Innehåll

RSVs skrivelse 2000-01-31 Dnr. 11585-99/120

Avfallsskatt

Bakgrund

Från och med den 1 januari 2000 gäller en ny lag (1999:673) om skatt på avfall (LSA). Av lagen framgår bl.a. följande. Skatt (avfallsskatt) skall utgå med 250 kr per ton avfall som tillförs en avfallsanläggning eller uppkommer inom en verksamhet där det huvudsakligen bedrivs annan verksamhet än avfallshantering. Som förutsättning för att skatt skall utgå gäller att den deponerade mängden avfall överstiger 50 ton per år och att förvaring skall ske under längre tid än tre år. Vissa frågor har uppkommit med anledning av den nya lagstiftningen. Riksskatteverkets (RSV:s) uppfattning framgår nedan.

Fråga 1

Fråga har uppkommit när skattskyldigheten inträder för avfall som deponeras inom en s.k. industri-anläggning (1 § andra stycket och 8 § 2 LSA).

RSV:s uppfattning

Enligt 1 § andra stycket LSA skall skatt betalas för avfall som uppkommer inom en anläggning där det huvudsakligen bedrivs annan verksamhet än avfalls-hantering, om farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år deponeras inom anläggningen eller förvaras där under längre tid än tre år.

Enligt 8 § 2 LSA inträder skyldigheten att betala avfallsskatt i fall som avses i 1 § andra stycket LSA när avfall uppkommer.

Enligt RSV:s uppfattning uppkommer avfall när det inte längre är under process. Avfall uppkommer således normalt när det placeras på en särskild plats inom anläggningen för att där deponeras. Detta innebär exempelvis att om avfall transporteras i rör inträder skattskyldigheten först då avfallet lämnar röret för att deponeras eller förvaras under längre tid än tre år.

Ett skäl till RSV:s uppfattning är att det då, vad gäller tidpunkten för skattskyldighetens inträde, i princip kommer att råda konkurrensneutralitet mellan industrier som anlitar avfallsanläggningar (1 § första stycket och 8 § 1 LSA) och industrier som har tillgång till egen deponi (1 § andra stycket och 8 § 2 LSA).

Fråga 2

Avfallsskatten är viktbaserad. Vägning kan under-låtas om den mängd avfall som förs in till eller uppkommer vid en anläggning är av mindre omfattning eller det av någon annan anledning finns särskilda skäl (5 § andra stycket LSA). Fråga uppstår då vad som kan anses utgöra mindre omfattning och vad som av annan anledning kan anses utgöra särskilda skäl.

RSV:s uppfattning

Normalt bestäms avfallsskatten på grundval av vägning (5 § första stycket LSA). Ett alternativ till egen våg skulle kunna vara att utnyttja andra verksamheters vågar, t.ex. sådana som finns på vägstationer, asfaltverk, grustag m.fl. anläggningar eller att transportfordonen är utrustade med våg (prop. 1998/99:84 s. 110).

För närvarande har RSV följande uppfattning om vad som kan anses utgöra mindre omfattning (5 § andra stycket första ledet LSA). Om mängden avfall, exklusive avfall enligt 10 § första stycket 2-24 LSA, understiger 5 000 ton per år är mängden av mindre omfattning. För att ge berörda skattskyldiga skälig tid att införskaffa våg bör dock mängdgränsen gälla först fr.o.m. den 1 januari 2004. RSV vill särskilt framhålla att mängdgränsen kan komma att omprövas och att gränsen bör beslutas av RSV i form av en bindande föreskrift i god tid innan den träder i kraft.

RSV har följande uppfattning om vad som av någon annan anledning kan anses utgöra särskilda skäl (5 § andra stycket andra ledet LSA). Särskilda skäl bör exempelvis anses föreligga om vågen på grund av tekniskt fel eller annan oförutsedd händelse som den skattskyldige inte kunnat råda över tillfälligt är försatt ur funktion.

Fråga 3

Fråga har uppkommit om hur avfallsskatten skall bestämmas när den får bestämmas på annan grund än vägning (5 § andra stycket LSA).

RSV:s uppfattning

Skatten bör få bestämmas på grund av omräkning från volym till vikt. Om den skattskyldige inte visar att annan omräkning ger en mer rättvisande vikt bör omräkning göras schablonmässigt enligt bilaga (jfr Svenska Renhållningsverksföreningens Rapport 99:5, bilaga 2).

Fråga 4

Om man avser att använda material eller avfall på vissa sätt, t.ex. för kompostering, gäller undantag från skatteplikt (6 § första stycket LSA). Frågan är då vid vilken tidpunkt avsikten skall bedömas.

RSV:s uppfattning

Enligt 6 § första stycket LSA gäller följande. Avfallsskatt skall inte betalas för material som är avsett att användas för driften av en avfalls-anläggning eller som förs in till en sådan anläggning utan direkt samband med avfalls-hanteringen. Avfallsskatt skall inte heller betalas för avfall som är avsett att inom en anläggning behandlas genom kompostering, reaktorbaserad rötning, förbränning eller användning för tillverkning av fast lagringsbart bränsle.

I specialmotiveringen till 6 § LSA anförs bl.a. följande beträffande avfallsanläggningar enligt 1 § första stycket LSA (prop. 1998/99:84 s. 111). Eftersom skattskyldigheten inträder när material förs in till avfallsanläggningen, måste vid den tidpunkten avgöras att det rör sig om något som omfattas av undantagsregeln, för att den skatt-skyldige inte skall behöva redovisa materialet i deklarationen. Om det sedermera visar sig att avsikten inte fullföljts utan materialet i stället tagits om hand på annat sätt, skall rättelse av avgiven deklaration ske och skatt betalas.

Enligt RSV:s uppfattning bör samma synsätt gälla för s.k. industrianläggningar, dvs. anläggningar enligt 1 § andra stycket LSA. För sådana anläggningar inträder skattskyldigheten vid tidpunkten för avfallets uppkomst (8 § 2 LSA). Det bör således vid den tidpunkten avgöras om det rör sig om något som omfattas av undantagsregeln i 6 § första stycket LSA.

Om behandling (6 § första stycket 2 LSA) inte har påbörjats senast inom ett år från bedömnings-tidpunkterna enligt 8 § 1 och 2 LSA bör det normalt, enligt verkets uppfattning, anses att behandlings-avsikt inte förelåg vid ifrågavarande ursprungliga tidpunkter.

Fråga 5

Fråga har uppkommit vad som avses med metallurgiska processer enligt 10 § första stycket 15 LSA.

RSV:s uppfattning

I specialmotiveringen till bestämmelsen anförs följande (prop. 1998/99:84 s. 119). Inom järn- och stålverken uppkommer en rad olika avfall i olika stora mängder och med varierande egenskaper. De helt dominerande mängderna utgörs av slagger från raffineringen av olika smältor. Slagger av motsvarande slag förekommer vid flera andra metall-producerande verksamheter. Begreppet metallurgiska processer används inom energilagstiftningen och RSV har i detta sammanhang utfärdat rekommendationer om vad som bör innefattas i begreppet (se RSV Ip 1993:1 s. 16).

Enligt RSV:s uppfattning bör med metallurgiska processer enligt 10 § första stycket 15 LSA avses i princip detsamma som enligt RSV Ip 1993:1 s. 16, dvs. följande. Inom järn- och stålindustrin bör den del av processen som börjar med sintertillverkning och slutar med göt, ämnen eller gjutgods hänföras till den metallurgiska processen. Inom ickejärn-metallindustrin bör processtegen sintring, smältning och reduktion hänföras till den metallurgiska processen. Bränning av kalksten och dolomit bör inte hänföras till den metallurgiska processen.

Fråga 6

Fråga har uppkommit om en tidigare avslutad avfalls-anläggning åter blir skattepliktig, om man för in avfall för sluttäckning.

RSV:s uppfattning

Enligt 1 § första stycket LSA skall avfallsskatt betalas för avfall som förs in till en avfalls-anläggning där farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år slutligt förvaras (deponeras) eller förvaras under längre tid än tre år.

Enligt 10 § första stycket 1 c LSA medges avdrag för – såvitt nu är i fråga – avfall som använts för att inom anläggningen åstadkomma en miljösäker deponering eller förvaring. Enligt denna punkt medges avdrag för sluttäckning (prop. 1998/99:84 s. 116).

I princip blir således, enligt verkets uppfattning, en tidigare avslutad avfallsanläggning åter skatte-pliktig om man för in avfall för sluttäckning.

Eftersom avdragsrätt föreligger för allt avfall blir 10 § förordningen (1984:247) om punktskatter och prisregleringsavgifter tillämplig, vilket innebär att beskattningsmyndigheten får bestämma att redovisningsperioden utgör helt beskattningsår. Endast en deklaration per år behöver då ges in till beskattningsmyndigheten.

Fråga 7

På en avfallsanläggning deponeras mindre än 50 ton avfall per år. Fråga har uppkommit om anläggningen blir skattepliktig när avfallet, efter ett antal år, överstiger 50 ton.

RSV:s uppfattning

Avfallsanläggningen blir inte skattepliktig eftersom den deponerade mängden avfall inte överstiger 50 ton per år (1 § första stycket LSA).

Fråga 8

I vissa fall finns det en slamavvattningsanläggning inom en avfallsanläggning. Frågan är om man kan anse att avvattningsanläggningen utgör en separat s.k. industrianläggning. I så fall skulle skattskyldigheten inträda först när slammet har avvattnats.

RSV:s uppfattning

Begreppet avfallsanläggning bör ges en relativt vid innebörd och alltså omfatta varje plats där någon form av hantering av avfall sker (prop. 1998/99:84 s. 105). Mot bakgrund härav är det RSV:s uppfattning att det inte är möjligt att anse att avvattnings-anläggningen utgör en industrianläggning enligt 1 § andra stycket LSA. Avvattningsanläggningen utgör således en del av avfallsanläggningen (1 § första stycket LSA) och skattskyldigheten inträder när slammet förs in till anläggningen (8 § 1 LSA).

Fråga 9

Innan transport väts aska för att den inte skall flyga bort under transporten och för att undvika att tippbränder uppstår. Fråga har uppkommit om vätningen kan anses åstadkomma en miljösäker deponering eller förvaring så att avdragsrätt föreligger enligt 10 § första stycket 1 c LSA.

RSV:s uppfattning

Enligt 10 § första stycket 1 c LSA får avdrag göras för skatt på avfall som använts för att – såvitt nu är i fråga – inom anläggningen åstadkomma en miljö-säker deponering eller förvaring.

Beroende på vilken typ av anläggning det är fråga om inträder skattskyldigheten antingen när avfall förs in till anläggningen (8 § 1 LSA) eller när avfall uppkommer (8 § 2 LSA, jfr fråga 1).

Vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde föreligger inte avdragsrätt enligt 10 § första stycket 1 c LSA. Först efter att den våta askan använts för ifrågavarande ändamål kan således avdragsrätt föreligga.

Vattnet i sig kan, enligt verkets uppfattning, inte anses utgöra sådant som kan bli aktuellt för skattefrihet (jfr de i prop. 1998/99:84 s. 116 uppräknade produkterna). Om våt aska, av måhända varierande fukthalt, kan anses utgöra en avdragsgill produkt eller inte får avgöras i det enskilda fallet.

Fråga 10

Fråga har uppkommit om avfallsskatt skall betalas när avfall används för utfyllnadsändamål, t.ex. i följande fall. Avfall används som utfyllnad i vatten för att åstadkomma en hamn eller ett markområde för industriändamål. Avfall används för att åstadkomma eller öka höjden på en skidbacke. Avfall används vid vägbyggnation för att fylla upp en vägbank eller för att åstadkomma en bullervall. Avfall används för att fylla igen bergrum som tidigare använts för t.ex. lagring av olja. Avfall används för att återställa en grustäkt eller ett källarutrymme under ett hus som rivits.

RSV:s uppfattning

Om utfyllnad sker uteslutande med naturmaterial enligt 3 § LSA (dvs. jord, grus lera etc.) föreligger inte en skattepliktig anläggning. Avfallsskatt skall därför inte betalas i dessa utfyllnadsfall.

För det fall även andra avfall än sådana som avses i 3 § LSA deponeras eller förvaras på anläggningen uppstår fråga om det då föreligger en skattepliktig anläggning enligt 1 § LSA. RSV gör härvidlag följande bedömning.

I prop. 1998/99:84 anförs bl.a. följande på s. 28f.

”Det är – – – nödvändigt att söka lägga fast vad som vid tillämpningen av skattelagen innefattas i begreppet deponering. Exempel på verksamhet som inte betraktas som slutlig förvaring eller deponering är verksamhet som under vissa omständigheter var tillståndspliktig respektive anmälningspliktig enligt gamla punkten 92.04 i bilagan till miljöskyddsförordningen. Den aktuella punkten har tidigare tillämpats på i huvudsak dels – – –, dels användning av avfall som utfyllnad vid anläggnings-arbeten och liknande. I ett fall som det sistnämnda är det helt uppenbart att avfallsskatt inte bör aktualiseras, eftersom avfallet i detta fall nyttiggjorts och alltså funnit ett alternativt användningsområde. Enligt regeringens uppfattning bör det inte i något fall där en verksamhet ryms under den gamla punkten 92.04 i bilagan till miljöskyddsförordningen i dess utformning före miljöbalkens ikraftträdande komma i fråga att betrakta verksamheten som skattepliktig.”

Av ifrågavarande punkt 92.04 framgår följande. ”92.04.01 – – – utsläpp av fast avfall eller något annat fast ämne från mark, byggnad eller anläggning i vattendrag, sjö eller annat vattenområde eller uppläggning av ett sådant ämne på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten och där föroreningsrisken inte bedöms som ringa 92.04.02 – – – uppläggning av fast avfall eller någon annat fast ämne på ett sätt som kan förorena mark, vatten-område eller grundvatten och där föroreningsrisken bedöms som ringa”

Om utfyllnad sker av fast avfall eller något annat fast ämne sker således, enligt verkets uppfattning, inte deponering i LSA:s mening. Mot bakgrund härav föreligger inte skatteplikt i dessa fall. Om utfyllnad däremot sker av annat avfall är bestämmelserna i 1 § LSA tillämpliga.

Bilaga

AVFALLSSLAGVOLYMVIKT (ton/m3)
Hushållsavfall, (komprimerat i bil)0,4
Hushållsavfall, löst0,09
Hushållsavfall, komposterbar våt fraktion0,65
Matberedningsavfall från restaurang0,85
Avfall från livs- medelshandel0,5
Slam och latrin1
Trädgårdsavfall, ris0,15
Trädgårdsavfall, löv0,2
Trädgårdsavfall, ogräs/ gräsklipp0,4
Parkavfall0,1
Obehandlat park och trädgårdsavfall0,14
Färdig kompost0,88
Flisat park och träd- gårdsavfall0,6
Slagg och aska1
Industriavfall0,125
Bygg och rivnings- avfall0,25
Schaktmassor1
Slaktavfall1
Bark0,4
Virke0,13
Träflis0,275
Cellplast0,15
Plastförpackningar (okomprimerat)0,04
Matjord0,67
Betongavfall2
Glaskross0,6
Flaskor0,35
Skrot1
Metallförpackningar0,07
Papper (tidningar, journaler)0,23
Pappersförpackningar (okomprimerat)0,05

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%