RSVs skrivelse 1998-09-28 Dnr. 4849-98/900

Regeringens uppdrag om användning av euro vid uppgiftslämnande för beskattningsändamål

Sammanfattning

Regeringen har gett Riksskatteverket (RSV) i uppdrag att utreda frågan om förberedelsetid och kostnader för att kunna ta emot deklarationer och kontrolluppgifter (KU) med beloppen angivna i euro.

RSV har analyserat frågan. Frågans komplexitet gör det dock svårt att lämna entydiga svar. RSV:s svar måste därför bygga på vissa antaganden, vilka framgår av rapporten.

Ett s.k. skalsystem går, enligt RSV:s uppfattning, inte att genomföra så länge Sverige har en rörlig växelkurs gentemot euron. Ett skalsystem för att räkna om euro till svenska kronor vid en fast växelkurs är enligt RSV:s uppfattning tekniskt omfattande. Ett sådant system innebär risker för RSV-koncernen och tar dessutom ca 12-15 månader att införa. Kostnaden har uppskattats till ca 10-15 milj kr. Ett flertal frågor måste också utredas innan ett skalsystem skulle kunna genomföras.

En parallell användning av svenska kronor och euro i ADB-systemen är enligt RSV:s uppfattning inte möjlig.

RSV anser att de förberedelsetider som nämnts i tidigare enkäter och rapporter – minst 2-2,5 år från och med att lagstiftningsarbetet är klart – fortfarande gäller. Osäkerheten är dock stor, eftersom förändringarna i lagstiftningen inte är kända.

Kostnaderna för en total övergång till euro är mycket svåra att beräkna. Enligt de uppskattningar som RSV gjort uppgår merkostnaderna till ca 225-250 milj kr.

1 Uppdraget

Regeringen har i regeringsbeslut 1998-05-07 givit RSV i uppdrag att utreda och till regeringen redovisa:

  1. hur lång förberedelsetid som krävs för att skatteförvaltningen skall kunna ta emot deklarationer och kontrolluppgifter med beloppen angivna i euro och
  2. kostnaderna för de förändringar i IT-stöd, blanketter och informationsmaterial som krävs för detta.

Redovisning skall ske för såväl fallet att Sverige inte deltar i valutaunionen som att beslut fattas att delta i unionen.

Av redovisningen skall i det senare fallet belysas vilken inverkan det har på förberedelsetid och kostnader om de skattskyldiga under en övergångstid skall medges rätt att välja mellan att deklarera i kronor respektive euro.

Betydelsen för beskattningsverksamheten av om växlingskursen mot euro är låst eller flytande skall särskilt belysas.

2 Bakgrund

I och med medlemskapet i Europeiska Unionen är Sverige även medlem i EMU (Economic Monetary Union). Enligt beslut i riksdagen i december 1997, deltar Sverige inte i Valutaunionen från start 1999.

I propositionen ”Sverige och den ekonomiska och monetära unionen” (prop. 1997/98:25) nämns bl.a. att myndigheter bör fortsätta att analysera olika frågor som hör samman med EMU (s. 70). Samma budskap förs också fram från olika håll t.ex. från Statskontoret. Något direkt krav via förordning från regeringen finns dock inte. Banker, företag och andra uppgiftslämnare samt deras intresseorganisationer framför dock krav på att RSV ska förbereda sig och ta ställning i olika frågor.

Stockholms Fondbörs kommer sannolikt att i viss omfattning erbjuda handel av värdepapper i euro från och med den 4 januari 1999. Banker m.fl. kommer att erbjuda sina kunder att öppna bankkonton och ta upp lån i euro.

Företagen kommer att anpassa sig till euron. I första hand de större och medelstora företagen, men successivt kommer även de mindre företagen att anpassa sig till euron. Skälen för en anpassning till euron kan vara flera t.ex. minskad kursrisk eller krav från kunder. Löner kan komma att utbetalas i euro.

Utredningen om ”Redovisning och aktiekapital i euro och annan utländsk valuta” (SOU 1997:181) har fått tilläggsdirektiv och skall lämna sin redovisning senast 1998-10-31. Av tilläggsdirektiven framgår att förslag även skall lämnas avseende redovisning av skatter och avgifter. Utredningens förslag kommer att vara av stor betydelse för RSV-koncernen.

3 RSV:s arbete med eurofrågan

RSV-koncernens verksamhet kommer att påverkas i allt högre grad. Det gäller t.ex. krav på ändringar i ADB-systemen och behov av information, både intern och extern, avseende administrativa och materiella frågor.

Hösten 1997 gjordes en förstudie inom RSV om arbetet med ett eventuellt införande av euron. Studien, som lämnades som en rapport till RSV:s verksledning i december (dnr 10073-97/920), innehåller en mycket översiktlig inventering av de problem som kan uppstå inom RSV-koncernen.

Under våren 1998 har arbetet fortsatt med bl.a. omvärldsbevakning, deltagande och medverkan i seminarier, anordnande av ett internt EMU-seminarium och diskussioner med företrädare för banker, fondbolag m.fl. om uppgiftslämnandet.

RSV:s arbete med eurofrågan går nu vidare via fortsatta direktiv. För RSV är det viktigt att aktivt både följa och påverka utvecklingen. Behovet av intern och extern information ökar. RSV avser också att, i samarbete med finansdepartementet, se över lagstiftningsfrågorna inför både ett svenskt utanförskap och ett eventuellt deltagande i valutaunionen. Däremot finns det för närvarande varken möjligheter eller resurser inom RSV för att anpassa ADB-systemen för redovisning i euro. Lagstiftningens utformning måste först utredas innan systemarbetet kan påbörjas.

4 Statistik över antal deklarationer och kontrolluppgifter

RSV-koncernen hanterar årligen en stor mängd uppgifter i samband med den årliga inkomsttaxeringen och de månatliga skattedeklarationerna avseende mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen A-skatt. För att beskriva komplexiteten i en eventuell hantering av euro, redovisas nedan en del statistikuppgifter.

Kontrolluppgifter Antalet inkomna kontrolluppgifter vid 1998 års taxering:

Typ av kontrolluppgiftAntal
Löner7,3 milj
Pension m.m.7,8 milj
Pensionssparande1,9 milj
Överlåtelse av VP-fonder1,0 milj
Överlåtelse av bost.rätt0,1 milj
Utgiftsräntor12,5 milj
Inkomsträntor7,8 milj
Utd/Innehav/Förs. av aktier18,6 milj
Summa57,0 milj

Av de ca 57 miljoner kontrolluppgifterna kommer drygt 55 miljoner in via ADB-medier och resten på papper.

Inkomstdeklarationer Antalet inkomna inkomstdeklarationer vid 1998 års taxering:

Typ av deklarationAntal
Förenklade deklarationer5,5 milj
Särskilda deklarationer, för enskilda (SD1)1,2 milj
Särskilda deklarationer, för aktiebolag m.fl. (SD2)0,3 milj
Särskilda deklarationer, för föreningar m.fl. (SD3)0,1 milj
Blankett 4 för handelsbolag0,1 milj
Summa7,2 milj

Standardiserade räkenskapsutdrag (SRU) Antalet inkomna SRU vid 1998 års taxering:

Typ av blankettAntal
K100,2 milj
Blankett N10,4 milj
Blankett N20,2 milj
Blankett N30,2 milj
Blankett N60,4 milj
Blankett S2 och S30,3 milj
Blankett 40,1 milj
Summa1,8 milj

Skattedeklarationer

Från och med 1998 redovisas arbetsgivaravgifter, avdragen A-skatt samt mervärdesskatt i en gemensam skattedeklaration.

Antalet redovisningar i skattedeklarationerna 1998 uppgår för varje månad till ca:

Arbetsgivaravgifter/A-skatt0,2 milj
Mervärdesskatt0,3 milj

Antalet skattedeklarationer blir ca 0,4 milj per månad, beroende på att många redovisar båda delarna.

Blanketter

RSV har idag ca 6 000 blanketter, varav 1 400 är s.k. laserblanketter som skrivs ut på skattekontorens laserskrivare.

5 Sverige deltar inte i valutaunionen

RSV utgår i sitt svar från att den svenska basvalutan kommer att vara SEK under den tid som Sverige väljer att stå utanför valutaunionen.

5.1 Omräkning från euro till svenska kronor

I den svenska skattelagstiftningen finns idag ingen bestämmelse som närmare anger på vilket sätt belopp i utländsk valuta ska omvandlas till SEK vid skatteredovisning och vid redovisning på KU.

RSV har under våren haft diskussioner med företrädare för banker, fondbolag, Värdepappercentralen VPC m.fl. Diskussionerna har syftat till att föreslå en lösning avseende de problem som uppstår 1999 när olika värdepapper ges ut eller noteras i euro, bankkonton i euro öppnas, räntor betalas i euro osv.

RSV har i en PM till Svenska Bankföreningen, VPC m.fl. (1998-06-12, dnr 5357-98/901 – se bilaga) redovisat sin syn på vilka principer som bör gälla för omräkning av euro till svenska kronor vid VPC:s, bankers, fondkommissionärers och andras rapportering till skattemyndigheterna.

RSV tror att det fr.o.m. 1999 förmodligen blir allt vanligare att euro används som betalningsmedel vid sidan av SEK. Det behövs – även under ett utanförskap – ett klarläggande av hur omräkning ska ske för olika slag av transaktioner.

5.2 Uppgiftslämnande i euro vid flytande respektive fast växelkurs mellan kronan och euron

I regeringens uppdrag anges att betydelsen för beskattningsverksamheten av om växlingskursen mot euron är låst eller flytande särskilt skall belysas.

De länder som deltar i valutaunionen kommer från 1999-01-01 att få en helt fast växelkurs mot euron. Kurserna låses oåterkalleligen vid utgången av 1998.

Vid omräkning mellan de deltagande valutorna kommer en s.k. triangulering att användas, vilket innebär att växling mellan två valutor inom valutaunionen alltid sker via euron.

För Sveriges del gäller följande.

Om kronan har en rörlig växelkurs gentemot euron kommer värdet på kronan hela tiden att förändras, mer eller mindre. Kursen ändras även under dagens lopp.

RSV har förutsatt att regeringens uttalande om en låst växelkurs innebär en helt fast växelkurs mellan den svenska kronan och euron (jfr. förhållandet mellan euron och ”in-ländernas” valutor).

5.2.1 Uppgiftslämnande i euro vid en flytande växelkurs

Ett uppgiftslämnande i euro är inte möjligt vid en rörlig växelkurs. En omräkning kan i ett senare skede inte ske till det värde som verkligen fanns när transaktionen inträffade. Det skulle kräva att uppgiftslämnaren skickade med information om till vilken kurs beloppet skall räknas om. Det är i praktiken omöjligt.

Vid en rörlig växelkurs är idag den enda möjligheten att uppgiftslämnaren löpande ”dag-för-dag” räknar om bokförda transaktioner i euro till svenska kronor och sedan redovisar svenska kronor till RSV-koncernen. Hur en sådan omräkning skulle kunna ske bör på något sätt definieras (jfr RSV:s PM 1998-06-12 angående värdepapper i euro som bifogas).

En löpande omräkning innebär självklart administrativa problem och merkostnader för företagen. Risken för fel ökar också.

5.2.2 Användning av genomsnittskurser

Ett alternativ till en löpande omräkning skulle kunna vara att på något sätt använda kurser som fastställs t.ex. månadsvis och årsvis. Det är i så fall en fråga som berör inte bara RSV-koncernens verksamhet, utan även andra myndigheters t.ex. Tullverket och Statistiska Centralbyrån (SCB).

En användning av genomsnittskurser innebär att ett flertal frågor måste utredas. Det måste t.ex. bestämmas i vilken omfattning staten, företagen och de anställda m.fl. är villiga att ta en valutarisk. Gränsvärden, avrundningar m.m. måste också utredas innan en genomsnittskurs kan användas.

5.2.3 Uppgiftslämnande i euro vid en fast växelkurs

En helt fast växelkurs (se 5.2) undanröjer de växlingsproblem och kursrisker som uppstår vid en rörlig växelkurs. En fast växelkurs innebär förenklingar för både skatteförvaltningen, uppgiftslämnare och skattskyldiga.

Vid en fast växelkurs är det möjligt för både uppgiftslämnare och skatteförvaltningen att räkna om belopp som lämnas i euro till svenska kronor.

För RSV:s del krävs i så fall ett ”skal” som vid mottagning av alla uppgifter räknar om beloppen i euro till svenska kronor. RSV är dock av flera skäl tveksamt till att införa ett ”skal”. Skälen för detta redovisas under avsnitt 5.3 nedan.

Vid en fast växelkurs bör det enligt RSV:s bedömning vara förhållandevis enkelt för uppgiftslämnaren att summera bokförda belopp i euro och sedan räkna om dem till svenska kronor. En fast växelkurs innebär sannolikt att risken för fel minskar avsevärt.

5.3 Skal för omräkning från euro till svenska kronor

RSV definierar ett skalsystem enligt den definition som görs i Statskontorets ”Analysmodell för anpassning av IT-system till euro” (1998:10, sid 30). Med skalsystem avses en omräkningsfunktion som hanterar all omräkning från euro till svenska kronor. Lösningen kan användas för att snabbt erhålla viss eurofunktionalitet i ett singelvalutasystem. All omräkning och lagring av originalvaluta sker i ”skalet” och ligger utanför IT-systemet.

5.3.1 Risker med ett skalsystem

RSV-koncernen tar in en stor mängd uppgifter för beskattningsändamål(se avsnitt 4 ovan). Uppgifterna används även för t.ex. beräkning av pensionsgrundande inkomst och för statistikändamål. I samband med intaget görs en mängd både formella och rimlighetsmässiga kontroller.

Intaget av uppgifter är i samtliga fall starkt tidpressat och fel vid mottagningen kan få svåra konsekvenser. Felaktiga kontrolluppgifter innebär t.ex. felaktigt förtryckta förenklade deklarationer, frågor från allmänheten till både skattekontor och uppgiftslämnare och en risk för felaktig taxering.

Oavsett om Sverige i framtiden deltar eller inte i valutaunionen, kommer det sannolikt att framföras krav på att RSV tillhandahåller ett skal för omräkning från euro till svenska kronor. Ett skalsystem innebär dock enligt RSV:s bedömning en stor risk inte bara för RSV-koncernens egen verksamhet, vilket beskrivits ovan, utan även för andra mottagande system. RSV lämnar en stor mängd uppgifter vidare till andra myndigheter (t.ex. RFV och SCB), regeringen, kommuner och landsting. Uppgifter lämnas även till andra intressenter t.ex. kreditupplysningsföretagen.

Det finns även frågor som ännu inte diskuterats. En omräkning av uppgifter kan ge upphov till missförstånd mellan uppgiftslämnaren och skattemyndigheten. Arkivfrågorna bör utredas närmare. Den juridiska frågan kring originalhandlingens innehåll och behandling bör också utredas närmare.

5.3.2 Utveckling av ett skalsystem

RSV har idag inget system inom beskattningsområdet för omräkning mellan olika valutor. Om ett sådant system ska införas, trots RSV:s avstyrkan, måste först flera frågor utredas. Det är t.ex. hur kontroller ska kunna ske, hur gränsvärden skall tillämpas, avrundningsprinciper och rättssäkerhetsfrågor.

En del av dessa frågor kräver sannolikt ändrad lagstiftning. Som exempel kan nämnas:

  1. gränser för kontrolluppgiftsskyldighet
  2. gränser för skyldighet att göra skatteavdrag
  3. avrundningar vid inkomsttaxeringen
  4. företagsstödet i skattedeklarationen

RSV bedömer också – även om lagstiftningsfrågorna löses – möjligheterna som små att nu utveckla ett skal för omräkning. Resurserna inom Verksamhetsområde Skatt ägnas för närvarande åt anpassningar till skattekontot, tester inför millenniumskiftet och anpassning till ny lagstiftning. RSV planerar också för en systemförnyelse av dagens ADB-system för inkomsttaxeringen till 2002 års taxering. Då beräknas även anpassningar göras till Skattekontrollutredningens förslag i SOU 1998:12, om de blir föremål för lagstiftning.

Eftersom systemförändringar och tester inför millenniumskiftet inte kan omprioriteras, kan ett planmässigt arbete med att utveckla ett skalsystem inte påbörjas förrän millenniumförändringarna har genomförts. Arbetet kan alltså påbörjas först under 2001. RSV beräknar att det tar mellan 12 och 15 månader att utveckla funktionen. Beräkning har gjorts enligt följande (visst arbete kan ske parallellt):

AktivitetTidsåtgång
Probleminventering2–3 mån
Datamodellering2–3 mån
Konstruktion4–6 mån
Tester3–4 mån
Implementering1–2 mån
Information och utbildning2–3 mån

Det bör dock observeras att beräkningen är osäker, eftersom frågan ännu inte är tillräckligt utredd. Införande av ett skalsystem påverkar till stor del även blanketter, information och intern utbildning.

Enligt RSV:s uppfattning blir ett skalsystem likvärdigt, oavsett ett utanförskap eller vid ett deltagande i valutaunionen. Förutsättningen är dock fortfarande en fast växelkurs.

5.3.3 Kostnader för ett skalsystem

Kostnaderna är mycket svåra att beräkna, främst på grund av osäkerheten. RSV uppskattar att kostnaderna för utveckling av ett nytt ADB-system för omräkning från euro till svenska kronor och tvärtom, anpassning av befintliga ADB-system, blanketter, information och intern utbildning kostar omkring 10-15 milj kr.

Ett skalsystem påverkar sannolikt också dagens mottagningssystem för kontrolluppgifter, inkomstdeklarationer, SRU och skattedeklarationer.

6 Sverige har fattat beslut om medlemsskap i valutaunionen

Här redovisas RSV:s bedömning av tider och kostnader vid ett beslut om svenskt medlemsskap i valutaunionen.

6.1 Förberedelsetid

6.1.1 Allmänt

Till skillnad från 2000-frågan är eurofrågan av strategisk karaktär, både för myndigheter och företag. För RSV innebär det att en omfattande översyn och lagstiftningsarbete måste ske. Arbetet med förändringar av lagstiftningen bör ske i nära samarbete med finansdepartementet. Först sedan lagstiftningsarbetet är klart kan en ombyggnad av de tekniska systemen, ändring av blanketter osv starta.

Många bedömare anser att eurofrågan är en mycket större och mera komplicerad fråga än 2000-frågan. Detta bör tas i beaktande vid diskussionen kring tider för förberedelser och kostnader för genomförande.

6.1.2 Vissa definitioner

Statskontoret har i häftet ”Analysmodell för anpassning av IT-system till euro” (1998:10) redogjort för vissa definitioner och begrepp.

Tidsaxeln för en svensk euroanpassning kan ses ur tidsperspektivet:

  1. Förberedelser för utanförskap
  2. Förvarningstid
  3. Kvalificerad förberedelsetid
  4. Övergångsperiod
  5. Byte av sedlar och mynt

Statskontorets bild bifogas. Texten nedan förklarar begreppen.

Förberedelsetiden (1-3 ovan) består av tiden fram till ett eventuellt svenskt deltagande i EMU:s euroområde. Förberedelsetiden innebär tid för att förbereda, både för att inte deltaga i valutaunionen och för ett eventuellt framtida deltagande i valutaunionen.

Tiden från att det står klart att ett beslut om deltagande kommer, t.ex. genom resultatet av en folkomröstning men före ett riksdagsbeslut, definieras som förvarningstid.

Tiden från det att ett eventuellt svenskt beslut om deltagande fattats (och motsvarande beslut fattats inom EU), men före starten för det eventuella svenska deltagandet i valutaunionen, definieras som kvalificerad förberedelsetid.

Om och när Sveriges eventuella deltagande i valutaunionen börjar, påbörjas samtidigt en övergångsperiod (4 ovan) som avslutas med att fysisk övergång sker till sedlar och mynt i euro. Under denna tiden är euron den nationella valutan, men svenska kronor och euro hanteras parallellt enligt en fast konverteringskurs. Efter utbytet av sedlar och mynt används euro som enda valuta i Sverige. Eventuella sedlar och mynt i euro kan börja användas redan innan den formella övergångsperioden är slut, eftersom de finns tillgängliga från 2002-01-01. Detta gäller förutsatt att Sverige går med efter detta datum.

6.2 Vad innebär en övergång till euro för RSV-koncernen?

Ett svenskt deltagande i valutaunionen och övergång till euro innebär mycket stora förändringar inom RSV-koncernen. I princip alla verksamhetsområden berörs. Det gäller t.ex:

  1. ändrad lagstiftning
  2. ändringar i alla ADB-system
  3. ett ev införande av decimaler i ADB-systemen
  4. anpassning av historisk information
  5. anpassning av kontrollverksamheten
  6. anpassning av användargränssnitt
  7. påverkan på riksredovisningen
  8. förändring avseende alla blanketter
  9. informationsfrågor
  10. intern utbildning
  11. extern information

En övergång till euro innebär att en noggrann planering måste ske. Det krävs även god framförhållning.

6.2.1 Skattskyldigas rätt att välja mellan kronor och euro under övergångsperioden

RSV vill inledningsvis slå fast att verket inte ser någon möjlighet att i ADB-systemen parallellt använda svenska kronor och euro (dvs utan skalsystem).

Vid ett beslut om svenskt deltagande i valutaunionen uppkommer sannolikt krav på ett skalsystem. RSV:s synpunkter på och kostnader för utveckling av ett skalsystem framgår av avsnitt 5 ovan.

Enligt direktiven ska det belysas vilken inverkan det har på förberedelsearbetet och vilka kostnader det medför, om de skattskyldiga under en övergångsperiod ska medges rätt att välja mellan att deklarera i kronor respektive euro.

RSV tolkar direktiven på det sättet som angetts angående övergångsperiod i avsnitt 6.1.2 ovan.

Om övergångstiden bestäms till noll dagar (s.k. ”Big Bang”), skulle RSV:s ADB-system i princip inte behöva anpassas för att hantera båda valutorna parallellt. Det innebär givetvis en lägre kostnad. RSV kan ännu inte ta ställning till behovet av en övergångsperiod alternativt ett skalsystem.

Merkostnaderna och tiden för att anpassa ADB-systemen för att hantera både svenska kronor och euron i ett skalsystem har beräknats till ca 10-15 milj kr och ca 12-15 månader (se avsnitt 5).

Att tillåta skattskyldiga att deklarera i euro under den kvalificerade förberedelsetiden (se 6.1.2 ovan), vill RSV bestämt avstyrka ifrån. Av vad som angetts ovan framgår att även vid en fast konverteringskurs innebär ett skalsystem kostnader och olägenheter. Dessutom skulle en stor del av det arbete som krävs för den egentliga övergången behöva tidigareläggas och delvis dubbleras. Det gäller t.ex. utveckling av ADB-stöd, informationsinsatser, utbildning och blanketter.

Sammantaget innebär ett skalsystem väsentligt ökade kostnader och en förlängning av övergångsperioden.

6.2.2 Behov av förberedelsetid för ett utbyte av svenska kronor till euro

RSV har under de senaste åren genomfört flera stora projekt t.ex. införandet av den nya förenklade deklarationen 1995 och införandet av skattekonto m.m. 1998.

Erfarenheten visar att stora projekt där ny teknik ska implementeras, kräver lång förberedelsetid och noggranna tester. Ju mer beroenden som finns mellan olika ADB-system, desto längre tid behövs för utveckling och tester.

Projektet med den nya förenklade deklarationen startade vid årsskiftet 1992/93 och genomfördes 1995, dvs drygt två år efter starten. Driftsättningen skedde dessutom successivt under året.

Skattekontoprojektet startade 1995 och driftsattes 1998, dvs drygt tre år efter starten.

I båda projekten ovan deltog RSV aktivt i det förberedande utredningsarbetet. Det är en förutsättning för att projektarbetet skall bli effektivt. Trots detta har båda projekten ovan genomförts med en stor arbetsinsats och under stor tidspress.

RSV deltog vid ett möte på finansdepartementet den 12 augusti med representanter från Inland Revenue och Customs & Excise i Storbrittannien. Där framkom att man hos dem beräknad förberedelsetiden (från förberedelse av lagstiftning till färdiga ADB-system) till mellan 4 och 7 år. Den långa förberedelsetiden bekräftas också vid olika seminarier av både myndigheter och företag i Sverige och andra länder.

RSV bedömer därför, med ledning av ovan nämnda projekt, att ett genomförande med en projekttid understigande 2-2,5 år (räknat från och med att lagstiftningsarbetet är klart) inte är realistiskt. En uppskattning av de förberedelser som krävs framgår nedan. Det bör dock observeras att tiderna endast utgör ett exempel, eftersom förändringarna i lagstiftningen ännu inte är kända.

En övergång till euro i RSV:s ADB-system innebär t.ex. följande steg:

  1. probleminventering
  2. kravställning
  3. datamodellering
  4. konstruktion
  5. testverksamhet och provning
  6. ändring av blanketter
  7. information
  8. utbildning

En ungefärlig tidsplan skulle kunna ha följande utseende:

NulägeBeslutstidpunktStart
0123År
probleminventering datamodell
..........krav på ADB-system
........konstruktion av ADB-system.........
ändring av blanketter........
....................tester........
Utbildning
..................intern och extern information......

6.2.3 Kostnader för en övergång från svenska kronor till euro

Kostnaderna för en övergång till euro är mycket svåra att uppskatta. Förändringen påverkar hela RSV-koncernens verksamhet. Som en jämförelse kan nämnas att anpassningen inför milleniumskiftet beräknas kosta 45 milj kr.

RSV gör varje år en genomgång av samtliga ADB-system. En ombyggnad av ADB-systemen till euro innebär sannolikt, på samma sätt som arbetet med 2000-omställningen, att anpassningen till euro görs i anslutning till den årliga omställningen.

ADB-systemen påverkas dock mera genomgripande vid en övergång till euro. Det tillkommer även andra arbetsuppgifter som t.ex. översyn av blanketter, information, utbildning m.m.

RSV har tidigare i svar på en enkät från Statskontoret (1997-06-06, dnr 3924-97/900), uppskattat att en övergång till euro innebär merkostnader, utöver normalt underhåll, med ca 100–150 milj kr (ca 250 årsarbetskrafter). Med nuvarande kostnader för ADB-personal kommer kostnaderna att öka till ca 225-250 milj kr. RSV ser inte att förutsättningarna ändrats i övrigt.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%