RSVs skrivelse 2000-06-21 Dnr. 3785-00/100

Pant avseende ny typ av returenheter

Sammanfattning:

RSV anser att panten kan anses utgöra omsättning av en tjänst motsvarande en nyttjanderätt till ett transporthjälpmedel, lastbärare eller liknande. RSV anser att ett rättsförhållande innebärande ömsesidigt utbyte av prestationer (dvs tjänst och betalning för denna) kan anses föreligga mellan de olika parterna i kedjan och att panten / depositionen får anses utgöra vederlaget. RSV menar således att panten får anses utgöra en separat tjänst som ska beläggas med 25 % moms i alla led.

Avseende kreditering av pant vid återlämnande av returenheter, menar RSV att detta förfarande får ses som ett återtagande av nyttjanderätt till en returenhet och att motsvarande reducering av den utgående skatten får ske.

Den momsmässiga behandlingen av pant / deposition tillhörande ny typ av returenheter

Riksskatteverket (RSV) har mottagit en förfrågan från Skattemyndigheten (SKM) i Stockholm innehållande fråga om den momsmässiga behandlingen av en ny typ av retursystem. Då frågan är av riksintresse har RSVs bedömning efterfrågats. Förfarandet innebär, förutom debitering av pant / deposition, att en särskild fyllningsavgift samt en särskild logistikavgift debiteras. Förfrågan till RSV gäller dock endast frågan om den momsmässiga behandlingen av panten.

1. Beskrivning av förfarandet

Enligt insänd beskrivning kommer dagligvarubranschen, d.v.s. grossister, leverantörer, butiker och även restauranger att beröras av ett helt nytt system för returenheter som företaget Svenska Retursystem AB (SRS) har tagit fram.

SRS ägs till lika delar av branschorganisationerna DLF och DUR (Dagligvaruhandelns Utvecklingsråd) som består av ICA, KF, D&D samt Sveriges Livsmedels-handlareförbund. Det nya retursystemet är avsett att medföra mer rationella och miljövänliga transporter. Meningen är att träpallar, som ofta utgörs av engångspallar, och pappersemballage mm som används idag successivt ska försvinna till stor del. Speciellt framtagna pallar (hel eller halvpallar) och lådor utgör de returenheter som ska användas i retursystemet.

Returenheterna kommer att transportera varor (med skattesats 12 % och 25 %) mellan grossister, leverantörer, butiker och SRS. SRS leasar returenheterna och är den som administrerar hela systemet. Totalt omfattas ca 800 000 returenheter med en beräkna livslängd på 6-20 år.

Frågan gäller om panten som utgår i varje led är en sådan pant som skall inberäknas i beskattningsunderlaget.

Den övergripande systemstrukturen kan beskrivas på följande sätt:

  1. Leverantören skickar returenheten med varor till grossisten (eller direkt till butiken) och fakturerar för varorna samt, särredovisar på fakturan, panten för returenheten.
  2. Grossisten skickar returenheten med varan vidare till butiken och fakturerar butiken för varan samt, särredovisat på fakturan, panten för returenheten.
  3. Butiken tömmer returenheten genom att varan plockas in i hyllan. När returenheten är tom sker hämtning i samband med nästa varuleverans. Chauffören kvitterar antalet på en blankett och tar med returenheten tillbaka. När returenheten återkommit till grossisten (eller direktdistribuerande leverantören) krediteras butiken panten.
  4. Grossisten rapporterar till SRS hur många returenheter man har på sina lagercentraler. SRS ombesörjer hämtning av returenheterna till tvättanläggningarna och betalar panten till grossisten.
  5. SRS tillser att returenhetenerna blir tvättade och levererade till leverantörerna eller grossisterna efter avrop. Leverantörerna betalar för transport / hantering och tvättning samt erlägger pant. Dessutom betalar samtliga leverantörer en så kallad fyllningsavgift till SRS vid varje tillfälle som returenheterna nyttjas i systemet, detta för att finansiera anskaffningen av returenheterna.

2. RSV:s bedömning

SKM i Stockholm ansåg i sitt svar till SRS att debiterad pant / deposition avseende aktuella returenheter inte ska ingå i beskattningsunderlaget eller utgöra omsättning enligt 2 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML. RSV gör delvis en annan bedömning.

RSV delar SKMs uppfattning att beskrivet förfarande med returenheter inte går att jämföra med sådant returemballage för livsmedel vars momsmässiga behandling finns beskrivet i avsnitt 11.5 och 13.2 i Handledning för mervärdesskatt. I det senare fallet är returemballaget, t.ex. en flaska, en nödvändig del av livsmedlet. Avseende returenheterna saknas denna koppling till innehållet och i princip kan vilka varor som helst fraktas däri. Vidare anges i SRSs beskrivning av förfarandet att returenheten mer liknar ett transporthjälpmedel / lastbärare eller liknande, att den kan användas för exponering av varan i butik och att den aldrig går ut till konsumenten.

Avseende frågan om panten kan anses utgöra omsättning, konstaterar RSV inledningsvis att tillhandahållandet inte kan anses utgöra omsättning av vara då respektive part i kedjan inte kan förfoga över returenheten som om man vore ägare till dem.

RSV anser dock att panten kan anses utgöra omsättning av en tjänst motsvarande en nyttjanderätt till ett transporthjälpmedel, lastbärare eller liknande. RSV anser att ett rättsförhållande innebärande ömsesidigt utbyte av prestationer (dvs tjänst och betalning för denna) kan anses föreligga mellan de olika parterna i kedjan och att panten / depositionen får anses utgöra vederlaget. RSV menar således att panten får anses utgöra en separat tjänst som ska beläggas med 25 % moms i alla led.

Avseende kreditering av pant vid återlämnande av returenheter, menar RSV att detta förfarande får ses som ett återtagande av nyttjanderätt till en returenhet och att motsvarande reducering av den utgående skatten får ske.

Frågan är dock svårbedömd varför RSV även vill peka på möjligheten för frågeställaren att pröva frågorna rättsligt genom ansökan om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%