RSVs rapport 2002:1

Kontrollinformation i utlandsfrågor. Sammanfattning av RSV:s rapport 2002:1 Information för skattekontroll av verksamheter och transaktioner med internationell anknytning

Sammanfattning

Under det senaste decenniet har internationaliseringen av ekonomin ökat kraftigt, vilket resulterat i en ökad rörlighet över nationsgränserna för allt från kapital, information, varor och tjänster till företag och individer. Det är i den här internationellt lättrörliga miljön som de svenska skatterna ska administreras och kontrolleras i framtiden. Skattekontrollen är dock idag en i huvudsak nationell företeelse, där den svenska skatteförvaltningen bara har befogenheter att bedriva kontroll inom Sveriges gränser.

Mot denna bakgrund är det av stor betydelse att få en samlad bild av vilka olika instrument och metoder som står till förfogande för inhämtningen av kontrollinformation från utlandet, hur dessa används idag och vilka problem och möjligheter som finns för en utveckling av dessa. Syftet med utvärderingen är dels att som underlag till Regeringens Skattebasutredning kunna bedöma möjligheterna att upprätthålla en effektiv skattekontroll i en internationaliserad värld och dels att skatteförvaltningens ledning ska få en grund för strategiska beslut om verksamheten.

Nationell kontra internationell kontroll

Skattekontrollen i Sverige har utvecklats och effektiviserats under de senaste decennierna. Längst har nog utvecklingen gått på området för personbeskattning. Där grundar sig beskattningen idag i stor utsträckning på tredjemansuppgifter. Varje år inhämtas närmare 71 miljoner kontrolluppgifter från arbetsgivare, banker, finansinstitut etc, och dessa uppgifter förtrycks på den enskildes deklaration. För ca 3,5 miljoner deklaranter utgör dessa förtryckta uppgifter ett fullständigt underlag till beskattningen, och inga kompletteringar behöver göras i deklarationen. Beskattningen av företag sker framför allt utifrån de uppgifter som företaget har lämnat i sina deklarationer. Tack vare maskinella avstämnings- och urvalssystem kan skattemyndigheten snabbt och effektivt kontrollera rimligheten i företagens deklarationer och välja ut deklarationer som bör kontrolleras närmare. I en djupare kontroll kan uppgifterna i deklarationen stämmas av mot företagets bokföring, men skattemyndigheten har också möjligheter att inhämta uppgifter från kunder, leverantörer, banker etc för att få ett bättre kontrollunderlag.

Utvecklingen av skattekontrollen genom ökad kontrolluppgiftsskyldighet, förtryckning av uppgifter på deklarationerna och effektiva maskinella avstämnings- och urvalssystem har på många sätt förbättrat skattekontrollen. Framför allt har kontrollen inom personbeskattningen blivit mer heltäckande och både minskat risken för oavsiktliga fel och möjligheterna till medvetet fusk. Den här utvecklingen av skattekontrollen gäller dock huvudsakligen vid inkomster, verksamheter och transaktioner inom Sveriges gränser. Kontrollen av inkomster från utlandet, verksamheter med internationell anknytning och gränsöverskridande transaktioner har inte genomgått motsvarande utveckling. De här skillnaderna har sin grund i att skatteförvaltningar i olika länder endast har befogenhet att bedriva skattekontroll inom sin egen jurisdiktion.

Inom den internationella kontrollen är alltså skattemyndighetens kontrollmöjligheter betydligt mer begränsade än vid den nationella kontrollen. Arbetsgivare, banker mm i utlandet lämnar inga kontrolluppgifter till skatteförvaltningen i Sverige. Skattemyndigheterna i Sverige har inte heller befogenhet att t ex kräva in uppgifter från en person bosatt utomlands eller att förelägga en bank i utlandet att lämna kontrolluppgifter om svenskars sparande där. Den information som vi trots allt har tillgång till om individers och företags internationella förehavanden måste i stor utsträckning hanteras manuellt, vilket är väldigt resurskrävande. Skattemyndigheternas organisation och arbetssätt är inte heller anpassat till att utnyttja den informationen optimalt.

Samtidigt som den nationella skattekontrollen i Sverige, åtminstone inom vissa delar, blir allt mer heltäckande finns det en uppenbar risk att luckor i den internationellt kopplade kontrollen utnyttjas för att undkomma skatt. Trots de begränsningar som finns i kontrollen av verksamheter och transaktioner med internationell anknytning så finns det, som vi har visat i den här rapporten, faktiskt en hel del informationskällor att använda sig av även inom det här området.

Tillgänglig kontrollinformation

Kontrolluppgifter från utlandet

Vid kontrollen av privatpersoner har skattemyndigheten, för att kunna upprätthålla en effektiv kontroll, behov av att få tillgång till kontrolluppgifter från arbetsgivare, banker etc. När utbetalaren av en ersättning eller ett arvode befinner sig och bedriver sin verksamhet utanför Sveriges gränser har vi inga möjligheter att själva begära in kontrolluppgifter. Däremot utbyter vi kontrolluppgifter av det här slaget med skatteförvaltningarna i en del andra länder.

Vi har de senaste åren utbytt sk automatiska kontrolluppgifter med knappt 20 länder. Vi skickar omkring 200 000 kontrolluppgifter till utlandet varje år och tar emot knappt 100 000 kontrolluppgifter från utlandet. Med ungefär hälften av länderna sker utbytet elektroniskt. Dessa länder står dock för huvuddelen av de utbytta kontrolluppgifterna, varför 97 % av de kontrolluppgifter vi skickar till utlandet skickas på elektroniskt media och uppskattningsvis ca 80-90 % av de uppgifter vi får från utlandet kommer elektroniskt.

Det elektroniska utbytet av uppgifter effektiviserar hanteringen och gör det möjligt att söka ut kontrolluppgifter som t ex avser ett visst land och skatteslag eller kontrolluppgifter över ett visst belopp. Det är också en förutsättning för att kunna vidareutveckla utbytet och för att i framtiden mer effektivt kunna använda de kontrolluppgifter vi får från utlandet.

Trots att utbytet sker elektroniskt går det i dagsläget varken att automatisera eller att integrera i den vanliga deklarationsgranskningen. Dels kommer en stor del av kontrolluppgifterna från utlandet först efter att den ordinarie deklarationsgranskningen har avslutats. Av åtta länder har fyra (Norge, Danmark, Lettland och Finland) skickat sina kontrolluppgifter under taxeringsperioden, två (Frankrike och Kanada) året efter taxeringsåret och två (USA och Spanien) så sent att det krävs eftertaxering för att kunna ändra i deklarationen. Användningen av de kontrolluppgifter som faktiskt finns inne försvåras även av att det inte finns något personnummer angivet för den skattskyldige. Det går därför inte att maskinellt knyta kontrolluppgifterna till någon viss skattskyldig. Brister i namn-, adress- och födelseuppgifterna gör det också svårt att manuellt kontrollera om en viss skattskyldig har några kontrolluppgifter från utlandet. Det är t ex endast på 23 % av kontrolluppgifterna som födelsetid finns angiven.

De här bristerna i kontrolluppgiftsutbytet med omvärlden gör att granskningen i dagsläget måste utgå från kontrolluppgifterna, istället för att som vid den vanliga deklarationsgranskningen utgå från de skattskyldiga. Granskningen utifrån kontrolluppgifter lämpar sig därför bäst att utföra som särskilda granskningsprojekt.

Det har tidigare framförts en strävan efter att kunna förtrycka kontrolluppgifter från utlandet på inkomstdeklarationerna. Det bedöms inte vara en rimlig målsättning inom överskådlig tid. Även om man fick tillgång till uppgifterna i början av taxeringsåret och hittade metoder för att identifiera de skattskyldiga, så krävs en individuell bedömning för att man ska kunna avgöra om en inkomst ska beskattas i Sverige eller inte. En rimligare målsättning är därför att utveckla system där man maskinellt kan knyta kontrolluppgifterna till personens inkomstdeklaration, så att granskaren får en signal om att kontrolluppgift från utlandet finns. För vissa inkomster, framför allt ränteinkomster och utdelningar, skulle beloppen eventuellt kunna stämmas av maskinellt mot lämnade uppgifter i inkomstdeklarationen.

Kontrolluppgifterna från utlandet kan dock aldrig täcka in svenskarnas samtliga inkomster från utlandet. Utbytet begränsas av vilka länder vi utbyter kontrolluppgifter med, vad som beskattas i andra länder och vilken kontrolluppgiftsskyldighet som föreligger i andra länder. Rent allmänt kan man säga att förutsättningarna för att utvidga utbytet av kontrolluppgifter till fler länder är bäst avseende räntor, utdelningar och tjänsteinkomster. Däremot kan vi nog aldrig förvänta oss att få uppgifter om t ex reavinster och förmögenhetstillgångar från mer än ett fåtal länder, eftersom dessa i många fall är skattefria i utlandet.

Kvartalsredovisningar vid handel inom EU

Inom mervärdesbeskattningen har vi ett väl utvecklat maskinellt utbyte av uppgifter vid gränsöverskridande varuhandel mellan EU-länderna. Vid handel mellan momsregistrerade företag i olika EU-länder ska köparen förvärvsbeskattas. Säljaren ska redovisa försäljningen i sin kvartalsredovisning. Uppgifter om varuförsäljningar görs maskinellt via det sk VIES-systemet tillgängliga för skatteförvaltningen i köparens hemland. Där kan man göra avstämningar mellan de försäljningar som utländska leverantörer har redovisat på kvartalsredovisningar och de inköp som svenska företag har redovisat i sina skattedeklarationer. Det här kontrollsystemet används dock idag inte i den omfattning som krävs för att kontrollen av skatteundandragande ska upplevas som effektiv och ge en preventiv effekt på uppgiftslämnandet.

Ett betydande problem vid granskningen utifrån uppgifter i kvartalsredovisningarna är att de intressanta kontrollobjekten döljs i den stora mängden differenser. Som exempel kan nämnas att hela 21 % av de svenska företag som i skattedeklarationen redovisar EG-leveranser underlåter att lämna kvartalsredovisning och att 45 % av de företag som faktiskt lämnar kvartalsredovisning redovisar olika belopp i den respektive i skattedeklarationen. 23 % av de svenska företag som finns med på kvartalsredovisningar från företag i andra EU-länder redovisar inte några gemenskapsinterna förvärv i skattedeklarationen och för 54 % av företagen uppstår differenser överstigande 50 000 kr mellan de uppgifter som lämnats i kvartalsredovisning i andra EU-länder och de uppgifter som företaget lämnat i skattedeklarationen. Det gör uppgifterna svåra att använda i kontrollen.

Ett betydande problem vid granskningen utifrån uppgifter i kvartalsredovisningarna är att de intressanta kontrollobjekten döljs i den stora mängden differenser. Vid avstämningar mellan skattedeklarationer och kvartalsredovisningar faller oftast ett antal företag ut som misstänks vara inblandade i olika former av skattebedrägerier. Det gäller dock att hitta metoder för att urskilja dessa från alla andra företag som faller ut vid avstämningarna.

Granskningar av den gemenskapsinterna handeln leder i regel inte till någon nettoändring i Sverige, eftersom man i regel medges avdrag för samma belopp som man ska beskattas för. Själva förekomsten av kontrollen kan dock ha en betydelsefull preventiv effekt, i och med att det blir svårare att begå momsbedrägerier och momsfusk. Använd tillsammans med annan kontrollinformation kan träffsäkerheten i kontrollurvalet och informationstillgången i skatteutredningar förbättras. Kontrollen av svenska företags kvartalsredovisningar är dessutom viktig för att vi ska uppfylla vårt åtagande gentemot övriga EU-länder. Brister kvaliteten i de svenska kvartalsredovisningarna leder det till brister i utlandskontrollen.

Punktskattekontrollen inom EU

Inom punktskatteområdet har vi inom EU ett gemensamt kontrollsystem vid handel inom den sk suspensionsordningen med alkohol-, tobaks- eller mineraloljeprodukter. Det skiljer sig dock från systemet inom momskontrollen i det avseendet att aktörerna i de olika länderna inte skickar in uppgifter till sina skatteförvaltningar som sedan kan stämmas av mellan länderna. Istället bygger systemet på att speciella ledsagardokument följer med varorna vid transport. Dessa ska bevaras hos köpare och säljare av produkterna, så att skattemyndigheten i efterhand kan kontrollera att punktskatt erläggs när en produkt säljs till någon som inte är sk godkänd upplagshavare. Ytterligare en skillnad gentemot övriga skatteslag är att punktskattekontrollen bara berör ett begränsat antal företag.

Det finns planer på att införa ett elektroniskt system för hanteringen av ledsagardokument inom EU (EMCS). Skatte- och tullmyndigheterna skulle då få information om pågående leveranser och kunna använda ledsagardokumenten som grund för kontrollurval. Problemet med fusk hos de som står utanför systemet med godkända upplagshavare kommer man dock inte åt med den metoden. Ett exempel är köp av varor som beskattats i utlandet, men som vid införseln till Sverige egentligen skulle ha belagts med svenska punktskatter. Detta är ett problem för Sverige eftersom vi på många varor har högre punktskatter än vad man har i andra länder.

Vid införsel av beskattade varor är det svårare att ringa in de aktörer som är intressanta i skattekontrollen. De finns inte upptagna i några register, utan kan tvärt om i många fall bestå av enskilda personer, som antingen för in varor för privat bruk eller för svart vidareförsäljning. Ofta är det dock ett fåtal aktörer som står för en stor del av verksamheten. Det är då viktigt att kunna identifiera aktörerna och ringa in deras verksamheter. För att effektivt kunna kontrollera införseln från utlandet krävs samarbete över myndighetsgränserna, både nationellt och internationellt. Störst krav ställs på ett väl utvecklat samarbete mellan RSV och Tullverket, eftersom de är de två myndigheter som har huvudansvaret för kontrollen.

Uppgifter från Tullverket om handel med tredje land

Vid handel med tredje land, dvs med länder utanför EU, finns tullkontrollen kvar. Tullverket är i dessa fall vanligtvis beskattningsmyndighet för även moms och punktskatt. En del av de uppgifter som Tullverket inhämtar om import, export och vissa former av vidareförsäljningar mellan länder förs över till skattemyndigheterna och kan därmed användas som underlag i den fortsatta skattekontrollen.

I skattedeklarationen ska företaget ange storleken av sin varuexport. Dessa uppgifter kan därför stämmas av mot de uppgifter om export som deklarerats till Tullverket. Trots att exporten inte är momsbelagd är den intressant att kontrollera, för att upptäcka företag som redovisat exportomsättning men egentligen sålt varorna svart inom landet. Eftersom inga uppgifter lämnas om import i skattedeklarationen, går det ej att göra motsvarande avstämning på importsidan.

Vid en avstämning av exporten mellan skattedeklarationen och uppgifter i exportdeklarationen till Tullverket uppstår differenser som storleksmässigt till och med överstiger differenserna vid avstämningar mot kvartalsredovisningar vid kontrollen inom EU. Det finns dock en lång rad naturliga förklaringar till att dessa differenser uppstår, bl a olika periodiseringar och olika beräkningssätt i de olika regelverken. Med tanke på de stora differenserna mellan uppgifter från de båda källorna kan man ifrågasätta nyttan av att i större utsträckning utgå från dylika avstämningar för att välja ut kontrollobjekt för den löpande skattekontrollen. Det riskerar att vara väldigt resurskrävande utan att ge upphov till några egentliga rättelser. Detta betyder dock inte att informationen är utan värde. Tillsammans med andra uppgifter kan det vara en viktig indikation på att en kontroll bör utföras.

Kontrolluppgifter över utlandsbetalningar

RSV tar in uppgifter från svenska banker och finansinstitut om privatpersoners betalningar till eller från utlandet, i de fall dessa överstiger 100 000 kr. Motsvarande uppgifter för företags utlandsbetalningar lämnas i dagsläget till Riksbanken, men det är på förslag att dessa uppgifter om ett par år istället ska lämnas direkt till RSV.

Även om det är lätt att kringgå systemet genom att t ex skicka flera mindre betalningar från olika banker, så ger uppgifterna om utlandsbetalningar en hel del intressant information för skattekontrollen. De kontrollprojekt som genomförts har visat värdet av Riksbankens uppgifter om utlandsbetalningar som urvals- och kontrollinstrument inom framför allt företagskontrollen. Eftersom det finns uppgifter om transaktionens art och mottagar-/avsändarland kan man göra utsökningar inriktade på väldigt specifika områden. Ett sådant exempel är att söka ut företag som gjort tjänsteförvärv, för att kontrollera att momsen har redovisats korrekt i de fall då tjänsten är föremål för förvärvsbeskattning. Andra exempel är att kontrollera överföringar eller betalningar för konsulttjänster till skatteparadis eller utbetalningar till företag med sk fasadadress i London.

Handräckning från utländska skatteförvaltningar

För att kunna fullfölja en granskning finns det ofta behov av att kunna inhämta kompletterande uppgifter från utlandet. Det kan t ex vara fallet då man kontrollerar ett företags handel med utlandet, då ett företag har intressegemenskap med något utländskt företag eller då en person misstänks ha mottagit ersättning från en utländsk utbetalare. En del enklare uppgifter om utländska företag kan man snabbt och enkelt inhämta från företagets egen hemsida på Internet eller köpa från något utländskt bolagsregister eller internationellt upplysningsföretag. Behövs djupare uppgifter om specifika transaktioner måste vi använda oss av de olika former för informationsutbyte med skatteförvaltningar i andra länder som står till buds.

Skatteutredningarna blir mycket mer långdragna, när man måste inhämta information från utlandet, än när man kan hämta motsvarande uppgifter direkt inom landet. Det upplevs vara ett reellt problem att det så ofta tar lång tid att få svar på en förfrågan. När svaret väl inkommer kan det dessutom krävas kompletterande frågor för att det ska bli användbart. Många avskräcks till och med från att begära upplysningar från utlandet på grund av de långa svarstiderna. Även om informationsutbyte på begäran är ett trubbigt verktyg som omgärdas av en hel del praktiska problem, så är de skattehandläggare som arbetar med internationella frågor överens om att det är en absolut nödvändighet för att kunna upprätthålla en effektiv beskattning i en allt mer internationaliserad miljö. Ibland kan till och med själva vetskapen om att möjligheten att inhämta information från utlandet finns ha en preventiv effekt, som avskräcker en del skattskyldiga från att flytta verksamhet och kapital till utlandet för att undgå skattekontroll. Utan den här möjligheten skulle många utredningar aldrig kunna fullföljas.

Vi kan dock inte begära handräckning från vilka länder som helst, utan vi är begränsade till de länder som vi har avtal om informationsutbyte med. Beträffande direkt skatt (inkomstskatt mm) har vi avtal om informationsutbyte med ett 80-tal länder. Vi har i praktiken utbytt uppgifter med knappt 50 länder, men endast med ca 15 med viss regelbundenhet. Inom den indirekta beskattningen är möjligheterna till handräckning mer begränsade. Avseende moms kan vi begära handräckning från de nordiska länderna, EU:s medlemsländer samt USA, Polen och Ryssland. Avseende de punktskatter som inom EU är harmoniserade (alkohol, tobak och råolja) kan vi begära handräckning från övriga EU-länder och avseende övriga punktskatter från de nordiska länderna samt från Belgien, Nederländerna, Polen, USA och Ryssland.

Handräckning behöver inte alltid ske genom en skriftlig förfrågan till det andra landet. Vid en del utredningar kan det vara befogat för den svenska handläggaren att resa till utlandet för att närvara vid den skatteutredning som sker där. Medan vi har avtal med ett relativt stort antal länder att utbyta information utifrån skriftliga förfrågningar är det bara ett fåtal länder som tillåter handläggare från utlandet att närvara vid skatteutredningen. Även bland de länder som tillåter den här kontrollformen används den dock väldigt sporadiskt. Totalt närvarar svenska handläggare endast vid ett tiotal skatteutredningar i utlandet varje år. I ungefär samma omfattning närvarar utländska handläggare vid skatteutredningar i Sverige. Vid komplexa förfrågningar, då det kan vara svårt att få ett heltäckande svar på en begäran om information, kan närvaro vid skatteutredning vara ett lämpligt alternativ. Inom samtliga skatteslag anses det vara en smidig, enkel och snabb utredningsform som borde användas oftare.

När två eller flera länder har ett gemensamt intresse i en utredning kan ett annat alternativ vara att länderna simultant reviderar de berörda företagen. Det finns inget juridiskt hinder mot att delta i simultana revisioner tillsammans med de länder som vi har ingått skatteavtal med. Det står dock alltid länderna fritt att bestämma om de vill delta i en specifik simultan revision eller ej. Inom inkomstskatteområdet har Sverige huvudsakligen genomfört simultana revisioner med övriga nordiska länder och inom moms- och punktskatteområdet med övriga EU-länder. Totalt deltar vi i uppemot tio simultana revisioner per år. Trots en del praktiska problem anses simultana revisioner vara framtidens utredningsmodell. Det ger mer och bättre information än någon av de övriga formerna av informationsutbyte.

Information kan också skickas spontant till en annan skatteförvaltning i de fall då man hittar uppgifter som kan vara av värde för det landets beskattning. På det här sättet får vi varje år ca 250 spontana kontrolluppgifter från andra länder. Trots att vi har skatteavtal med ett 80-tal länder har vi dock sammantaget bara fått spontana uppgifter från knappt 30 olika länder. Ett tiotal av dessa står dessutom för 85-95 % av de spontana uppgifter som skickas till Sverige. De spontana uppgifter som kommer till Sverige har alltså av någon utländsk skattemyndighet bedömts kunna vara till nytta för skattemyndigheten i Sverige. Detta behöver inte innebära att spontana kontrolluppgifter alltid leder till någon beskattningsåtgärd i Sverige, men träffsäkerheten i dessa uppgifter borde vara högre än för t ex kontrolluppgifter från det automatiska informationsutbytet med utlandet. Tyvärr har det inte inom något skatteslag skett någon uppföljning av vad vi gör med de spontana kontrolluppgifter som inkommer från utlandet och i vilken utsträckning de leder till någon beskattningsåtgärd i Sverige.

Slutsatser

Utredningen visar att vi faktiskt har tillgång till en rad olika informationskällor vid skattekontroll med internationell anknytning. Det är alltså fel att säga att vi saknar kontrollinformation och kontrollmöjligheter i de fall då den verksamhet eller de transaktioner som ska kontrolleras har internationell anknytning. Trots det är den internationellt anknutna kontrollen i dagsläget betydligt mindre effektiv och heltäckande än motsvarande kontroll av rent nationella verksamheter. Det har delvis sin grund i att utlandskontrollen ställer andra krav än motsvarande nationell kontroll.

Utlandskontrollen ställer andra krav

Inom den nationella kontrollen har vi i större utsträckning kunnat styra vilken information vi vill ha tillgång till och i vilken form vi vill ha den. Vi har därför både kunnat anpassa informationstillgången till våra granskningsmetoder och anpassa arbetsformerna till informationskällorna. På så sätt har vi utvecklat en effektiv och strömlinjeformad kontrollverksamhet, där en stor del av masshanteringen är mer eller mindre automatiserad. Utlandskontrollen passar inte in i dessa arbetsstrukturer. En del av kontrollinformationen kommer i och för sig in elektroniskt och kan maskinellt stämmas av mot uppgifter i inlämnade deklarationer, på samma sätt som vid den nationella kontrollen. Problemet är bara att felkällorna är så många fler i den internationella kontrollen, och registerkvaliteten ofta bristande. Avstämningarna ger därför ett ohanterligt stort utfall. De kontrollvärda objekten döljs på det här sättet i den stora mängden differenser.

För att med högre träffsäkerhet kunna välja ut lämpliga kontrollobjekt måste man göra avancerade utsökningar, där man tar med information från flera olika källor. De bästa förutsättningarna för bra urval får vi om vi i urvalet använder all kontrollinformation som vi har tillgänglig. För att kunna göra det krävs stor kunskap om och erfarenhet av de företag som man vill träffa av. Det ställer också krav på en helhetssyn på de företag som granskas, där man inte utgår från uppgifterna i en enskild deklaration utan istället utgår från företaget som helhet.

Stora delar av den kontrollinformation vi har inom utlandsområdet kräver omfattande manuellt arbete för att över huvud taget vara användbar. Eftersom vi i övriga delar av skatteadministrationen har rationaliserat bort den här formen av grundhantering har vi varken resurser eller strukturer för att hantera den. Med ett alltmer pressat resursläge och ökade krav på effektivitet och synliga resultat är det lätt att den här formen av granskningsinsatser, som kräver omfattande manuellt arbete, får stå tillbaka.

Det är dock inte bara urvalet som är resurskrävande och som ställer krav på specifik kompetens. De granskningar man påbörjar inom utlandsområdet tenderar att dra ut på tiden och ta stora resurser i anspråk. Ofta måste man inhämta kompletterande upplysningar från ett eller flera andra länder. Då är vi beroende av att informationsutbytet med andra länder fungerar. Ju fler skatteförvaltningar man behöver ta hjälp av för att inhämta erforderliga upplysningar och ju mer komplicerade förhållandena är, desto längre tid kan man förvänta sig att utredningen tar.

Av detta kan vi dra slutsatsen att vi har en hel del information på utlandsområdet och vi har också möjlighet att i de flesta fall inhämta de upplysningar som behövs för att genomföra erforderliga kontroller. Däremot används dessa informationskällor inte i så stor utsträckning idag. Vår kunskap om möjligheten att använda vissa informationskällor och nyttan av att göra det för skattekontrollen är därför begränsad. Samtidigt som detta innebär ett problem för skattemyndigheterna ligger där en stor potential. Genom att öka kunskapen om utlandskontrollen och bättre utnyttja den kontrollinformation som faktiskt finns tillgänglig kan kontrollen av verksamheter och transaktioner med internationell anknytning förbättras.

Kompetens, bärkraft och organisation

Den genomförda granskningen har visat att kompetensen i utlandsfrågor brister i stora delar av vår organisation. Många saknar kunskap om vilka informationskällor som finns tillgängliga i utlandskontrollen, hur man tar sig vidare i kontrollen, hur inkomster från utlandet ska beskattas etc. Många saknar också en medvetenhet och förståelse för betydelsen av ett fungerande samarbete med skatteförvaltningar i andra länder.

Idag är utlandsärendena inom de flesta skattemyndigheter utspridda tillsammans med övriga skattefrågor. Spridningen av utlandsärenden ger på många håll upphov till kompetensproblem. De flesta kommer någon gång i kontakt med ett utlandsärende av något slag, men inte så ofta att de får någon vana att hantera dem. Knäckfrågan beträffande organisationen av utlandskontrollen är om den ska centraliseras, dvs samlas på speciella kontor eller enheter, eller om den ska spridas ut och integreras med övrig kontrollverksamhet. Det är i många fall svårt att särskilja de skattskyldiga som har utlandsanknytning eftersom gränserna är flytande och de skattskyldigas karaktär ständigt förändras. Samtidigt ger spridningen av ärenden upphov till problem att bygga upp erforderlig kompetens på området. På grund av att utlandsärendena i stor utsträckning faller utanför förvaltningens vanliga kontrollsystem är det också risk att utlandskontrollen underdimensioneras och tvingas stå tillbaka till förmån för det löpande nationella kontrollarbetet.

Ett sätt att lösa problemen, som föreslagits från flera håll, är att bygga upp något slags kompetenscentrum för utlandsfrågor. Kompetenscentrat kan utformas och utnyttjas på olika sätt. Det kan också vara olika utformat i olika delar av landet, beroende på de lokala behoven.

Vid utbyte av information med utlandet måste man av sekretesskäl följa de formella regler som anger ramen för utbytet. Det innebär bland annat att allt informationsutbyte måste ske via den behöriga myndigheten, som i dagsläget för Sveriges del utgörs av RSV och där representeras av vissa utvalda personer. Rätten att agera som behörig myndighet styr organisationen av utlandskontrollen i det avseende att de flesta utlandsärenden idag måste kanaliseras via RSV. Bland fördelarna med det här sättet att centralisera informationsutbytet kan nämnas att man får en överblick över ärendena, bygger upp kompetens i utlandsfrågor och bygger upp kontaktnät med andra länder. I många fall uppstår dock ett behov av att kunna ta direktkontakt mellan handläggare i olika länder för att tillsammans kunna diskutera sig fram till en lämplig kontrollmetod eller för att kunna utnyttja de personliga kontakter som byggts upp inom ett kontrollprojekt eller med utländska handläggare i ett angränsande område.

Behovet av direktkontakt mellan handläggare i olika länder kan förväntas variera mellan olika delar av landet och mellan olika skatteslag. Gränsområden med ett väl uppbyggt samarbete med en utländsk förvaltning kan förväntas ha ett relativt stort behov av direktkontakt. Inom den indirekta beskattningen är kravet på skyndsamhet i regel större än inom den direkta beskattningen, vilket innebär ett större behov av flexibla kontaktformer.

Informationsutbytet med omvärlden måste även fortsättningsvis, åtminstone avseende kvalificerad information, ske under ordnade former. Samtidigt måste man kunna utnyttja personliga kontakter och ha direktkontakt med utländska myndigheter på handläggarnivå. Man skulle därför kunna tänka sig ett system där delegeringen av rätten att utgöra behörig myndighet begränsades till vissa länder eller till och med vissa geografiska områden i vissa länder. Man skulle även kunna begränsa rätten till att avse vissa ärendetyper eller något visst kontrollprojekt. Grunden till delegeringen av behörigheten bör vara att en skattemyndighet har upparbetat kontakter med en utländsk myndighet och att man därför får ett behov av att kunna använda dessa kontakter till att effektivisera informationsutbytet.

Ovanstående möjligheter finns i princip redan idag, men kräver då att den person som ska representera den behöriga myndigheten åtminstone till viss del anställs av RSV. De nya möjligheter till flexibla kontaktformer som skapas vid en eventuell omorganisation av skatteförvaltningen till en enda myndighet bör utnyttjas för att effektivisera informationsutbytet med utlandet i de fall då det finns behov av återkommande direktkontakter mellan handläggare.

Strategier och åtgärder inför framtiden

Med anledning av de slutsatser som dragits om tillgången till och användningen av olika former av kontrollinformation inom utlandsområdet har utredningen tagit fram förslag till strategier och åtgärder inför framtiden.

Organisation, kompetens och verksamhetsinriktning

De strukturer som byggts upp för den löpande deklarationsgranskningen inom skattemyndigheterna är inte anpassade till en effektiv utlandskontroll. För att komma till rätta med detta måste man se över både inriktningen av kontrollverksamheten samt dess struktur och organisation.

– Inriktning av kontrollverksamheten:

RSV och skattemyndigheterna rekommenderas att göra en medveten prioritering mellan utlandskontrollen och övrig kontrollverksamhet och tydligt definiera på vilken nivå utlandskontrollen ska bedrivas. Kommer man fram till att vi ska ha en fungerande och någorlunda heltäckande kontroll av verksamheter och transaktioner med internationell inriktning måste särskilda resurser avsättas till detta.

– Annat struktur i kontrollen:

Skattemyndigheterna rekommenderas att ge utrymme för en kontroll med utlandsanknytning som utgår från de skattskyldiga eller från den kontrollinformation som finns tillgänglig, istället för att utgå från enskilda deklarationer.

– Uppbyggnad av kompetenscentra:

Skattemyndigheterna rekommenderas därför att bygga upp något slags kompetenscentra på området, så att det skapas tydliga vägar för att få stöd och vägledning i såväl materiella som kontrolltekniska frågor. Formerna för ett sådant kompetenscentra bör anpassas till de regionala behoven.

– Behörig myndighet; decentralisering och bemanning:

RSV rekommenderas att vid en eventuell övergång till en enmyndighetslösning se över möjligheten att delegera rätten att agera behörig myndighet i informationsutbytet med specifika länder, områden eller ärendeslag. RSV rekommenderas att under tiden för översynen tillse att de funktioner som ansvarar för handräckningsärenden på RSV har den bemanning som krävs för att undvika onödiga förseningar i ärendehandläggningen.

Användningen av den kontrollinformation som finns tillgänglig

Skatteförvaltningen har en hel del information på utlandsområdet, men dessa informationskällor används inte i så stor utsträckning idag. Genom att bättre utnyttja den information som finns tillgänglig skulle utlandskontrollen kunna förbättras.

– Kontrolluppgifter från utlandet:

På kort sikt rekommenderas RSV att fullfölja planerna på att tillsätta ett kontrollprojekt, där man centralt sorterar och identifierar kontrolluppgifterna, för att sedan låta en eller flera skattemyndigheter ansvara för kontrollen. På längre sikt bör Sverige aktivt verka för att användningen av TIN-nummer sprids till så många länder som möjligt, att uppgifterna från andra länder skickas inom en viss tid efter inkomstårets utgång och att det automatiska utbytet utvidgas till att avse fler länder och fler skatteslag.

– Kvartalsredovisningar i momskontrollen:

RSV rekommenderas att prioritera utvecklingen av administrativa system för att påföra förseningsavgift i de fall då kvartalsredovisning lämnas sent eller inte alls. Skattemyndigheterna rekommenderas att under en period vidtar åtgärder för att höja kvaliteten i de uppgifter i kvartalsredovisningar som vi skickar till andra EU-länder. I kontrollen av dessa kvartalsredovisningar bör man i ökad utsträckning beskatta transaktioner där den skattskyldige inte visat att skattefrihet föreligger. Skattemyndigheterna rekommenderas också att i ökad utsträckning använda uppgifter från kvartalsredovisningar från andra EU-länder i mervärdesskattekontrollen, åtminstone som en ytterligare informationskälla i den kontroll som ändå genomförs.

– Uppgifter från Tullverket:

Skattemyndigheterna rekommenderas att i högre utsträckning än vad som är fallet idag använda uppgifter från Tullverket om import och export i skattekontrollen. RSV och skattemyndigheterna rekommenderas också att tillsätta ett pilotprojekt för att ta reda på om kontrolluppgifter om import för vidaretransporter till andra EU-länder är användbara i skattekontrollen. Utifrån slutsatserna av projektet bör sedan beslutas att uppgifterna antingen ska översändas elektroniskt eller inte alls.

– Kontrolluppgifter över utlandsbetalningar:

RSV rekommenderas att verka för att uppgifterna om företags utlandsbetalningar i framtiden, enligt föreliggande planer, ska lämnas direkt till RSV och tillse att det finns effektivt IT-stöd för att hantera uppgifterna. Skattemyndigheterna rekommenderas att i ökande utsträckning använda uppgifter om utlandsbetalningar i skattekontrollen, både som urvalsgrund till specifika kontrollprojekt och som en del i den övriga kontrollinformationen vid den löpande kontrollen.

Handräckning från utländska skattemyndigheter

Utbytet av skatteupplysningar med andra länders skatteförvaltningar är utlandskontrollens viktigaste instrument. Det är därför viktigt att vi försöker få det här utbytet att fungera så bra som möjligt.

– Handräckning från utländska skattemyndigheter:

Skattemyndigheterna rekommenderas att ge förfrågningar från utländska skatteförvaltningar högre prioritet, för att på sikt kunna förmå skatteförvaltningar i utlandet att prioritera våra utgående ärenden. Skattemyndigheterna rekommenderas också att i lämpliga ärenden använda närvaro vid skatteutredning eller simultan revision som alternativ till skriftlig begäran om handräckning.

– Nyttan av spontana upplysningar:

Skattemyndigheten rekommenderas att under en period följa upp användningen av inkommande spontana kontrolluppgifter för att ta reda på vilken nytta vi har av dessa i skattekontrollen. Visar sig informationen vara värdefull rekommenderas kontrollen av spontana kontrolluppgifter prioriteras högre i fortsättningen och åtgärder vidtas för att öka inflödet av spontana kontrolluppgifter.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%