Innehåll

RSVs skrivelse 1999-10-08 Dnr. 4695-99/100

Mervärdesskatt – äldreomsorg i privat regi

Sammanfattning

Undantgaget från skatteplikt enl. 3 kap. 4 § ML kan under vissa förutsättningar gälla även för äldreomsrog i privat regi.

Riksskatteverket (RSV) behandlar i denna skrivelse frågan om beskattning enligt mervärdesskattelagen (1994:200),ML, av äldreomsorg som utförs i privat regi.

I 3 kap. 4 § ML finns ett undantag från skatteplikt för omsättning av tjänster som utgör social omsorg.

RSV har utfärdat rekommendationer m.m. om undantag från skatteplikt för omsättning avseende sjukvård, tandvård och social omsorg enligt mervärdesskattelagen, RSV S 1996:7. Vidare har RSV kommenterat den nämnda bestämmelsen utförligt i Handledning för mervärdesskatt 1998 s 96ff och i 1999 års handledning s. 98ff.

Vid bedömningen av omfattningen av begreppet social omsorg bör följande rättsfall beaktas. Regeringsrätten har i en dom, som gällde ett förhandsbesked, den 30 augusti 1996 (RÅ 1998 ref 40) funnit att undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200) för omsättning av tjänster som utgör social omsorg är tillämpligt på ett aktiebolags omsättning av tjänster avseende tillfällig tillsyn av barn i barnets hem.

Av handlingarna i ärendet framgick att sökandebolagets verksamhet kan komma att avse olika typer av hemservice m.m. Skatterättsnämndens bedömning avser endast den del av verksamheten som avser tillsyn av barn och tillhandahålls enligt de i ansökningen angivna premisserna. – – – -

Skatterättsnämnden gjorde följande bedömning.

Även om det enligt SoL inte föreligger en ovillkorlig skyldighet för en kommun att bedriva sådan verksamhet som avses med ansökningen, skiljer sig denna verksamhet enligt nämndens mening till sin natur inte från sådan barnomsorg som kan organiseras – och faktiskt undantagsvis tillhandahålls – i kommunal regi med stöd av bestämmelserna i SoL. Den omständigheten att fråga synes vara främst om tillsyn av mera tillfällig karaktär bör inte i sig medföra att tjänsten skall anses vara något annat än barnomsorg. Inte heller på annan grund finns det under de i ärendet angivna förutsättningarna skäl för annan bedömning. Bolagets nu aktuella verksamhet utgör därför sådan privat verksamhet för barnomsorg som avses i 3 kap. 7 § ML och är sålunda att betrakta som social omsorg i ML:s mening.

Regeringsrätten, som erinrade om att bestämmelserna rörande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg numera finns i 2 a kap. Skollagen (1985:1100), gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden och fastställde nämndens förhandsbesked.

RSV anser att motsvarande bedömning som skett beträffande barnomsorg också kan göras vad gäller äldreomsorg, stöd och service till vissa funktionshindrade och annan social omsorg, som utförs av privata entreprenörer. Därvid bör dock de särskilda reglerna i SoL beaktas.

Av 4 § andra stycket socialtjänstlagen (1980:620), SoL, framgår att kommunen får sluta avtal med någon annan om att utöva kommunens uppgifter inom social-tjänsten. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av nämnda bestämmelse överlämnas till bolag, en förening, en samfällighet en stiftelse eller en enskild individ.

Vidare föreskrivs i 10 § SoL att socialnämnden bör genom bl.a. färdtjänst, hjälp i hemmet och omvårdnad underlätta för den enskilda att bo hemma. Enligt 35 § SoL får kommunen ta ut avgifter för de nämnda tjänsterna.

Såvitt RSV kunnat inhämta tillämpas följande ordning hos kommuner som anlitar privata entreprenörer för att fullgöra sådan social omsorg, som nu är i fråga.

Den enskilde kommunmedlemmen ansöker hos kommunen om social omsorg. Kommunen fattar efter utredning ett biståndsbeslut enligt 6 § SoL. Beslutet innebär vid bifall att den enskilde beviljas bistånd med ett bestämt antal timmar och att ersättning skall erläggas till kommunen för detta enligt kommunens taxa.

Den entreprenör, som utfört tjänsterna, fakturerar kommunen och erhåller sin betalning direkt från kommunen.

RSV bedömer att de tjänster som de privata entreprenörerna utför enligt biståndsbeslut på uppdrag av en kommun till en enskild kommunmedlem enligt 6 § SoL är undantagna från skatteplikt enligt 3 kap. 4 § ML.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%