SKV M 2005:20

Tillstånd till omläggning av räkenskapsår enligt 3 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078)

1 Lagregler

Enligt 3 kap. 1 § andra stycket bokföringslagen (1999:1078), BFL, ska räkenskapsåret utgöras av kalenderåret för

  1. fysiska personer,
  2. handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller en del av bolagets inkomst och
  3. sådana samfällighetsförvaltade juridiska personer som avses i 6 kap. 6 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229).

Andra företag får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår. Ett sådant brutet räkenskapsår ska omfatta tiden den 1 maj – den 30 april, den 1 juli – den 30 juni eller den 1 september – den 31 augusti (3 kap. 1 § tredje stycket BFL).

Om brutet räkenskapsår tillämpas får räkenskapsåret läggas om till kalenderår utan särskilt tillstånd. Det behövs inte heller tillstånd om omläggning av räkenskapsår görs för att det ska bli samma räkenskapsår i en koncern eller för flera verksamheter i samma företag. Om däremot kalenderår tillämpas får räkenskapsåret läggas om till brutet räkenskapsår endast efter tillstånd av Skatteverket. Sådant tillstånd fordras också om man vill lägga om ett brutet räkenskapsår till ett annat brutet räkenskapsår (3 kap. 6 § BFL).

Skatteverket har i sina allmänna råd SKV A 2005:24 behandlat tillstånd enligt 3 kap. 6 § BFL. Eftersom denna lagregel avser endast andra bokföringsskyldiga än fysiska personer och inte heller avser sådana handelsbolag som nämns i 3 kap. 1 § andra stycket BFL (se ovan) avser även dessa allmänna råd och föreliggande meddelanden andra bokföringsskyldiga än de nämnda. De allmänna råden ska tillämpas på ansökningar som kommer in fr.o.m. den 1 januari 2006 och ersätter RSV S 2000:34.

2 Skäl för omläggning av räkenskapsår

Av Skatteverkets allmänna råd SKV A 2005:24 framgår att det för tillstånd till omläggning av räkenskapsår krävs starka skäl. Ett skäl kan vara bokförings- och revisionsbyråernas arbetssituation, ett annat kan vara av företagsekonomiskt slag.

2.1 Bokförings- och revisionsbyråernas arbetssituation

Enligt Skatteverkets allmänna råd bör omläggning av räkenskapsår på grund av svårigheter att erhålla bokföringshjälp vid viss tidpunkt medges endast i undantagsfall. Lokala förhållanden kan i vissa fall motivera att tillstånd ges. Detta gäller framför allt på platser där tillgången på revisorer eller bokföringskunniga är mindre god.

2.2 Företagsekonomiska skäl

Skatteverkets allmänna råd har följande lydelse: ”I de fall den sökande kan anföra företagsekonomiskt giltiga skäl för omläggning av räkenskapsåret bör tillstånd i regel ges.

Exempel på sådana skäl är säsongvariationer som inverkar på arbetssituationen under skilda delar av året och sådana regelbundna förändringar i varulagrets storlek och/eller sammansättning som i väsentlig grad påverkar inventeringsarbetet. Företag som sedan en längre tid tillämpar kalenderår som räkenskapsår bör normalt anses inte ha behov av annan bokslutstidpunkt, om inte nya omständigheter har tillkommit, såsom ändrad verksamhetsinriktning, större verksamhet e.d. Det bör därvid beaktas att en ändrad verksamhetsinriktning får en omedelbar verkan, medan en utökning av verksamheten normalt sker gradvis och avspeglas i t.ex. antalet anställda. Bedömningen av det senare slaget av förändring bör därför göras avseende utvecklingen under flera år. Det bör för att tillstånd ska ges i dessa fall klart framgå att förändringarna lett till en större arbetsbörda för företaget.

Om orsaken till en önskad omläggning av räkenskapsåret är att företaget kommit på obestånd bör tillstånd i normalfallet inte ges.

Ett aktiebolag som inte haft någon verksamhet sedan det bildades och som börjar driva verksamhet bör härigenom normalt anses ha ett giltigt skäl för tillstånd till omläggning av räkenskapsåret.”

2.3 Upprepade omläggningar av räkenskapsåret

Enligt Skatteverkets allmänna råd bör tillstånd inte ges vid upprepade ändringar av räkenskapsåret.

3 Handlingar som krävs

Ansökan ska vara skriftlig och innehålla en utförlig redogörelse för de skäl som åberopas för omläggningen. Aktiebolag ska till ansökningen foga bolagsstämmans beslut om omläggning.

4 Överklagande

Ett beslut om tillstånd enligt bestämmelserna i BFL får överklagas till länsrätten, men det ska skickas eller lämnas till Skatteverket, den avdelning som har meddelat beslutet. Överklagandet ska vara skriftligt. Det ska ha kommit in till myndigheten inom tre veckor från den dag då den klagande fick del av beslutet (1, 22 a och 23 §§ förvaltningslagen, 1986:223).

5 Tidpunkt för omläggningen

Bokföringslagen innehåller inga bestämmelser om när ett beslut om ändrat räkenskapsår får börja tillämpas. Däremot finns bestämmelser om detta i aktiebolagslagen (2005:551), ABL (t.o.m. år 2005 1975:1385). Bolagsordningen ska innehålla uppgift om räkenskapsåret. Av 3 kap. 5 § ABL [2] framgår att ett beslut om ändring av bolagsordningen genast ska anmälas för registrering och inte får verkställas förrän det har registrerats. Regeringsrätten har i ett fall som avsåg inkomsttaxeringen bedömt vilket räkenskapsår som vid en omläggning skulle användas vid inkomsttaxeringen (RÅ 1993 ref. 17). I detta fall hade ett aktiebolag räkenskapsåret den 1 juli – den 30 juni och hade beslutat att lägga om detta till kalenderår. Beslutet hade fattats på bolagsstämma i slutet av juni 1988. Det nya räkenskapsåret hade registrerats hos PRV (numera Bolagsverket) i oktober 1988. Bolaget hade anpassat sig till det nya räkenskapsåret genom att förlänga sitt tidigare år till att omfatta även återstoden av kalenderåret 1988. Regeringsrätten ansåg att bolaget vid 1989 års taxering fick använda det räkenskapsår som det hade gjort.

  • [1]

    Skatteverket har utfärdat allmänna råd om tillstånd till omläggning av räkenskapsår enligt 3 kap. 6 § bokföringslagen, se SKV A 2005:24.

  • [2]

    T.o.m. år 2005 9 kap. 35 § ABL

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%