RSVs skrivelse 2001-11-20 Dnr. 11193-01/100

Mervärdesskatt och bidrag i vissa fall

Sammanfattning

Skrivelsen avser att meddela RSV:s synpunkter avseende hanteringen av mervärdesskatt med anledningen av Regeringsrättens meddelade domar i maj rörande inkomstskatt på vissa bidrag från en kommun.

Med anledning av två domar som meddelats av Regeringsrätten i maj rörande inkomstskatt för vissa bidrag från en kommun lämnar Riksskatteverket (RSV) i denna skrivelse synpunkter på tillämpningen av mervärdesskattereglerna i motsvarande fall.

1 Domarna

Regeringsrätten har i maj 2001, RÅ 2001 ref 28, meddelat två domar av innebörd att vissa bidrag från en kommun för att täcka förluster i bolagens verksamhet avseende kollektivtrafik (AB Uppsalabuss) respektive idrotts- och badverksamhet (Fyrishov AB) ansetts utgöra skattepliktiga intäkter hos bolagen.

Regeringsrätten har i den första domen, avseende AB Uppsalabuss, konstaterat att bidragen inte utgjorde aktieägartillskott, eftersom de föranletts av att bolaget svarat för driften av en verksamhet som ålegat kommunen, och inte av att kommunen varit bolagets ägare. Vidare konstaterade regeringsrätten att bidragen inte utgjorde (skattefritt) näringsbidrag, eftersom ett sådant bidrag förutsätter att det ges av annan anledning än att kommunen äger bolaget eller har ansvar för dess verksamhet. På grund av det anförda utgjorde bidraget i sin helhet skattepliktig intäkt i bolagets rörelse, oavsett vad bidraget använts till.

Regeringsrätten har i den andra domen, avseende Fyrishov AB, konstaterat att det bidrag som lämnats till bolaget föranletts av att bolaget svarat för driften av en verksamhet som kommunen valt att bedriva, och inte av att kommunen varit bolagets ägare. Bidraget utgjorde därför inget aktieägartillskott. Liksom i fallet Uppsalabuss AB var heller inte fråga om näringsbidrag, och bidraget skulle därför i sin helhet vara en inkomstskattepliktig intäkt i bolagets verksamhet.

2 Konsekvenser för mervärdesskatt

Frågan är om ovan nämnda domar påverkar bedömningen av hur mervärdesskattereglerna skall tillämpas för bidrag av nu aktuellt slag.

Skattskyldighet till mervärdesskatt föreligger, under vissa ytterligare förutsättningar, bl.a. vid omsättning inom landet av varor eller tjänster. Enligt 2 kap. 1 § mervärdesskattelagen (ML) förstås med omsättning av vara bl.a. att en vara överlåts mot ersättning, och med omsättning av tjänst bl.a. att en tjänst mot ersättning utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon.

Om ett bidrag utgått till en företagare som i yrkesmässig verksamhet har skattepliktig omsättning av varor eller tjänster gäller det att avgöra om bidraget utgör ersättning för en överlåten vara eller tillhandahållen tjänst. I de fall bidragsmottagaren erhåller bidraget utan att ha överlåtit en vara eller tillhandahållit en tjänst, dvs. utan motprestation från hans sida, kan omsättning enligt ML inte anses föreligga. En utbetalning av ett sådant s.k. oberoende bidrag utlöser därför inte någon skattskyldighet till mervärdesskatt hos mottagaren.

Exempel på kriterier som talar för att omsättning föreligger är

  1. att uppdraget är specificerat,
  2. att utbetalaren har rätt att övervaka eller kontrollera att motprestationen tillhandahålls på föreskrivet sätt,
  3. att mottagaren har erhållit ersättningen i konkurrens med andra som kan tillhandahålla motsvarande slag av tjänster samt
  4. att utbetalaren har rätt till ekonomisk gottgörelse om den tillhandahållna tjänsten är bristfälligt utförd m.m.

De inledningsvis nämnda domarna avser inkomstskatt. I dessa domar har konstaterats att lämnade bidrag utgör en skattepliktig intäkt till inkomstskatt eftersom de varken utgör aktieägartillskott eller näringsbidrag. I målen har emellertid ej direkt prövats huruvida bidragsbeloppen varit kopplade till en motprestation på sådant sätt att en omsättning av tjänst skulle föreligga, och därmed skattskyldighet till mervärdesskatt.

RSV anser att i ett mervärdesskatteperspektiv är den centrala frågan för skatteplikt eller inte huruvida motprestation föreligger från bidragsmottagaren. Den inkomstskattemässiga bedömningen saknar i detta sammanhang i princip betydelse. Likaså saknar det betydelse vilken beteckning parterna givit den ekonomiska transaktionen dem emellan. Den nämnda regeringsrättsdomarna vad avser inkomstskatt påverkar således inte rättsläget vad avser mervärdesskatten.

Bedömningen av om motprestation finns eller ej kan inte göras generellt utan måste ske från fall till fall.

Om exempelvis en kommun lämnar bidrag till ett bolag som handhar länstrafiken måste avgöras om denna betalning har samband med någon tjänst som länstrafikbolaget utför åt kommunen. RSV anser att det kan vara fråga om olika tjänster som tillhandahålls i ett sådant sammanhang. Det bör nämnas att enligt 1 kap. 6 § ML förstås med tjänst allt annat än vara som tillhandahålls i yrkesmässig verksamhet.

RSV har tidigare anfört, vilket framgår av handledning i mervärdesskatt 2001 avsnitt 7.3, att en kommun som lämnar bidrag till ett länstrafikbolag inte får anses tillgodogöra sig någon persontransporttjänst, och att bidraget därför inte bör anses utgöra ersättning gör skattepliktig omsättning. RSV anser emellertid att det finns skäl att modifiera detta ställningstagande. Även om en persontransporttjänst inte anses utförd åt kommunen, kan det behöva bedömas om andra slags tjänster utförs. Avgörande är om det finns en direkt koppling mellan bidraget och en specifik motprestation av sådant slag att det är en tjänst enligt ovan angivna bestämmelse i ML. De åtaganden som länstrafikbolaget kan ha gjort får därvid bedömas, och denna bedömning bör ske mot kriterier av det slag som angivits ovan.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%