RSVs skrivelse 2000-06-22 Dnr. 6438-00/100

Införsel av alkohol- och tobaksvaror via bussföretag

Sammanfattning:

RSV redovisar i skrivelsen, som är ställd till skattemyndigheterna, sin syn på hur införsel vid s.k. inköpsresor skatterättsligt bör bedömas.

Införsel av alkohol- och tobaksvaror genom bussföretag

Riksskatteverket (RSV) har både från skattemyndigheter och Tullverket uppmärksammats på ett problem avseende införsel av främst alkoholvaror genom bussföretag. Problemet avser övergivna alkoholvaror som upptäcks vid Tullverkets kontroller av bussarna. RSV redovisar i skrivelsen sin syn på hur införseln skatterättsligt skall bedömas. Problemet synes framförallt omfatta alkoholvaror, varför hänvisningar i skrivelsen görs till alkoholskatteregler. Eftersom alkohol- och tobaksskatteförfarandet är detsamma gäller vad som nedan sägs även tobaksvaror.

Sammanfattning:

Bussföretag som bedriver inköpsreseverksamhet kan, enligt RSV:s bedömning, i vissa fall bli skattskyldiga enligt 8 § 5 lagen (1994:1564) om alkoholskatt (LAS). Om bussföretagen transporterar punktskattepliktiga varor utan att veta vem som äger eller ansvarar för varorna (t.ex. tillåter passagerarna att föra ombord omärkt bagage) bör bussföretagen anses skattskyldiga enligt nämnda lagrum. Vad som sägs om bussföretag gäller även den som chartrat en buss, om det är denna – och inte bussföretaget – som ansvarar för verksamheten ombord.

Om bussföretagen lämnar tydliga instruktioner till föraren att inte ta ombord omärkt bagage och så ändå sker kan det skatterättsliga ansvaret, enligt RSV:s bedömning, övergå på föraren. En helhetsbedömning får göras av bussföretagets och förarens agerande.

Bakgrund:

Skattemyndigheten i Malmö har i sin rapport Privatinförsel – införsel av alkohol- och tobaksprodukter i kommersiellt syfte beskrivit problemet med införsel via bussbolag. Av skattemyndighetens beskrivningen avseende införsel via färjeläget i Helsingborg framgår bl.a. följande.

Vissa bussföretag arrangerar s.k. inköpsresor från Sverige till Tyskland. Bussresenärerna köper i huvudsak öl och sprit i Tyskland, men det förekommer också vininköp. I de fall Tullverket genomfört skattekontroll har man funnit att alkoholdrycker, oftast i betydande kvantiteter, kvarlämnats i bussen utan att någon ägare givit sig till känna. I dessa fall har Tullverket omhändertagit varorna på grunden att varorna saknar känd ägare. I snitt lämnas 250 liter sprit och ett par tusen liter öl kvar på detta sätt vid varje kontrolltillfälle. Kvarlämnandet har avsett allt från 75 liter till 900 liter sprit.

Det passerar ca 130 bussar per dag i Helsingborg. Cirka 10 procent av dessa ägnar sig, enligt skattemyndighetens rapport, åt beskrivna inköpsreseverksamhet.

Skatterättsligt ansvar för bussföretagen?

Fråga har uppkommit om hur inköpsresor, där stora mängder alkoholvaror vid kontroll uppges sakna ägare, skall bedömas punktskatterättsligt. Eftersom införseln rör beskattade varor får frågan bedömas med utgångspunkt i den s.k. för in/tar emot-bestämmelsen.

Gällande rätt

Enligt 8 § 5 LAS föreligger skyldighet att betala punktskatt för den som från ett annat EU-land till Sverige för in eller tar emot punktskattepliktiga varor (den s.k. för in/tar emot-bestämmelsen). I 8 a § LAS anges undantag från för in/tar emot-bestämmelsen. Ett av dessa är att skattskyldighet enligt 8 § 5 inte föreligger om varorna förs in till Sverige av enskild person som själv har förvärvat varorna i annat EU-land och som själv transporterar dem till Sverige, om varorna är avsedda för hans eller hans familjs personliga bruk (se andra punkten i nämna paragraf). I andra stycket till 8 a § finns en hänvisning till lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel, eftersom införsel enligt 8 a § 2 kan vara skattepliktig enligt privatinförsellagen.

Nuvarande lydelse av 8 § 5 och 8 a § LAS började gälla den 1 januari 2000. I förarbetena anges att nämnda ändringar endast är ett förtydligande av tidigare lagstiftning (se prop. 1998/99:127 s. 26 ff). I kommentaren till nya lydelsen av 8 § 5 anges vidare att all införsel av varor från annat EU-land blir skattepliktig i Sverige om inte någon av förutsättningarna för skattefrihet enligt 8 a § föreligger (se prop. 1998/99:127 s. 32).

Genom för in/tar emot-bestämmelsen har Sverige införlivat artikel 7 i rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (cirkulationsdirektivet).

I artikel 7.1 i cirkulationsdirektivet anges att då punktskattebelagda varor som redan släppts för konsumtion i en medlemsstat förvaras för kommersiella ändamål i en annan medlemsstat, skall punktskatt tas ut i den medlemsstat där varorna förvaras. Detta innebär att om varor som redan släppts för konsumtion i en medlemsstat (dvs. beskattade varor) flyttas till en annan medlemsstat för kommersiella ändamål skall punktskatt tas ut i den sistnämnda medlemsstaten.

Cirkulationsdirektivet anger inte vem som är skattskyldig för införsel enligt artikel 7. Vem som är skyldig att betala skatt beror på omständigheterna i varje enskilt fall. I artikel 7.3 anges således att skatten skall, beroende på omständigheterna, betalas av den som utför leveransen eller innehar de varor som är avsedda för leverans, eller av den som tar emot varorna för användning i mottagarmedlemsstaten.

Det finns således både i svensk rätt och i EG-rätten stöd för beskattning av den som för in eller tar emot en vara (för in/tar emot-bestämmelsen). RSV har tidigare angivit att verket anser att för in/tar emot-bestämmelsen inte enbart omfattar de som faktiskt för in eller tar emot varor, utan även de som låter föra in/ta emot varor (se RSV:s skrivelse Elektronisk handel och annan postorderförsäljning den 19 maj 1998, dnr 4743-98/900).

Genom 8 a § 2 LAS och privatinförsellagen har artikel 8 i cirkulationsdirektivet införlivats i svensk rätt. I artikel 8 definieras vad som EG-rättsligt är att anse som privat införsel. Liksom i den svenska lagstiftningen ställs krav upp på att införseln skall avse varor som är förvärvade av enskilda individer för deras eget bruk och som har transporterats av dem själva. Om dessa förutsättningar är uppfyllda ska punktskatt enbart utgå i det land där varorna förvärvats. Sverige har dock fått ett undantag från nämnda artikel. Sverige har således rätt att t.o.m. utgången av 2003 ta ut svensk punktskatt beträffande införsel över vissa angivna kvantiteter (se rådets direktiv 96/99/EG, jämför även prop. 1999/2000:121 beträffande förlängning av undantaget efter den 1 juli 2000).

Riksskatteverkets inställning

De alkoholvaror som överges på bussarna vid Tullverkets kontroller av s.k. inköpsresor avser varor som beskattats i ett annat medlemsland (främst torde det röra sig om varor som beskattats i Tyskland). Ingen gör anspråk på varorna varför det inte kan röra sig om privainförsel enligt privatinförsellagen (det går varken att klarlägga att enskild individ förvärvat varorna, att syftet med förvärvet varit att de skall användas för inköpande privatpersons egna bruk eller att varorna transporterats av en privatperson). Undantaget i 8 a § 2 LAS är således inte tillämpligt och inte heller något annat undantag i 8 a § LAS kan åberopas. Införseln är således skattepliktig i Sverige enligt för in/tar emot-bestämmelsen i 8 § 5 LAS.

Vem är då skattskyldig?

Skattskyldig enligt 8 § 5 LAS är den som för in eller tar emot skattepliktiga varor. I artikel 7.3 i cirkulationsdirektivet anges att vem som är skyldig att betala skatt kan, beroende på omständigheterna, vara exempelvis den som utför leveransen eller innehar varor som är avsedda för leverans. Enligt RSV:s uppfattning ger artikel 7.3 således tydligt stöd för att exempelvis en kommersiell transportör av varor kan bli skyldig att betala skatt enligt för in/tar emot-bestämmelsen. För att bedöma frågan om skattskyldighet måste en helhetsbedömning av transportörens verksamhet göras. Ett fall där skattskyldighet enligt 8 § 5 LAS kan aktualiseras är, enligt verkets mening, de fall då en transportör transporterar punktskattepliktiga varor, utan att transportören har kännedom om vem som äger eller ansvarar för varorna. Ytterligare omständigheter som talar för skattskyldighet hos en transportör är om transportverksamhet av punktskattepliktiga varor utan känd ägare/ansvarig sätts i system och blir regelmässig.

Med nämnda allmänna utgångspunkter beträffande en transportörs skatteansvar gör RSV följande bedömningar av den den verksamhet som bussföretag bedriver vid inköpsresor:

Inköpsreseverksamheten kan leda till att bussföretaget bedöms vara skattskyldigt enligt 8 § 5 LAS i de fall bussföretaget tillåter att passagerare tar ombord bagage som inte märkts ordentligt. Givetvis är det, enligt verkets mening, vid en helhetsbedömning, särskilt graverande om verksamheten med transporter av nämnt slag sker regelmässigt. Bussföretags transportverksamhet är kommersiell. Att märka är också att varken i 8 § 5 LAS eller artikel 7 i cirkulationsdirektivet kopplas skattskyldighet till äganderätt avseende varorna. Skattskyldigheten är istället beroende på hur man hanterar varorna, t.ex. vid transport (för in eller tar emot).

Vad som sägs om bussföretag kan, enligt verkets mening, även bli tillämpligt beträffande ett företag som chartrat en buss (t.ex. en researrangör) om det de facto är researrangören och inte bussföretaget som bestämmer om verksamheten ombord på resan.

Om ett bussföretag lämnar tydliga instruktioner till föraren att tillse att bagaget märks och detta inte följs kan, enligt RSV:s uppfattning, det skatterättsliga ansvaret övergå på föraren. Det är denne som genom sitt agerande direkt möjliggör att varorna förs in till Sverige utan känd ägare. En helhetsbedömning av bussföretagets och förarens agerande får givetvis göras även i detta fall.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%