PM-Bilaga till RSVs rapport 1998-09-28

PM-Bilaga till RSV:s rapport 1998-09-28 angående "Regeringens uppdrag om användning av euro vid uppgiftslämnande för beskattningsändamål"

Frågor om kontrolluppgifter och skatteavdrag vid betalningar i euro

I denna PM redovisas Riksskatteverkets (RSV) syn på vilka principer som bör gälla för omräkning av euro till svenska kronor vid VPC:s, bankers, fondkommissionärers och andra värdepappersinstituts rapportering till skattemyndigheterna.

1 Allmänt

I och med att valutasamarbetet inom EMU inleds fr o m 1999 kommer redovisning i eurovaluta att börja tillämpas även i Sverige för olika slag av finansiella transaktioner vid sidan av svenska kronor (SEK). Den rapportering som enligt lag ska ske till skattemyndigheterna av innehållen preliminär skatt, mervärdesskatt, kupongskatt m m samt på kontrolluppgifter ska dock ske i SEK.

I den svenska skattelagstiftningen finns ingen bestämmelse som närmare anger på vilket sätt belopp i utländsk valuta ska omvandlas till SEK vid skatteredovisning och vid redovisning på kontrolluppgifter (KU). Eftersom det fr o m 1999 förmodligen blir allt vanligare att euro används som betalningsmedel vid sidan av SEK behövs ett klarläggande av hur omräkning ska ske för olika slag av transaktioner.

Utredningen om aktiekapital och redovisning i utländsk valuta, som hösten 1997 lämnade ett delbetänkande (SOU 1997:181, Redovisning och aktiekapital i euro och annan utländsk valuta), har i april 1998 fått tilläggsdirektiv av regeringen (justitiedepartementet). I dessa ingår bl a att lämna förslag till de regler om omräkning från euro till kronor som behövs för beskattnings- och statistikändamål. Resultatet av utredningsarbetet ska redovisas senast den 31 oktober 1998.

Vidare har regeringen (finansdepartementet) nyligen uppdragit åt RSV att utreda och precisera förutsättningarna för att skatteförvaltningen i framtiden ska kunna ta emot deklarationer och andra uppgifter med beloppsinformation i euro. Uppdraget ska vara slutfört senast september 1998.

Det kan konstateras att uppgiftslämnarna måste få rimlig tid att anpassa sina ADB-system för de nya rutiner som föranleds av att eurovaluta i stor utsträckning kommer att användas för olika slag av skattepliktiga transaktioner. Därför måste vissa gemensamma frågor lösas redan nu utan att resultatet av de nämnda utredningarna hinner avvaktas.

2 Växlingsproblematiken

2.1 Generella krav

Frågor kring problem som kan uppstå vid rapporteringen till skatteförvaltningen har diskuterats vid olika möten med representanter från RSV och uppgiftslämnare. Denna PM är sammanställd mot bakgrund av de resonemang som förts vid dessa möten och det material som då har presenterats.

Från skatteförvaltningens synpunkt måste vissa generella krav ställas på uppgiftslämnandet.

  1. Redovisningen på KU ska vara i överensstämmelse med gällande materiella beskattningsregler – bl a dem som gäller i fråga om tidpunkten för skattskyldighetens inträde – för varje enskild typ av transaktion.
  2. Inkomstbelopp i SEK som tas upp i KU ska vara detsamma som den skattskyldige faktiskt uppburit eller – om växling inte skett – det som han skulle ha erhållit om växling hade skett.
  3. Skatteavdraget i SEK enligt KU ska överensstämma med det belopp som redovisas i skattedeklarationen och som betalas in till skattemyndigheten.
  4. Rutinerna måste utformas så att det blir en enhetlig och likformig behandling av de berörda skattskyldiga (kunderna).
  5. Om växling från euro till SEK utförs i direkt anslutning till transaktionen i fråga tillämpas den kurs som använts vid växlingen. I andra fall – vid s k fiktiv växling – tillämpas den kurs som kan antas skulle ha tillämpats om växling hade skett direkt. Kursen måste i senare fallet bestämmas så att det i efterhand går att kontrollera att den är korrekt satt enligt marknadsmässiga principer.
  6. Sådana ändringar i växlingskursen som kan inträffa mellan tidpunkten för en fiktiv växling och en senare företagen faktisk växling är inte en fråga som har betydelse för skatteavdraget eller redovisningen på KU. Det handlar här om två skilda transaktioner. Den risk som t ex kan bestå i att KU lämnas på ett annat – högre – belopp än det som kunden får i handen när han senare växlar ett belopp i euro till SEK får han stå för själv. Denna risk kan inte vältras över på det allmänna. Motsvarande gäller vid redovisning av skatteavdrag där eventuella valutarisker kan drabba uppgiftslämnaren.

2.2 Utdelningar på aktier genom VPC

Om ett svenskt aktiebolag väljer att fastställa utdelningen i euro kommer en del av aktieägarna att vilja ha utdelningen insatt på eurokonto medan andra vill ha beloppen insatta på konto i SEK. Preliminär A-skatt eller kupongskatt ska betalas i SEK.

Enligt RSV är det ett krav att alla aktieägare behandlas på samma sätt oavsett om de har sitt innehav registrerat på ett vp-konto eller hos en förvaltare. Vidare bör det krävas att samma växlingskurs används såväl vid faktisk växling till SEK som vid fiktiv växling för dem som behåller utdelningen i euro. Alla berörda skattskyldiga får därigenom utdelningsbeloppet angivet på KU efter samma kurs. Denna kurs ska också användas av VPC och förvaltare för redovisning och inbetalning av preliminär A-skatt och kupongskatt.

Ett förslag till rutiner som tillgodoser dessa krav har lämnats gemensamt av VPC och de fyra stora affärsbankerna. Förslaget innebär i korthet att emittenten – eller det växlingsombud som emittenten utsett – handlar upp behövlig valuta i SEK. En genomsnittlig växlingskurs bestäms utifrån den upphandlade valutan. Denna kurs läggs till grund för utbetalning av utdelningar i SEK till de aktieägare som inte har eurokonto samt för skatteinbetalning och rapportering på KU för alla aktieägare.

Den föreslagna lösningen bygger på VPC:s utbetalningsschema som f n omfattar fem dagar från avstämningsdagen till utbetalningsdagen. Det är den kurs som gäller dag 3, dvs två dagar före utbetalningsdagen som kommer att tillämpas enligt denna modell. Det förs diskussioner om att tiden enligt utbetalningsschemat ska kortas ner från fem till tre dagar.

2.3 Avyttringar av aktier och andra värdepapper där det ska lämnas KU

Om aktier i avstämningsbolag eller andra marknadsnoterade finansiella instrument handlas i euro på svensk fondbörs ska den ersättning som kunden erhåller vid avyttringen – efter avdrag för courtage – redovisas i SEK på KU. Om ersättningen sätts in på konto i euro måste således en fiktiv växling göras och sparas för kommande KU-rapportering av det värdepappersinstitut som ombesörjt försäljningen.

Om avräkningsnotan i nu nämnda fall ska uppta belopp i såväl euro som i SEK krävs enligt RSV att belopp i SEK ska anges efter samma växlingskurs i avräkningsnotan som i KU.

Fiktiv växling bör ske efter en kurs som den som ombesörjer affären skulle ha tillämpat vid samtidig växling till SEK (se 2.1, punkt 5)

Om en aktieaffär genomförs successivt med flera avslut under en och samma dag, samlade på en avräkningsnota, bör den kurs anges som i motsvarande fall skulle angetts vid verklig växling.

Det finns en särskild regel i 24 § 1 mom femte stycket lagen om statlig inkomstskatt (SIL), den s k 30-dagarsregeln, som gäller vid avyttring av egendom mot vederlag i utländsk valuta. Regeln innebär att om ersättningen för den avyttrade egendomen växlas till svenska kronor inom 30 dagar från avyttringen tillämpas den vid växlingen använda kursen vid beräkning av värdet på egendomen. Någon kursvinst eller kursförlust ska inte beräknas för tid mellan avyttring och växling till svenska kronor i dessa fall (30 § 2 mom femte stycket SIL).

Det bör här särskilt påpekas att den nu nämnda regeln inte påverkar kontrolluppgiftslämnandet.

2.4 Inlösen av obligationer m m

Skyldighet att lämna KU föreligger bl a vid inlösen av diskonteringspapper (s k nollkupongare m fl). Inlösen sker på en viss bestämd förfallodag. Vid inlösen av värdepapper utställt i euro bör omräkning till SEK ske på samma sätt som vid avyttring (se 2.3).

Vid inlösen av diskonteringspapper som hanteras av VPC tillämpas samma principer som för aktieutdelningar (se 2.2).

2.5 Inkomsträntor på konton i euro

Inkomstränta beskattas per den dag då den gottskrivs kontot eller annars blir tillgänglig för lyftning. De flesta konton ränteberäknas per den 31 december, men även konton med månatliga räntegottskrivningar förekommer.

Skyldighet att göra skatteavdrag för preliminär A-skatt åvilar den som gottskrivit eller betalat ut räntan. Skatteavdrag ska göras med 30 %.

Eftersom avdragen skatt ska betalas i SEK till skattemyndigheten krävs faktisk växling. Räntebelopp och skatteavdrag enligt KU räknas om till den kurs som använts vid växlingen, förutsatt att växling sker den dag räntan gottskrivs eller – om möjlighet till växling då inte finns – senast under närmast påföljande bankdag.

2.6 Kupongräntor, obligationsräntor m m

För kupongräntor och andra räntor på värdepapper som hanteras av VPC tillämpas samma modell som vid utdelningar och inlösen (se 2.2 och 2.4).

I andra fall sker omräkning på samma sätt som vid redovisning av ränta på konto.

2.7 Utgiftsräntor

För redovisning på KU av utgiftsränta avseende lån i euro krävs en fiktiv växling av uppgiftslämnaren.

Räntebetalningar i euro bör i princip räknas om till SEK efter den kurs som hade gällt om faktisk växling ägt rum.

3 Behov av lagändringar

Enligt RSV:s bedömning krävs ingen uttrycklig lagreglering av de sätt på vilka valutaomräkningar bör ske enligt vad som beskrivs ovan.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%