RSVs skrivelse 2003-02-26 Dnr. 4906-02/100

Avräkning för utländsk (fransk) fastighetsskatt

Sammanfattning

Taxe foncière och taxe d´habitation är franska fastighetsskatter som utgår på grund av ägande respektive nyttjande av fast egendom. Ägare som bebor sin fastighet har att erlägga båda skatterna, varigenom de får anses jämförliga med statlig fastighetsskatt och därmed avräkningsbara enligt 3 § 1 st. 2 p. ArvL. Vid uthyrning däremot är nyttjanderätten skild från ägandet och den taxe d’habitation som en hyresgäst rätteligen ska betala kan inte anses jämförlig med statlig fastighetsskatt.

1 Avräkning av utländsk skatt på privatbostad i utlandet

En privatbostad som avses i 2 kap. 8–12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) och som är belägen utomlands kan i vissa fall vara skattepliktig till fastighetsskatt i Sverige. Detta framgår av 1 § andra stycket lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Av 2 § andra stycket samma lag följer att ägaren är skattskyldig under tid då han varit bosatt i Sverige. Även utomlands belägna bostadsrättslägenheter och liknande objekt som utgör privatbostäder omfattas av uttaget av fastighetsskatt. Detta har ansetts ligga i linje med önskemålet om en likformig beskattning av bostadsrättslägenheter och egnahem (prop. 1989/90:110 s. 731).

För att förhindra internationell dubbelbeskattning i sådana fall då en privatbostad beskattas både i Sverige och i utlandet har införts särskilda bestämmelser i 3 § lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (AvrL). Som exempel på avräkningsbara utländska skatter anges skatt jämförlig med den statliga fastighetsskatten och skatt som beräknats på schablonintäkt eller liknande på privatbostad i utlandet. Syftet med regleringen är att såväl utländska skatter som är jämförbara med den statliga fastighetsskatten (dvs. objektsskatter) som sådana utländska skatter som beräknats på schablonintäkt eller liknande ska få avräknas integrerat med avräkningen av mera traditionella inkomstskatter (prop. 1990/91:54 s. 289).

År 1998 omarbetades lagtexten för att mera tydligt ange vilka utländska skatter som är avräkningsbara. I samband därmed uttalades bl.a. följande (prop. 1997/98:135 s. 58 f.): ”Oavsett hur beskattning av fast egendom utformats i utlandet – om faktisk intäkt eller schablonintäkt beskattats eller om en skatt jämförlig med den svenska fastighetsskatten uttagits – bör avräkning enligt avräkningslagen kunna ske och detta oavsett om avräkningen i Sverige aktualiseras från statlig eller kommunal inkomstskatt avseende faktisk inkomst eller från den statliga fastighetsskatten” Numera har 3 § AvrL följande lydelse (i de delar som här är av intresse):

3 § Med utländsk skatt avses i denna lag följande skatter som betalas till en utländsk stat, delstat eller lokal myndighet:

1. allmän slutlig skatt på inkomst

2. skatt som är jämförlig med den statliga fastighetsskatten och som tagits ut på i utlandet belägen fastighet eller privatbostad,

3. skatt som beräknats på schablonintäkt eller liknande på i utlandet belägen fastighet eller privatbostad,

  1. -

2 Franska fastighetsskatter

Franska fastighetsskatter tas ut på i huvudsak två olika sätt, dels som egendomsskatt, taxe foncière, dels som boendeskatt, taxe d´habitation.

Taxe foncière betalas årligen av den som äger fastighet belägen i Frankrike. Skatten tas ut med varierande skattesatser på ett beskattningsunderlag som uppgår till viss andel av ett schablonmässigt beräknat värde för varje fastighet, le valeur locative cadastrale. För bebyggda fastigheter är beskattningsunderlaget 50 % av det fastställda värdet och för obebyggda fastigheter 80 % av det fastställda värdet.

Taxe d’habitation betalas årligen av den som innehar bostad i Frankrike. Skatten tas ut med varierande skattesatser på ett beskattningsunderlag som består av bostadens andel av det schablonmässigt beräknade värdet för fastigheten, le valeur locative cadastrale. Beskattningsunderlaget kan justeras nedåt med hänsyn till den skattskyldiges personliga och ekonomiska förhållanden.

En fastighetsägare som bebor sin egen fastighet är skyldig att betala båda skatterna. Om nyttjanderätten till en bostadsfastighet har upplåtits till utomstående är ägaren skyldig att betala taxe foncière medan nyttjanderättshavaren är skyldig att betala taxe d´habitation.

Enligt uppgift från det franska finansministeriet kan ingen av skatterna betraktas som skatt på inkomst eller skatt på förmögenhet.

3 RSV:s bedömning

För att en utländsk fastighetsskatt ska kunna beaktas vid avräkning av utländsk skatt krävs enligt svensk lag att den utländska skatten är antingen en skatt på inkomst eller en skatt som är jämförlig med den statliga fastighetsskatten eller en skatt på schablonintäkt eller liknande. Avräkning kan medges om den utländska skatten är hänförlig till någon av dessa kategorier.

Beträffande taxe foncière, som kan sägas vara en skatt på ägande av fast egendom, har det sedan länge ansetts klart att det är fråga om en skatt som är jämförlig med den statliga fastighetsskatten och att skatten därmed är avräkningsbar på denna grund.

Beträffande taxe d´habitation, som kan sägas vara en skatt på nyttjande av fast egendom, har det däremot ansetts mera tveksamt om skatten är avräkningsbar. RSV har tidigare ansett att taxe d’habitation över huvud taget inte kan avräknas från svensk skatt, se Handledning för internationell beskattning år 2000 (RSV 352 utg. 5 s. 338).

Om ägaren bebor sin franska fastighet eller bostadsrätt är han således skyldig att erlägga båda skatterna. I detta fall gör RSV numera den bedömningen att skatterna får anses jämförliga med statlig fastighetsskatt eftersom den svenska skatten kan sägas utgå från ett ägande som samtidigt innefattar en rätt för ägaren att bruka sin privatbostad. Vid uthyrning däremot är nyttjanderätten skild från ägandet och den taxe d’habitation som en hyresgäst rätteligen ska betala kan inte anses jämförlig med statlig fastighetsskatt. Denna sistnämnda franska skatt är inte heller avräkningsbar på någon annan grund.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%