RSVs skrivelse 2000-02-16 Dnr. 1155-99/120

Refraktionsanpassningstjänster

Sammanfattning:

Refraktionsanpassningstjänsterna, dvs. optikertjänster som utförs i samband med att kunden hämtar beställda glasögon, är inte är en prestation som kan avskiljas från tillhandahållandet av glasögonen. Hela tillhandahållandet bör därför anses som en skattepliktig omsättning av vara.

Mervärdesskatt på optikertjänster

RSV (RSV) har mottagit Er skrivelse innehållande fråga om mervärdesskatt på optikertjänster.

Enligt beskrivningen tillhandahålls följande optikertjänster i ett optikbolags verksamhet.

Refraktionstjänster

Refraktionstjänsten utgörs av en synundersökning som genomförs av en legitimerad läkare eller legitimerad optiker. Läkaren eller optikern bedömer synfel och synkorrigeringsbehov samt skriver ut recept på synhjälpmedel.

Refraktionstjänsten utförs som en helt separat tjänst och medför inte någon skyldighet för kunden att skaffa synhjälpmedel varken hos bolaget eller hos någon annan.

Refraktionsanpassningstjänster

Refraktionsanpassningstjänsten genomförs av en legitimerad optiker när kunden valt t.ex. sin glasögonbåge och omfattar olika delmoment.

När kunden valt båge

En legitimerad optiker ansvarar för att den valda bågen passar glasen genom att mäta ut alla koordinaterna för att glasets centrum ska anpassas till kundens pupillcentrum.

När leverans av glasen skett och kunden kommer till butiken

En legitimerad optiker

  1. ansvarar för att de beställda glasögonen följer det givna receptet,
  2. kontrollerar att glasögonen är av rätt glastyp,
  3. kontrollerar att rätt pupilldistans finns på glaset,
  4. kontrollerar för progressiva glas vertikalhöjd samt individuell pupilldistans på glasen i förhållande till näsroten,
  5. ansvarar för anpassningen av glasögonen till kunden i samband med utlämnande av glasögonen samt kontrollerar glasens centrering i förhållande till kundens pupiller,
  6. lästestar kunden när det gäller progressiva och dubbelslipade glasögon,
  7. syntränar kunden för snabbare inlärning av användande av progressiva glas.

Kostnaden för refraktionsanpassningen debiteras idag i samband med betalningen för synhjälpmedlet och ingår som en del av synhjälpmedlets slutpris. Refraktionsanpassningstjänsten utgör mellan 6-7 % av slutpriset för synhjälpmedlet.

Enligt Er uppfattning utgör refraktionsanpassningstjänsten en optikertjänst som ska undantas från mervärdesskatt p.g.a. att tjänsten utförs av en legitimerad optiker och innefattar kvalificerad medicinsk rådgivning. Refraktionsanpassningstjänsten går enligt Er mening även klart att skilja från tillhandahållandet av synhjälpmedel och andra skattepliktiga tillhandahållanden

Ni har med anledning av ovanstående ställt följande frågor.

  1. Anser RSV att de beskrivna refraktionsanpassningstjänsterna utgör sådana tjänster som ska undantas från mervärdesskatt?
  2. Om RSV anser att så är fallet, är den uppdelning och särredovisning av refraktionsanpassningstjänsterna som beskrivs ovan tillräcklig för att vara i enlighet med EG-domstolens dom samt RSV:s utfärdade rekommendationer?

Mervärdesskattebestämmelser och rättspraxis

Enligt 3 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, undantas från skatteplikt omsättning av tjänster som utgör sjukvård. Med sjukvård förstås enligt 3 kap. 5 § ML bl.a. åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador. Undantaget för sjukvård omfattar även varor som den som tillhandahåller vården omsätter som ett led i denna. Undantaget gäller dock inte omsättning av glasögon eller andra synhjälpmedel även om varorna omsätts som ett led i tillhandahållande av sjukvård.

Bestämmelsen om sjukvård i ML har sin motsvarighet i bl.a. artikel 13.A.1 c i sjätte direktivet. I denna artikel stadgas undantag från skatteplikt vid sjukvårdande behandling som ges av medicinska eller paramedicinska yrkesutövare såsom dessa definieras av medlemsstaten i fråga.

EG-domstolen har i ett förhandsavgörande, mål 353/85, behandlat bl.a. omsättning av glasögon i samband med tillhandahållande av optikertjänster. Domstolen förklarade att omsättning av varor i samband med tjänster som ges av sådana medicinska yrkesutövare som anges i artikel 13.A.1 c i sjätte direktivet inte är skattefri. Domstolen behandlade dock inte vilka tjänster som kan anses som skattefria synundersökningstjänster.

Regeringsrätten (RR) har i dom den 21 juni 1993, RÅ 1993 ref. 57, ansett att synundersökning är att betrakta som utredning av kroppsfel. I domen anger RR vidare att det bör beaktas att sådana synundersökningar som utförs av glasögonoptiker också kan utföras av en läkare och att de då otvivelaktigt betraktas som sjukvård.

De ovan refererade fallen har avsett refraktionstjänster, dvs. synundersökning. RSV har inte kunnat finna något rättsfall avseende refraktionsanpassningstjänster.

När bedömning ska ske av om en omsättning ska omfattas av skatteplikt måste dock först ställning tas till om det är en vara eller en tjänst som omsätts.

Ett tillhandahållande kan ibland innefatta flera från varandra klart avskiljbara prestationer. Är omsättning av någon eller några av dessa tillhandahållanden skattepliktig, medan omsättning av andra är skattefri, ska beskattningsunderlaget för respektive tillhandahållande delas upp enligt 7 kap. 7 § ML. I de fall gemensam ersättning utgår för avskiljbara prestationer, ska beskattningsunderlaget därför bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.

När delningsprincipen inte går att tillämpa får en huvudsaklighetsbedömning göras. Det innebär att skatteplikt och skattesats för en omsättning bedöms utifrån dess huvudsakliga karaktär när prestationen utgör en helhet. När en skattefri prestation utgör ett underordnat led i ett i övrigt skattepliktigt tillhandahållande, ska den skattefria delen inte brytas ut från den skattepliktiga ersättningen (jfr RÅ 1996 not 243, RÅ 1998 not 111 och RSV:s Handledning för mervärdesskatt 1999, s. 384 f).

EG-domstolen har i ett förhandsavgörande, C-349/96, Card Protection Plan Ltd (CPP), redogjort för vilka omständigheter som kan medföra att en transaktion i mervärdesskattehänseende ska anses bestå av en enda sammansatt tjänst eller av två eller flera fristående tjänster. I förhandsavgörandet anges riktlinjer för när delningsprincipen respektive en huvudsaklighetsbedömning ska tillämpas.

EG-domstolen har i nämnda förhandsavgörande angivit att en prestation, som ur ekonomisk synvinkel utgörs av en enda tjänst, inte på ett konstgjort sätt får delas upp så att mervärdesskattesystemets funktion försämras. Det är därför, enligt domstolen, av vikt att söka efter de delar som är kännetecknande för transaktionen i fråga för att avgöra om den skattskyldige tillhandahåller konsumenten flera huvudsakligen fristående tjänster eller en enda tjänst. En tjänst ska, enligt domstolen, anses som underordnad en huvudsaklig tjänst när kunderna inte efterfrågar den i sig, utan då den endast är ett medel att på bästa sätt åtnjuta den egentliga tjänst som tjänsteföretaget tillhandahåller (p.30)

RSV:s bedömning

Enligt den i brevfrågan lämnade beskrivningen tillhandahålls kunden dels en tjänst (refraktionsanpassningen) och dels en vara.

Fråga är i förevarande fall om refraktionsanpassningstjänsterna är så klart särskiljbara från försäljningen av glasögonen att en uppdelning är möjlig att göra.

Av lämnade uppgifter framgår att refraktionsanpassningstjänsterna utförs först efter det att en synundersökning gjorts. Tjänsterna i fråga förefaller till största delen omfatta arbete med att utforma ett synhjälpmedel. RSV bedömer därför att refraktionsanpassningstjänsterna är tjänster som är nödvändiga för att kunden ska erhålla den beställda varan, dvs. glasögon som korrigerar kundens syn. Det är således inte en tjänst som efterfrågas i sig av kunden utan närmast en tjänst som i allt väsentligt avser produktkontroll. RSV anser därför att refraktionsanpassningstjänsterna inte är en prestation som kan avskiljas från tillhandahållandet av glasögonen. Hela tillhandahållandet bör därför anses som en skattepliktig omsättning av vara.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%