I de rättsfall som återges här har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.
Regeringsrättens dom den 3 maj 2006, mål nr 1111-05. Ombildning av bostadsaktiebolag till bostadsrättsförening.
Regeringsrätten
Inkomstskatt – Näring
Ombildning av bostadsaktiebolag till bostadsrättsförening har ansetts kunna ske utan att uttags- eller utdelningsbeskattning aktualiseras.
Förhandsbesked avseende inkomsttaxering 2005-2007.
Skatterättsnämndens förhandsbesked den 26 januari 2005 har refererats i Skatteverkets rättsfallsprotokoll nr 2/05. Beträffande omständigheterna i ärendet hänvisas till detta protokoll. Länk till referatet
Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden och fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.
Regeringsrättens dom den 22 februari 2006 mål, mål nr 2596-04. Flygplansleasing
Regeringsrätten
Inkomstskatt – Näring
Hur ska ersättning respektive anskaffningsutgift för avyttrat flygplan hanteras skattemässigt i de fall säljaren vid bedömning av rätten till värdeminskningsavdrag inte bedömts vara ägare till flygplanet? Regeringsrätten undanröjer förhandsbeskedet och avvisar ansökningen.
Inkomsttaxering 2004-2007
Skatterättsnämnden har i förhandsbesked den 7 april 2004 meddelat att ersättning för avyttrat flygplan ska tas upp som intäkt enligt 15 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (IL) samt att anskaffningsutgiften för flygplanet ska dras av som kostnad enligt 16 kap. 1 § första stycket första meningen IL. Säljaren – som genom leasingavtal leasat ut flygplanet – har vid bedömningen av rätten till värdeminskningsavdrag inte ansetts vara ägare till flygplanet. Skatterättsnämndens förhandsbesked har refererats i Skatteverkets rättsfallsprotokoll nr 10/04.
Förhandsbeskedet överklagades av både sökanden och Skatteverket. Sökanden yrkade i första hand att ersättningen vid avyttringen av flygplanet inte skulle tas upp som intäkt och att som en följd härav avdrag för utgiften vid anskaffningen inte skulle medges. I andra hand yrkade sökanden att förhandsbeskedet skulle fastställas.
Skatteverket yrkade i första hand att ersättningen och utgiften inte skulle tas med vid beräkningen av det skattemässiga resultatet och i andra hand att ersättningen och utgiften behandlas som poster vid en kapitalvinstberäkning.
Regeringsrätten undanröjer förhandsbeskedet och avvisar ansökningen.
Regeringsrätten anför följande skäl för sitt avgörande:
”Skatterättsnämndens förhandsbesked avser 2004-2007 års taxeringar. Beskedet grundas på de av bolaget lämnade förutsättningarna. En av förutsättningarna är att överklaganden från bolagets sida rörande 1998-2002 års taxeringar inte kommer att leda till ändrade taxeringsbeslut och att – när det gäller rätten till värdeminskningsavdrag – (bolaget) vid dessa taxeringar inte kommer att godtas som ägare av flygplanet. Samtidigt förutsätts att vid en kommande avyttring av flygplanet såväl (bolaget) som förvärvaren kommer att utgå från att (bolaget) äger planet.
Nämnden har vid prövningen av ansökningen haft tillgång till skattemyndighetens omprövningsbeslut avseende 1998 och 2001 års taxeringar och till länsrättens domar med anledning av bolagets överklaganden av dessa beslut. Av besluten och domarna framgår att ett stort antal avtal träffats i december 1997 som berör (bolaget) och andra intressenter i flygplansaffären och att nya avtal ingåtts i december 2000. Nämnden har ansetts sig kunna besvara bolagets frågor utan att ha tillgång till avtalen; nämnden har dock i motiveringen till beskedet sagt sig inte ha prövat rätten till avdrag för (bolagets) eventuella underskott.
Regeringsrätten gör följande bedömning. En prövning av skatteeffekterna vid en avyttring måste grundas på en analys av innehållet i relevanta avtal och göras med beaktande av hur dessa bedömts vid de löpande taxeringarna under innehavstiden. Det står därmed klart att nämnden meddelat sitt förhandsbesked på ett otillräckligt underlag. Beskedet skall därför undanröjas.”
Regeringsrättens dom den 3 maj 2006, mål nr 2239-05 Förvaltning/Värdepappershandel
Regeringsrätten
Mervärdesskatt
Ett åtagande att genomföra omplaceringar mellan fondkonton har ansetts utgöra skattepliktig förvaltning
Redovisningsperioderna november 2004 – oktober 2007
Skatterättsnämnden ansåg i förhandsbesked 2005-03-14 att de avsedda tjänsterna inte omfattades av undantaget i 3 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Förhandsbeskedet har refererats i rättsfallsprotokoll nr 8/05. För omständigheterna i ärendet hänvisas till detta referat. Länk till referat.
Förhandsbeskedet överklagades av sökanden.
”YRKANDEN M.M.
Bolaget överklagar förhandsbeskedet och yrkar att Regeringsrätten förklarar att den ifrågavarande omsättningen är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200). Bolaget anför bl.a. att verksamheten inte avser analys och rådgivningstjänster eller liknande och att den omfattas av ett av Finansinspektionen meddelat tillstånd för bolaget att bedriva värdepappersrörelse.
Skatteverket bestrider bifall till överklagandet.
SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättnämnden.
REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.”
Kammarrättens i Stockholm dom den 21 april 2006, mål nr 425-04 och 427-04 Lön eller förbjudet lån.
Kammarrätten
Inkomstskatt – Näring
Ett aktiebolag har vid årsskiftet haft en fordran på en delägare. Beloppet har ansetts utgöra ett förbjudet lån trots att bolaget i rättade deklarationer redovisat beloppet som lön.
Taxeringsår 2002 resp. redovisningsperioden december 2001
Skattemyndigheten ansåg bolagets fordran om 137.000 kr på delägaren vara ett förbjudet lån och medgav inte bolaget yrkat avdrag för beloppet som lönekostnad. Arbetsgivaravgifter uttogs därmed inte heller.
Skattemyndighetens beslut överklagades till länsrätten som anförde följande.
”I målet är ostridigt att delägaren MK haft en skuld till bolaget över årsskiftet 2001/2002. Bolaget har den 29 maj 2002 fått uppgift om att skattemyndigheten beslutat om revision av bolaget. Först därefter har bolaget inkommit med rättad skattedeklaration för redovisningsperioden december 2001 vari bolaget tagit upp ett belopp om 137.000 kr, motsvarande MK:s uttag från bolaget, som underlag för arbetsgivaravgifter. Vidare har bolaget inkommit med rättad självdeklaration för taxeringsåret 2002 varvid bolaget gjort avdrag för lönekostnader med 137.000 kr. Länsrätten finner i likhet med skattemyndigheten att eftersom bolagets fordran på MK kvarstod vid bokslutet den 31 december 2001 så har ett förbjudet lån förelegat över årsskiftet 2001/2002. Beloppet utgör således inte lön från bolaget till MK, även om lånet tas upp som intäkt hos låntagaren. Bolaget har därför inte rätt till avdrag för lånet som en lönekostnad och ska således inte heller betala arbetsgivaravgifter på beloppet. Överklagandet skall därför avslås.”
Kammarrätten delade länsrättens bedömning och ändrade inte den överklagade domen.
SRN:s förhandsbesked den 28 april 2006 Räntekompensation vid förvärv av andelar i räntefond
Skatterättsnämnden
Inkomstskatt – Näring
Kompensation för upplupen ränta vid ett aktiebolags förvärv av räntefondsandelar ska anses utgöra skuldränta. Avdrag medges då betalning sker.
Taxeringsåren 2006 – 2009
AB X avser att förvärva andelar i en räntefond som uteslutande investerar i obligationer i svenska kr. Bolaget kommer då att betala kompensation till överlåtaren för upplupen men ännu ej förfallen ränta. Denna ränta särnoteras på avräkningsnotan.
Bolaget frågar om betalningen av räntekompensationen utgör skuldränta i inkomstslaget näringsverksamhet (fråga 1) och vilket beskattningsår som beloppet ska dras av (fråga 2).
FÖRHANDSBESKED
”Fråga 1
Den kompensation som AB X betalar vid förvärv av andelar i en räntefond för i fonden upplupen men ännu ej förfallen ränta skall vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet anses utgöra skuldränta.
Fråga 2
Utgiften för räntekompensation skall dras av som kostnad för det beskattningsår då den betalas.”
MOTIVERING
”Fråga 1
Av praxis får anses följa att den upplupna ränta som AB X betalar skatterättsligt skall behandlas som skuldränta (jfr RÅ85 1:25 och RÅ 1984 Aa 81).
Fråga 2
Kostnaden för betald räntekompensation får anses uppkomma det beskattningsår under vilket betalning sker och skall därför dras av vid inkomsttaxeringen för det året (jfr RÅ 1984 Aa 81).”
Kommentar:
Förhandsbeskedet överensstämmer med Skatteverkets uppfattning och kommer inte att överklagas.
SRN:s förhandsbesked den 27 april 2006 Kvittning av förlust i aktiefållan mot vinster på terminer
Skatterättsnämnden
Inkomstskatt – Näring och kapital
Förluster i aktiefållan fick kvittas mot vinster på terminer oavsett lånefinansiering eller ej
Inkomsttaxering 2007-2010
AB X hade från ett tidigare års inkomsttaxering en kvarstående kapitalförlust på delägarrätter. Förlusten var enligt 48 kap. 26 § IL avdragsgill mot kapitalvinster på sådana rätter. Enligt 48 kap. 2 § andra stycket IL avses med delägarrätter bl.a. terminer vars underliggande tillgångar består av aktier.
I syfte att få till stånd kapitalvinster för att kvitta mot kapitalförlusten avsåg AB X att under en tvåårsperiod och på marknadsmässiga villkor genomföra ett tiotal större aktieköp via börs (avistapris). Aktierna skulle säljas på termin och innehas mellan 6 och 9 månader.
Genom att säljkursen i terminsavtalen var högre än kursen vid AB X:s köp (på grund av den räntefaktor som styr prissättningen) kom avyttringarna att leda till vinster (givet att motparten, en bank, fullföljde avtalen). För att de samlade vinsterna skulle motsvara storleken på kapitalförlusten skulle aktieförvärv behöva göras för mellan två och tre miljarder kr. Aktieköpen kunde komma att finansieras med lånade pengar.
AB X ställde ett antal frågor om vad som skulle gälla vid beskattningen med anledning av angivna transaktioner.
Nämnden, som utgick från att terminerna var sådana avtal som avses i 44 kap. 11 § IL, gjorde följande bedömning.
”Genomförandet av de planerade transaktionerna medför inte att AB X ska anses bedriva värdepappersrörelse eller handel med värdepapper. Någon anledning föreligger inte heller att på annan grund hänföra aktierna eller terminerna till annat än kapitaltillgångar. Det innebär att reglerna om kapitalvinster, däribland 44 kap. 30 § och 48 kap. 26 § IL är tillämpliga. Bedömningen blir densamma oavsett om aktieförvärven lånefinansieras eller ej. Eventuella ränteutgifter är avdragsgilla.
En prövning mot lagen (1995:575) mot skatteflykt föranleder ingen annan bedömning.”
Kommentar:
Förhandsbeskedet överensstämmer med Skatteverkets uppfattning och överklagas inte.
SRN:s förhandsbesked den 28 april 2006 Villkorat aktieägartillskott och bestämmelsen i 53 kap. 3 § IL
Skatterättsnämnden
Inkomstskatt – Kapital
Aktieägare överväger att som villkorat aktieägartillskott överlåta aktier till ett annat aktiebolag i vilket de äger merparten av aktierna. Bestämmelsen i 53 kap. 3 § IL har ansetts inte vara tillämplig på överlåtelsen
Beskedet avser taxeringsåren 2006-2009
Sökandena (tre fysiska personer) äger tillsammans aktierna i A AB. Sökandena avser att överlåta aktierna i bolaget som villkorat aktieägartillskott till ett annat aktiebolag, B AB, i vilket de tillsammans äger cirka 80 procent av aktierna. Sökandena har frågat om bestämmelsen i 53 kap. 3 § IL, att den överlåtna tillgången ska anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar tillgångens omkostnadsbelopp eller marknadsvärde om detta är lägre, är tillämplig på sökandenas tillskott av aktierna i A AB till B AB?
Nämnden gör följande bedömning.
För att bestämmelsen i 53 kap. 3 § IL ska vara tillämplig på ifrågavarande tillskott krävs enligt 2 § i samma kapitel att aktierna överlåts utan ersättning eller mot ersättning som understiger såväl aktiernas marknadsvärde som omkostnadsbelopp. Ett villkorat aktieägartillskott leder till att aktieägaren som ersättning får en tillgång i form av en ”svävande fordringsrätt” (jfr Regeringsrättens dom den 27 juni 2005 i mål nr 3106-04). Av omständigheterna framgår att värdet av denna tillgång får anses överstiga aktiernas omkostnadsbelopp. Bestämmelsen i 53 kap. 3 § IL är därför inte tillämplig.
Kommentar:
Skatteverket kommer att överklaga förhandsbeskedet och begära att Regeringsrätten ska fastställa det.