RSVs skrivelse 2002-09-03 Dnr. 4683-02/150

Skrivelse från Föreningen Svenskt Näringsliv med begäran om lagändring beträffande forum vid domstolsprövning av vissa skattemål

Riksskatteverket (RSV) avger härmed yttrande över rubricerade skrivelse.

1 Sammanfattning

RSV är ense med Föreningen Svenskt Näringsliv (föreningen) om behovet av att minska handläggningstiderna i skattemål i allmän förvaltningsdomstol. RSV är också ense med föreningen om att kvalitén på underinstansernas avgöranden av skattemål i vissa fall kan förbättras. Föreningens förslag innebär emellertid att situationen bara skulle förbättras för en kategori skattskyldiga. Enligt RSV:s uppfattning bör frågorna bli föremål för en övergripande utredning. RSV har också synpunkter på de argument föreningen för fram för sitt förslag.

2 Allmänt

Föreningens förslag, som bygger på den förutsättningen att förslaget i DS 2002:15 om att skatteförvaltningen skall slås samman till en myndighet (RSV) genomförs, innebär att RSV:s beskattningsbeslut rörande en internationell koncern med ett svenskt moderbolag och med minst 800 anställda skall överklagas till Länsrätten i Stockholms län. Även om det inte klart uttalas i föreningens förslag får det anses ligga i sakens natur att föreningen också är av uppfattningen att det inom Länsrätten i Stockholms län skall inrättas en avdelning eller motsvarande som exklusivt och uteslutande handhar de aktuella överklagandena. Med andra ord föreslås ett specialforum för vissa bolag. Effekterna av ett förslag med denna innbörd blir bl.a. att måltillströmningen mellan länsrätter och kammarrätter inbördes förändras. Naturligtvis måste sådana effekter beaktas i det fortsatta arbetet med förslaget.

3 Föreningens argument för en ny forumregel

Föreningens förslag bygger på uppfattningar om att

  1. skattefrågorna beträffande större bolag är speciella och komplicerade
  2. sådana bolags skatteprocesser ofta rör betydande belopp
  3. storbolagens processer tar längre tid än andra processer
  4. storbolagen behandlas olikformigt av förvaltningsdomstolarna
  5. länsrättsdomare ofta inte har tillräcklig kompetens på skatteområdet.

RSV får framhålla följande beträffande dessa argument.

3.1 Storbolagens skattefrågor

Föreningen gör gällande att större bolags skattefrågor är speciella och komplicerade. Enligt RSV:s uppfattning kan detta diskuteras. De skattefrågor som förekommer i storbolagens skatteprocesser synes således lika väl kunna förekomma i processer avseende bolag som inte är så stora att de skulle omfattas av föreningens forumförslag. Skattefrågor som enbart berör de bolag som omfattas av föreningens förslag är sannolikt få till antalet.

Även den av föreningen framförda uppfattningen om att de skattefrågor som storbolagen processar om är unikt komplicerade kan diskuteras. Ofta nog rör processerna skattefrågor av mindre komplex art. Naturligtvis finns det dock ett stort antal frågor inom företagsbeskattningsområdet som är mycket komplexa. De frågorna kan emellertid förekomma generellt i processer rörande t.ex. beskattningen av medelstora företag. I sammanhanget bör också nämnas att det inom beskattningsområdet i stort finns ytterst komplexa regler. Som exempel på sådana regler kan nämnas vissa regler om fåmansföretagsbeskattning och vissa kapitalbeskattningsregler. Skulle komplexiteten i skattefrågorna få bli avgörande för bedömningen av frågan om inrättande av olika spcialforum för överklagande, krävs ett stort antal specialdomstolar.

3.2 Omtvistade belopp

Generellt kan sägas att tvisteföremålen i storbolagens skatteprocesser i absoluta tal är stora. Det ligger dock i sakens natur att, relativt sett, dessa processer inte är mer betydelsefulla för storbolagen än vad t.ex. en process avseende ett medelstort företag rörande ett något mindre belopp är. Till saken hör också att även bolag som inte omfattas av föreningens förslag till forumregler kan få anledning att processa om högst betydande belopp.

3.3 Tidsaspekten

Det är naturligtvis inte godtagbart att skattskyldiga ibland måste vänta upp till tio år och i enstaka fall kanske ännu längre tid innan deras skattefrågor är slutligt avgjorda. En sådan ordning är ytterst besvärande för alla skattskyldiga som inte inom rimlig tid får ett slutligt svar på sina skattefrågor. Den segdragna skatteprocessen är också ur flera olika synvinklar ytterst besvärande för skatteförvaltningen. Om rättsbildningen kunde ske betydligt snabbare än vad den gör idag, så skulle skattemyndigheternas verksamhet kunna bedrivas betydligt effektivare och mer rättssäkert än vad som är fallet i nuläget.

Föreningen gör gällande att målgruppen för föreningens förslag särskilt drabbas av långsam handläggning i domstolarna. Enligt RSV:s mening är emellertid långa handläggningstider i domstolarna inte något som är specifikt för stora internationella koncerner. Snarare är det så att målets komplexitet styr handläggningstiden. Enkla mål avgörs generellt sett relativt snabbt och svåra mål blir normalt liggande oberoende av vilken typ av skattefråga det är fråga om och oberoende av vilken typ av skattskyldig som är part i målet.

3.4 Olikformig behandling

Föreningen har som argument för sitt förslag också fört fram att lika frågor behandlas olika i olika domstolar och att det till och med händer att det inom en och samma domstol kan bli fråga om olika bedömning på en och samma rotel. Med hänsyn till domarnas självständiga ställning och till att det finns stora vita områden på ”skattekartan” förefaller detta inte särskilt anmärkningsvärt. Under alla omständigheter är ju detta inte ett unikt problem för svenska internationella koncerner utan problemet är generellt.

Bristande kompetens

Hela skatteområdet är generellt sett mycket komplext. På skattemyndigheterna och på RSV har därför olika personer specialiserat sig på olika delar av skattelagstiftningen. Detta är absolut nödvändigt för att kunna få ett tillräckligt djup i kunskaperna inom respektive delområde. I de allmänna förvaltningsdomstolarna har emellertid någon motsvarande specialisering inte skett. Det förekommer dock, om än i begränsad utsträckning, en specialisering i så mån att vissa avdelningar och rotlar specialiserat sig på skattefrågor generellt. Men det normala är att domarna i de allmänna domstolarna är s.k. generalister, innebärande att de dömer i alla typer av mål. Och antalet olika målgrupper i de allmänna förvaltningsdomstolarna är synnerligen stort. Det ligger då i sakens natur att varje sådan domare rimligtvis bör ha svårt för att på alla dessa områden skaffa sig tillräckligt djup kompetens. RSV har således förståelse för föreningens synpunkter i nu berört avseende.

Föreningen gör i detta sammanhang bl.a. gällande att föreningens förslag leder till ökad kompetens hos samtliga länsrätter. Rimligtvis bör dock förslaget leda till minskad kompetens hos de länsrätter som idag prövar de stora bolagens taxeringar men som inte kommer att göra det i framtiden. Dessa får ju framgent, om föreningens förslag genomförs, färre mål att behandla men de slipper likväl inte ifrån problemställningarna, eftersom man även framgent måste pröva taxeringsmål med enahanda frågor avseende internationella koncerner som inte omfattas av föreningens förslag.

4 Avslutande synpunkter

I väsentliga stycken ställer sig RSV bakom föreningens kritik av dagens ordning. Det kan inte vara rimligt att parterna i en taxeringsprocess skall behöva vänta kanske ett tiotal år innan en skattefråga är slutligt avgjord. Lika lite kan det vara rimligt att parterna i en taxeringsprocess, åtminstone i många fall, är specialister på rättsområdet medan den domare som avgör målet i många fall är generalist.

Ur skatteförvaltningens synvinkel skulle det naturligtvis vara bra om skatteprocesserna kunde föras i domstolar som enbart prövade skattemål eller åtminstone i ett färre antal allmänna förvaltningsdomstolar än vad som är fallet idag.

De frågor som föreningen tar upp är som framgår ovan mycket komplicerade och bör enligt RSV bli föremål för en övergripande utredning.

Föreningen anser att föreningens förslag bör handläggas gemensamt med regeringskansliets förslag att ombilda skatteförvaltningen till en enda myndighet (Ds 2002:15). Enligt RSV är en sådan gemensam handläggning inte nödvändig.

RSV vill också framhålla att det är ytterst angeläget att genomförandet av reformen inom skatteförvaltningen inte fördröjs på grund av föreningens förslag.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%