då de erhållna andelarna säljs e.d. (48 a kap. och 49 kap. IL).

Beskattningstidpunkt

Kapitalvinster ska tas upp som intäkt det år då tillgången avyttras (44 kap. 26 § IL). Kapitalförluster får dock inte dras av förrän förlusten är definitiv.

Beskattningstidpunkt vid försäljning, byte och inlösen är det år då avtalet blir bindande för båda parter. Om ett anbud inte är villkorat blir avtalet bindande den dag värdepappersinnehavaren lämnar in sin anmälan. Om ett anbud är villkorat, t.ex. genom ett förbehåll om att bytet endast genomförs om mer än 90 procent av aktieägarna anmäler sig, blir avtalet inte bindande mellan parterna förrän den dag då villkoret uppfylls. Även andra villkor kan förekomma. Avtalet blir då bindande för de värdepappersinnehavare som anmält sig senast den dag bolaget går ut och meddelar offentligt att affären genomförs. Om anmälningstiden sedan förlängs för att ge möjlighet för övriga värdepappersinnehavare att anmäla sig, kommer bindande avtal att uppkomma den dag värdepappersinnehavaren lämnar in sin anmälan till bank e.d. om anmälan är bindande. Om däremot värdepappersinnehavarna har rätt att återkalla sin anmälan fram till viss dag blir den dagen avyttringstidpunkt för dem som lämnat in sin anmälan senast den dagen.

Vid inlösen av fordran sker beskattning då värdepapperna erhålls, se ovan under rubriken ”Ränta och utdelning, Beskattningstidpunkt”.

Vid inlösen av aktier anses i allmänhet dagen för Patent- och Registreringsverkets registrering av nedsättningen av aktiekapitalet som avyttringsdag.

3. Värdering

Lagbestämmelser

Inkomster i annat än pengar ska värderas till marknadsvärdet (61 kap. 2 § IL). Med marknadsvärdet avses det pris som den skattskyldige skulle fått betala om han själv skaffat sig motsvarande värdepapper.

Värderingstidpunkt

Värderingen ska avse marknadsvärdet den dag då skattskyldighet inträder.

Metod

Om det värdepapper som erhållits är marknadsnoterat på värderingsdagen, bör värdepapprets värde beräknas med utgångspunkt i den lägsta betalkursen under dagen. Om någon sådan kurs inte finns, används den senaste köpkursen under dagen.

Vid byte förekommer att det värdepapper som erhållits inte är marknadsnoterat på värderingsdagen men att däremot det värdepapper som bytts bort är marknadsnoterat. I dessa fall kan man utgå ifrån kursen på det bortbytta värdepappret.

Om varken det erhållna eller det bortbytta värdepappret är noterat men det erhållna antingen varit noterat inom fjorton dagar från värderingsdagen eller blir noterat inom fjorton dagar från denna dag bör man använda medianen av kursen de närmaste fem dagarna värdepappret varit noterat. Så kan vara fallet då andelar som man får blir marknadsnoterade efter bytet eller då bortbytta andelar varit marknadsnoterade men avnoterats i samband med bytet.

När medianen beräknas bör man i första hand använda den lägsta betalkursen i den mån det finns någon sådan och i andra hand den senaste köpkursen för respektive dag. De fem kurserna rankas från högsta värde till lägsta värde och mittvärdet utgör medianen.

Om det kan antas att det värde man kommer fram till med denna metod inte överensstämmer med det verkliga marknadsvärdet, får det bestämmas på annat sätt. Så kan vara fallet vid stora kursförändringar på det aktuella värdepappret eller på den valuta i vilken notering sker under perioden mellan beskattningstidpunkten och den notering som ligger till grund för värderingen. Ansökan om att ett särskilt allmänt råd ska utfärdas för det aktuella värdet kan då lämnas in till Riksskatteverket.

Marknadsplats

Om ett värdepapper är noterat på mer än en marknadsplats på värderingsdagen används i första hand kursen på svensk börs eller annan svensk marknadsplats. I andra hand används kursen på den utländska marknadsplats där omsättningen normalt är störst.

När man gör värderingen med ledning av utländska noteringar använder man kursen värderingsdagen vid notering i Europa, Afrika, Asien eller Australien och kursen dagen innan vid notering i Nordamerika eller Sydamerika.

Notering i utländsk valuta

Om man använder en kurs som är satt i utländsk valuta ska den utländska valutan räknas om till svenska kronor. Detta sker med utgångspunkt i Stockholmsbörsens valutafixing den dag skattskyldigheten inträder. Denna kurs publiceras av Riksbanken och historiska kurser kan inhämtas på internet, www.riksbanken.se.

Avrundning

Man använder en kurs innehållande två decimaler. Övriga decimaler tas inte med vid beräkningarna. Avrundning sker således alltid nedåt och aldrig uppåt.

Även det värde man får fram för ett värdepapper avrundas på samma sätt till två decimaler.

Ikraftträdande

Dessa regler får tillämpas från och med 2003 års taxering, dvs. från och med händelser som inträffat under 2002. Om Riksskatteverket utfärdat ett särskilt allmänt råd för den aktuella transaktionen används emellertid detta värde.

Om ansökan om åsättande av värden inges till Riksskatteverket kan ett särskilt allmänt råd för den aktuella transaktionen utfärdas vid behov även efter ikraftträdandet.

  • [1]

    Riksskatteverket har utfärdat allmänna råd om värderingen i RSV 2002:21.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%