I de rättsfall som refereras i protokollet har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.

KR:s i Stockholm dom den 24 oktober 2005, mål nr 2280/82-04 Försäljning av noterade aktier

Kammarrätten

Inkomstskatt – Kapital – Näring

En fysisk person sålde noterade aktier till ett bolag som ägdes av ett försäkringsbolag för en köpeskilling som motsvarade anskaffningsvärdet på aktierna. Försäkringsbolaget tillgodoräknade den fysiske personens kapitalförsäkring marknadsvärdet på de noterade aktierna. Aktierna ansågs avyttrade för ett belopp som motsvarade marknadsvärdet på aktierna.

Inkomsttaxeringen 1999

Den fysiske personen OZ sålde aktier i ett noterat bolag till ett utländskt bolag för ett pris motsvarande det skattemässiga anskaffningsvärdet 1 mkr. Betalning skedde genom revers. I deklaration redovisades därför varken kapitalvinst eller kapitalförlust. Marknadsvärdet på de noterade aktierna var vid överlåtelsetillfället ca 400 mkr.

Efter utredning framkom att det utländska bolaget ägdes av ett irländskt försäkringsbolag och att OZ ägde en kapitalförsäkring av unit-linked typ (fondförsäkring) i detta försäkringsbolag. Utredningen visade även att det utländska bolaget ”ägdes” av den kapitalförsäkring som OZ ägde. Innebörden av transaktionen blev därför att marknadsvärdet på de noterade aktierna tillfördes OZ:s försäkring.

Dåvarande SKM ansåg att som vederlag för aktierna måste även inräknas de värden som försäkringsbolaget tillgodoräknar OZ:s kapitalförsäkring utöver den formella köpeskillingen. SKM bestämde därför avyttringspriset till marknadsvärdet på aktierna, dvs. 400 mkr.

OZ överklagade till länsrätten som avslog överklagandet och anförde följande.

”Mot bakgrund av att betydande värden har förts över från OZ till det utländska bolaget i och med aktieförsäljningen; att det utländska bolaget ägs av försäkringsbolaget samt att värdet av OZ:s kapitalförsäkring har ökat påtagligt, finner länsrätten att OZ, som vederlag för de noterade aktierna, har tillförts värden i sin kapitalförsäkring som motsvarar värdet på aktierna. Med hänsyn härtill samt till vad som i övrigt framkommit i målet, finner länsrätten att förfarandet med de noterade aktierna kan liknas vid ett byte. Vad OZ anfört i länsrätten föranleder därför ingen annan bedömning.”

OZ överklagade till kammarrätten som anförde följande.

”Fråga i målet är om OZ för sina noterade aktier utöver formellt avtalad köpeskilling erhållit ytterligare vederlag som OZ skall beskattas för.

I målet har framkommit att OZ under våren 1998 tecknat en kapitalförsäkring i det utländska försäkringsbolaget, att han under sommaren 1998 överlåtit aktier i det noterade bolaget till det utländska bolaget till kraftigt underpris och att det utländska bolaget ägs av försäkringsbolaget. Vidare har framkommit att OZ:s kapitalförsäkring under samma år genomgått en mycket kraftig värdeökning.

OZ har uppgett att han inte haft något inflytande, varken direkt eller indirekt, i bolaget, men vidgått att de aktuella aktierna överlåtits till underpris samt uppgett att aktieöverlåtelserna är en del av en investering och att det inte funnits någon gåvoavsikt vid överlåtelserna. Någon egentlig förklaring till hur värdeförändringen i OZ:s kapitalförsäkring uppstått har inte lämnats.

Kammarrätten finner att det inte framkommit något skäl att frångå länsrättens bedömning att OZ som vederlag för de noterade aktierna har tillförts värden i sin kapitalförsäkring som motsvarar värdet på aktierna. OZ har inte anfört någon omständighet som utgör skäl för att lägga annat värde än aktiernas marknadsvärden till grund för beskattningen. Skäl att frångå den av Skatteverket gjorda realisationsvinstberäkningen i övrigt har inte framkommit. Överklagandet skall därför avslås.”

Kommentar:

Domstolarna har likhet med SKM:s beslut funnit att en överföring av aktierna till kapitalförsäkringen skall jämställas med ett byte till marknadsvärdet Ett ”inlägg” av noterade aktier i en egen kapitalförsäkring till underpris bör också kunna ses som en premieinbetalning till marknadsvärdet i annan valuta än pengar. Konsekvensen blir på samma sätt att aktierna anses ha avyttrats till marknadsvärdet.

KR:s i Göteborg dom den 27 oktober 2005, mål nr 532-05 Fördelning av ränteavdrag mellan makar

Kammarrätten

Inkomstskatt – kapital

Två makar är låntagare till samma lån. Även om den ena faktiskt har gjort betalningen från sitt konto medges avdrag med hälften var då den andre visat att han gjort överföringar till det konto pengarna betalats ifrån.

Taxeringsår 2003

C har yrkat avdrag för ränteutgifter som Skatteverket, i ett omprövningsbeslut, inte medgivit. När deklarationen lämnades in var han och hans fru (M) överens om att den fördelning, med 50 – 50, som förtryckts i deklarationen var korrekt.

M har senare yrkat avdrag för samtliga ränteutgifter. Efter att hon med kontoutdrag visat att hon betalat samtliga ränteutgifter har hon medgivits hela avdraget. Skatteverket har av denna anledning omprövat C:s taxering och inte medgivit något avdrag för ränteutgiften. C har visat att han överfört pengar till sin hustrus konto men inte kunnat visa att dessa specifikt varit avsedda för räntebetalningar.

Länsrätten ändrade inte Skatteverkets omprövningsbeslut.

Kammarrätten ändrar Skatteverkets beslut och medger C avdrag för halva räntekostnaden. Enligt Kammarrättens bedömning så är det helt klarlagt att räntorna i sin helhet betaldes från M:s konto. Enligt ingivna kontoutdrag framgår att C betalat in ett sammantaget belopp som klart överstiger det belopp som C yrkar avdrag för. Kammarrätten anser därför att det inte är visat att M betalat räntorna i sin helhet. C ska därför medges avdrag med yrkat belopp.

Kommentar:

Domen kommer inte att överklagas då den överensstämmer med Skatteverkets uppfattning i frågan.

Se även kammarrättsdomar KRSU 1078-03, KRNG 8051-94, KRNG 5520-98, KRNG 6742-98 liksom KRNG domar från 1/10 och 16/10 som finns i rättsfallsprotokoll nr 26/01.

Meddelade prövningstillstånd

REGERINGSRÄTTEN

Regeringsrätten har meddelat följande prövningstillstånd.

Saken:

Fråga om en ideell förening uppfyllt kravet på öppenhet enligt 7 kap. 7 § inkomstskattelagen och förutsättningar för begränsad skattskyldighet därmed förelegat.

RR målnr 3763-04; KRNS 6049-03

Klagande:

Den skattskyldige

Lagrum:

7 kap. 7 och 13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229).

REGERINGSRÄTTEN

Saken:

Fråga om kammarrätten förfarit felaktigt när den i ett mål om efterprövning avseende arbetsgivaravgifter och avgiftstillägg ifrågasatt tillförlitligheten av en inför länsrätten lämnad vittnesutsaga och ändrat länsrättens dom till den skattskyldiges nackdel utan att höra om vittnet.

RR målnr 4460-04 och 4462-04; KRNJ 2209-2210-01

Klagande:

Den skattskyldige

Lagrum:

8 och 9 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291); 51 kap. 23 § rättegångsbalken.

REGERINGSRÄTTEN

Saken:

Fråga om kammarrätten förfarit felaktigt när den i ett mål om eftertaxering och skattetillägg ifrågasatt tillförlitligheten av en inför länsrätten lämnad vittnesutsaga och ändrat länsrättens dom till den skattskyldiges nackdel utan att höra om vittnet. (två prövningstillstånd i samma fråga)

RR målnr 4463-4464-04; KRNJ 2211-2212-01 respektive RR målnr 4465-4466-04; KRNJ 2213-2214-01

Klagande:

Den skattskyldige

Lagrum:

8 och 9 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291); 51 kap. 23 § rättegångsbalken.

REGERINGSRÄTTEN

Regeringsrätten har meddelat följande prövningstillstånd.

Saken:

Fråga om kammarrätten haft rätt påföra skattetillägg utan att detta yrkats av skattemyndigheten när av skattemyndigheten tidigare påfört skattetillägg undanröjts av länsrätten.

RR målnr 2411-04, 2413-2417-04; KRNJ 2106-2109-01, 2110-2111-01

Klagande:

Den skattskyldige

Lagrum:

64 a § lagen (1968:430) om mervärdesskatt, 18 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200), 29 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)