RSVs skrivelse 1999-10-20 Dnr. 10167-99/100

Vissa förfarandefrågor beträffande de harmoniserade punktskatterna

Sammanfattning:

Skrivelsen, som riktar sig till skattemyndigheterna, behandlar två frågor där RSV gör följande ställningstagande:

  1. Enligt RSV:s uppfattning måste bestämmelserna om anmälningsskyldighet och skyldighet att i förväg garantera skattebetalningen beträffande oregistrerade varumottagare ha iakttagits på riktigt sätt för att en leverans skall anses vara avsedd för en oregistrerad varumottagare.
  2. Beskattning bör, enligt RSV:s mening, ske beträffande alkoholvaror som införts från annat EU-land, även om varorna har förverkats enligt (1960:418) om straff för varusmuggling, VSL.

Vissa förfarandefrågor beträffande de harmoniserade punktskatterna

På olika sätt har Riksskatteverket(RSV) fått kännedom om att det föreligger vissa oklarheter beträffande hur vissa förfarandebestämmelser m.m. rörande de harmoniserade punktskatterna skall tolkas. Även gränsdragningsfrågor mellan skattemyndigheternas ansvarsområden respektive tullmyndigheter och polis har uppkommit. I denna skrivelse ger RSV därför besked om verkets syn på vissa förfarande- och gränsdragningsfrågor, dels beträffande gränsdragning mellan oregistrerade varumottagare och för in/tar emot-fallen, dels beträffande beskattningsrätt efter ett straffrättsligt förverkande.

1 Sammanfattning

Enligt RSV:s uppfattning måste bestämmelserna om anmälningsskyldighet och skyldighet att i förväg garantera skattebetalningen beträffande oregistrerade varumottagare ha iakttagits på riktigt sätt för att en leverans skall anses vara avsedd för en oregistrerad varumottagare.

Beskattning bör, enligt RSV:s mening, ske beträffande alkoholvaror som införts från annat EU-land, även om varorna har förverkats enligt (1960:418) om straff för varusmuggling, VSL.

2 Gränsdragningsfrågor beträffande oregistrerade varumottagare och skattskyldiga enligt för in/tar emot-fallen

Ett företag i Sverige köper oskattade alkohol- eller tobaksvaror från en upplagshavare i ett annat EU-land. Företaget är varken upplagshavare eller registrerad varumottagare i Sverige. Fråga uppkommer i detta läge vilken status företaget skall anses ha. Vad krävs exempelvis för att företaget i exemplet skall anses vara oregistrerad varumottagare?

I artikel 4 e) i rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor, och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (cirkulationsdirektivet) finns en definition av oregistrerade varumottagare (näringsidkare utan punktskatteregistrering). Bl.a. anges att en sådan näringsidkare ”... måste garantera betalningen av punktskatt till skattemyndigheten i destinationsmedlemsstaten innan varorna avsänds”. Detta krav upprepas i artikel 16.3 som därutöver uppställer vissa ytterligare krav beträffande oregistrerade varumottagare, bl.a. krav att ”innan varorna avsänds lämna en deklaration till skattemyndigheterna i destinationsmedlemslandet” (dvs. anmälningsskyldighet). I artikel 16.4 anges att ”...[u]nder förutsättning att de krav som anges i punkt[erna] ... 3 är uppfyllda skall de bestämmelser i denna artikel som avser flyttning av punktskattebelagda varor under uppskovsregler tillämpas”. När leverans görs från ett upplag till en oregistrerad varumottagare skall ett administrativt ledsagardokument medfölja lasten. I artikel 18.3 finns därutöver ett krav på att leverans till oregistrerad varumottagare skall åtföljas av ett bevis över ställd säkerhet.

Bestämmelser om oregistrerade varumottagare finns i svensk lagstiftning i 13 § lagen(1994:1564) om alkoholskatt (LAS), 14 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt (LTS) samt 4 kap. 7 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Även de svenska bestämmelserna innehåller bestämmelser om anmälningsskyldighet och skyldighet att ställa säkerhet.

Enligt RSV:s uppfattning måste förfarandebestämmelserna (både avseende anmälningsskyldigheten och skyldigheten att i förväg garantera skattebetalningen) beträffande oregistrerade varumottagare ha iakttagits på riktigt sätt för att en leverans skall anses vara avsedd för en oregistrerad varumottagare. Leveransen skall också åtföljas av korrekt ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet. Det går således inte i efterhand att påstå att mottagaren var en oregisterad varumottagare om denne inte följt förfarandebestämmelserna.

Om företaget i det inledande exemplet inte följt förfarandebestämmelserna beträffande oregistrerade varumottagare kan företaget inte anses vara en oregistrerad varumottagare. Eftersom upplaget i detta fall sålt varor till ett företag i Sverige som varken är upplagshavare eller varumottagare omfattas varorna inte längre av suspensionsordningen när de lämnar upplaget. De har således släppts för konsumtion och skall beskattas i det andra EU-landet. Om varorna därefter förs till Sverige skall de beskattas här enligt för in/tar emot-bestämmelsen (se 8 § 5 LAS, 9 § 5 LTS och 4 kap. 1 § 4 LSE). Leveransen skall åtföljas av ett förenklat ledsagardokument och bestämmelser om anmälningsskyldighet och ställande av säkerhet skall iakttas; om detta inte följs kan företaget få problem med återbetalningen av punktskatten i det andra medlemslandet.

3 Beskattning efter straffrättsligt förverkande

Beträffande alkoholvaror finns besvärliga gränsdragningsfrågor rörande straffrättsligt förverkade varor. Införsel av alkoholvaror, även införsel från annat EU-land, är omgärdad av särskilda restriktioner i alkohollagen (1994:1738). Införsel i strid med restriktionerna kan föranleda straffrättsligt ansvar enligt VSL. Fråga har uppkommit om skatt enligt LAS kan tas ut, även när alkoholvaror blivit föremål för förverkande enligt VSL.

I exemplet i avsnitt 2 ovan sägs inget om det svenska företagets status alkoholrättsligt. Om man lägger till förutsättningen att det svenska företaget i exemplet saknar rätt att införa alkoholvaror enligt alkohollagen och att detta leder till att varorna så småningom förverkas enligt VSL ställs frågan om beskattning på sin spets. Skall skattemyndigheterna göra en utredning av bolagets skatterättsliga status (är det en oregistrerad varumottagare eller inte?) och påföra skatt trots att varorna förverkats enligt VSL?

Svaret på frågorna är ja. Enligt RSV:s uppfattning kan beskattning ske av alkoholvaror som införts från annat EU-land, även om varorna har förverkats enligt VSL. Det finns således skäl även för skattemyndigheterna att utreda den skatterättsliga statusen i exemplet ovan. En annan sak är att det, till skillnad från exemplet ovan där inblandade företag var kända, i många VSL-fall kan vara mycket svårt att utreda skattskyldigheten. Det torde nämligen inte vara ovanligt att uppgifterna i ett VSL-ärende är alltför knapphändiga för att skattefrågan skall kunna avgöras eller ens för att inleda en skatteutredning. Bedömningen av om skatteutredning skall initieras får bedömas från fall till fall i enlighet med den kontrollpolicy som gäller för skattemyndigheterna. Det bör också tydligt framhållas att man inte kan dra ett likhetstecken mellan den som dömts enligt VSL och den som är skattskyldig enligt LAS. I VSL-fall är ofta endast olika hantlangare, framförallt chauffören, kända – och bedriver dessa inte själv kommersiell verksamhet beträffande alkoholvarorna är de inte heller skattskyldiga enligt LAS. Det bör också understrykas att en VSL-bedömning och en skatterättslig bedömning vilar på helt olika regelverk. En polis- eller tullutredning av varusmugglingsbrott kan således ha en helt annan inriktning än en skatteutredning.

I LAS finns ingen bestämmelse som hindrar beskattning när alkoholvaror förverkats enligt VSL. Ändå hörs då och då uppfattningen att ett förverkande enligt VSL hindrar beskattning. Detta är riktigt beträffande varor som införs från tredje land. Beträffande varor som införs från andra EU-länder stöds en sådan uppfattning dock, enligt RSV:s mening, av en alltför långtgående analog tolkning av tullagen (1994:1550). LAS utformning skiljer sig nämligen från tullagen som i sin 90 § anger att om en oförtullad vara eller dess värde blir föremål för förverkande skall annan skatt än tull, avgifter och tulltillägg inte tas ut till den del varan eller dess värde förverkats. LAS saknar helt denna typ av bestämmelse; LAS utformning medför således att beskattning kan ske. Dessutom kan konstateras att ett straffrättsligt förverkande inte i sig är ett hinder mot beskattning. Exempelvis påförs hembrännare punktskatt på de varor de tillverkar, även om dessa förverkas straffrättsligt. Vidare kan nämnas att, efter ett omhändertagande av varor enligt lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter(LPK), både beskattning och förverkande i en administrativ ordning kan göras. Detta hindrar inte att ansvar för exempelvis skattebrott kan aktualiseras.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%