Innehåll

SKVs skrivelse 2004-03-05 Dnr. 130-2199-04/1152

Avfallsskatt

Denna skrivelse ersätter Riksskatteverkets (RSV) skrivelse den 31 januari 2000 (dnr 11585-99/120) samt RSV:s skrivelse den 10 april 2000 (dnr 2303-00/120) beträffande RSV:s uppfattning om vissa avfallsskattefrågor.

Bakgrund

Från och med den 1 januari 2000 gäller lagen (1999:673) om skatt på avfall (LSA). Av lagen framgår bl.a. följande. Skatt (avfallsskatt) skall utgå med 370 kr [1] ) per ton avfall som tillförs en avfallsanläggning eller uppkommer inom en verksamhet där det huvudsakligen bedrivs annan verksamhet än avfallshantering. Som förutsättning för att skatt skall utgå gäller att den deponerade mängden avfall överstiger 50 ton per år och att förvaring skall ske under längre tid än tre år. Vissa frågor har uppkommit under den tid lagstiftningen har varit gällande. Skatteverkets (SKV:s) uppfattning framgår nedan.

Fråga 1

När inträder skattskyldigheten för avfall som deponeras inom en s.k. industrianläggning (1 § andra stycket och 8 § 2 LSA)?

SKV:s uppfattning

Enligt 1 § andra stycket LSA skall skatt betalas för avfall som uppkommer inom en anläggning där det huvudsakligen bedrivs annan verksamhet än avfallshantering, om farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år deponeras inom anläggningen eller förvaras där under längre tid än tre år. Enligt 8 § 2 LSA inträder skyldigheten att betala avfallsskatt i fall som avses i 1 § andra stycket LSA när avfall uppkommer.

Enligt SKV:s uppfattning uppkommer avfall när det inte längre är under process. Avfall uppkommer således normalt när det placeras på en särskild plats inom anläggningen för att där deponeras. Detta innebär exempelvis att om avfall transporteras i rör inträder skattskyldigheten först då avfallet lämnar röret för att deponeras eller förvaras under längre tid än tre år.

Ett skäl till SKV:s uppfattning är att det då, vad gäller tidpunkten för skattskyldighetens inträde, i princip kommer att råda konkurrensneutralitet mellan industrier som anlitar avfallsanläggningar (1 § första stycket och 8 § 1 LSA) och industrier som har tillgång till egen deponi (1 § andra stycket och 8 § 2 LSA).

Fråga 2

Vad avses med terminologin ”mindre omfattning” och ”särskilda skäl” i 5 § andra stycket LSA?

SKV:s uppfattning

Normalt bestäms avfallsskatten på grundval av vägning (5 § första stycket LSA). Ett alternativ till egen våg skulle kunna vara att utnyttja andra verksamheters vågar, t.ex. sådana som finns på vägstationer, asfaltverk, grustag m.fl. anläggningar eller att transportfordonen är utrustade med våg (prop. 1998/99:84 s. 110).

För närvarande har SKV följande uppfattning om vad som kan anses utgöra mindre omfattning (5 § andra stycket första ledet LSA). Om mängden avfall, exklusive avfall enligt 11 § första stycket 1-24 LSA, understiger 5 000 ton per år är mängden av mindre omfattning.

SKV har följande uppfattning om vad som av någon annan anledning kan anses utgöra särskilda skäl (5 § andra stycket LSA). Särskilda skäl bör exempelvis anses föreligga om vågen på grund av tekniskt fel eller annan oförutsedd händelse som den skattskyldige inte kunnat råda över tillfälligt är försatt ur funktion.

I förarbetena (prop. 1998/99:84 s. 111) anges även följande exempel på vad som av någon annan anledning kan anses som särskilda skäl:

  1. avfallsslag, som visserligen skall redovisas i deklarationen men som på grund av avdragsrätt i 10 och 11 §§ inte skall medföra några beskattningskonsekvenser,
  2. homogena avfallsslag, där möjligheter föreligger att genom volymbestämning ändå ge en tillförlitlig vikt (se vidare under fråga 3),
  3. den i miljötillståndet angivna maximivikten per år.

Fråga 3

På vilken annan grund än vägning får avfallsskatten bestämmas enligt 5 § andra stycket LSA?

SKV:s uppfattning

Skatten bör få bestämmas genom omräkning från volym till vikt. Om den skattskyldige inte visar att annan omräkning ger en mer rättvisande vikt bör omräkning göras schablonmässigt enligt bilaga (jfr. Svenska Renhållningsverksföreningens Rapport 99:5, bilaga 2).

Fråga 4

Vid vilken tidpunkt skall avsikten bedömas om man avser att använda material eller avfall på vissa sätt, t.ex. för kompostering enligt 6 § första stycket LSA?

SKV:s uppfattning

Enligt 6 § första stycket LSA gäller följande. Avfallsskatt skall inte betalas för material som är avsett att användas för driften av en avfallsanläggning eller som förs in till en sådan anläggning utan direkt samband med avfallshanteringen. Avfallsskatt skall inte heller betalas för avfall som är avsett att inom en anläggning behandlas genom kompostering, reaktorbaserad rötning, förbränning eller användning för tillverkning av fast lagringsbart bränsle.

I specialmotiveringen till 6 § LSA anförs bl.a. följande beträffande avfallsanläggningar enligt 1 § första stycket LSA (prop. 1998/99:84 s. 111). Eftersom skattskyldigheten inträder när material förs in till avfallsanläggningen, måste vid den tidpunkten avgöras att det rör sig om något som omfattas av undantagsregeln, för att den skattskyldige inte skall behöva redovisa materialet i deklarationen. Om det sedermera visar sig att avsikten inte fullföljts utan materialet i stället tagits om hand på annat sätt, skall rättelse av avgiven deklaration ske och skatt betalas.

Enligt SKV:s uppfattning bör samma synsätt gälla för s.k. industrianläggningar, dvs. anläggningar enligt 1 § andra stycket LSA. För sådana anläggningar inträder skattskyldigheten vid tidpunkten för avfallets uppkomst (8 § 2 LSA). Det bör således vid den tidpunkten avgöras om det rör sig om något som omfattas av undantagsregeln i 6 § första stycket LSA.

Fråga 5

Vad avses med metallurgiska processer enligt 10 § första stycket 15 LSA?

SKV:s uppfattning

I specialmotiveringen till bestämmelsen anförs följande (prop. 1998/99:84 s. 119). Inom järn- och stålverken uppkommer en rad olika avfall i olika stora mängder och med varierande egenskaper. De helt dominerande mängderna utgörs av slagger från raffineringen av olika smältor. Slagger av motsvarande slag förekommer vid flera andra metallproducerande verksamheter. Begreppet metallurgiska processer används inom energilagstiftningen och SKV har i detta sammanhang utfärdat allmänna råd om vad som bör innefattas i begreppet (se RSV 2002:18 s. 7).

Enligt SKV:s uppfattning bör med metallurgiska processer enligt 10 § första stycket 15 LSA avses i princip detsamma som enligt RSV 2002:18 s. 7, dvs. följande. Inom järn- och stålindustrin bör den del av processen som börjar med sintertillverkning och slutar med göt, ämnen eller gjutgods hänföras till den metallurgiska processen. Inom ickejärn-metallindustrin bör processtegen sintring, smältning och reduktion hänföras till den metallurgiska processen. Bränning av kalksten och dolomit bör inte hänföras till den metallurgiska processen.

Fråga 6

Blir en tidigare avslutad avfallsanläggning åter skattepliktig om man för in avfall för sluttäckning?

SKV:s uppfattning

I och med att en avfallsanläggning har avslutats bedrivs inte längre någon avfallshantering där. Det är inte längre fråga om en avfallsanläggning i LSA:s mening. Någon skattskyldig finns inte eftersom en förutsättning för detta enligt 7 § LSA är att någon bedriver verksamheten. Sluttäckningsarbeten kan därför utföras utan att det påverkar anläggningens status som avslutad avfallsanläggning.

Fråga 7

Om det på en avfallsanläggning deponeras mindre än 50 ton avfall per år blir anläggningen då skattepliktig när avfallet, efter ett antal år, överstiger 50 ton?

SKV:s uppfattning

Avfallsanläggningen blir inte skattepliktig eftersom den deponerade mängden avfall inte överstiger 50 ton per år (1 § första stycket LSA).

Fråga 8

När inträder skattskyldigheten för det slam som förs in för att avvattnas om det finns en slamavvattningsanläggning inom avfallsanläggningen?

SKV:s uppfattning

Enligt 1 § första stycket LSA skall avfallsskatt betalas för avfall som förs in till en avfallsanläggning där farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år slutligt förvaras (deponeras) eller förvaras under längre tid än tre år.

Enligt 6 § första stycket 2 LSA skall avfallsskatt inte betalas för avfall som är avsett att inom en anläggning behandlas bl.a. genom kompostering eller reaktorbaserad rötning eller avvattnas. Enligt andra stycket samma paragraf gäller undantaget för avfall som avvattnas endast om det vatten som avgår från behandlingen inte deponeras inom anläggningen. Det avloppsslam som förs in till anläggningen skall bearbetas på sätt som anges i 6 § LSA och kan därför inte anses förvarat där i den mening som avses i 1 § så länge det finns i anläggningen för att bearbetas där eller så länge processen pågår (jfr. RÅ 2001 ref. 30). Om slammet förblir inom anläggningen när processen har avslutats inträder skatteplikt för slammet. Avfallsskatt skall betalas för de rester som uppstår efter avvattningen.

Fråga 9

Kan vätning av aska innan transport till avfallsanläggning anses åstadkomma ett avdrag enligt LSA? Är vätning av aska inom en avfallsanläggning i anslutning till att förbränningen har avslutats skattepliktig?

SKV:s uppfattning

Enligt 11 § första stycket 1 LSA får den som är skattskyldig göra avdrag för skatt på vatten som tillsatts aska utanför anläggningen.

Beträffande fråga två sker vätning normalt i direkt anslutning till att förbränningen har avslutats. Därefter transporteras den uppblandade askan till den plats där den deponeras.

I fall då deponering sker inom en sådan avfallsanläggning som avses i 1 § andra stycket LSA bör skattefrihet gälla, eftersom vattnet tillsätts efter det att askan uppkommit eller med andra ord efter det att skattskyldighet inträtt.

Fråga 10

Skall avfallsskatt betalas i t.ex. följande fall när avfall används för utfyllnadsändamål?

  1. Avfall används som utfyllnad i vatten för att åstadkomma en hamn eller ett markområde för industriändamål.
  2. Avfall används för att åstadkomma eller öka höjden på en skidbacke.
  3. Avfall används vid vägbyggnation för att fylla upp en vägbank eller för att åstadkomma en bullervall.
  4. Avfall används för att fylla igen bergrum som tidigare använts för t.ex. lagring av olja.
  5. Avfall används för att återställa en grustäkt eller ett källarutrymme under ett hus som rivits.

SKV:s uppfattning

Av förarbetena (prop. 1998/99:84 s. 28f.) kan följande utläsas beträffande deponering eller förvaring under längre tid än tre år.

”Det är – – – nödvändigt att söka lägga fast vad som vid tillämpningen av skattelagen innefattas i begreppet deponering. Exempel på verksamhet som inte betraktas som slutlig förvaring eller deponering är verksamhet som under vissa omständigheter var tillståndspliktig respektive anmälningspliktig enligt gamla punkten 92.04 i bilagan till miljöskyddsförordningen. Den aktuella punkten har tidigare tillämpats på i huvudsak dels – – –, dels användning av avfall som utfyllnad vid anläggningsarbeten och liknande. I ett fall som det sistnämnda är det helt uppenbart att avfallsskatt inte bör aktualiseras, eftersom avfallet i detta fall nyttiggjorts och alltså funnit ett alternativt användningsområde. Enligt regeringens uppfattning bör det inte i något fall där en verksamhet ryms under den gamla punkten 92.04 i bilagan till miljöskyddsförordningen i dess utformning före miljöbalkens ikraftträdande komma i fråga att betrakta verksamheten som skattepliktig.”

Av ifrågavarande punkt 92.04 framgår följande. ”92.04.01 – – – utsläpp av fast avfall eller något annat fast ämne från mark, byggnad eller anläggning i vattendrag, sjö eller annat vattenområde eller uppläggning av ett sådant ämne på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten och där föroreningsrisken inte bedöms som ringa 92.04.02 – – – uppläggning av fast avfall eller någon annat fast ämne på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten och där föroreningsrisken bedöms som ringa”

SKV anser att av de uppräknade exemplen ovan sker ingen deponering eller förvaring av avfall utan i stället sker en alternativ användning av avfallet. Det rör sig inte om någon avfallsanläggning i LSA:s mening och det saknar således betydelse vilken typ av avfall som används. (Se även RR dom den 27 maj 2003, mål nr. 4155-2002)

Fråga 11

Ställs det några krav för att anläggning av permanenta vägar, vallar etc. inom en skattepliktig avfallsanläggning skall medföra rätt till skattebefrielse enligt 10 § första stycket 3 LSA?

SKV:s uppfattning

Avdrag enligt 10 § första stycket 3 LSA medges för avfall som använts inom anläggningen för konstruktionsarbeten eller för att där åstadkomma en miljösäker deponering eller förvaring.

Enligt proposition 1998/99:84 sid. 58 bör det regelmässigt för permanenta vägar, vallar, ledningar o.dyl. finnas konstruktionsritningar som getts in i samband med tillståndsprövningen. Av tillståndshandlingarna för industrianläggningarna bör också framgå när avfallet har godtagits som utfyllnadsmaterial. Av tillstånden enligt 15 kap. miljöbalken och i förekommande fall enligt plan- och bygglagen bör det således framgå i vilken utsträckning olika åtgärder är att betrakta som konstruktionsarbeten.

Bilaga

AVFALLSSLAGVOLYMVIKT
Hushållsavfall, (komprimerat i bil)0,4
Hushållsavfall, löst0,09
Hushållsavfall, komposterbar våt fraktion0,65
Matberedningsavfall från restaurang0,85
Avfall från livsmedelshandel0,5
Slam och latrin1
Trädgårdsavfall, ris0,15
Trädgårdsavfall, löv0,2
Trädgårdsavfall, ogräs/gräsklipp0,4
Parkavfall0,1
Obehandlat park och trädgårdsavfall0,14
Färdig kompost0,88
Flisat park och trädgårdsavfall0,6
Slagg och aska1
Industriavfall0,125
Bygg och rivningsavfall0,25
Schaktmassor1
Slaktavfall1
Bark0,4
Virke0,13
Träflis0,275
  • [1]

    Skattesatsen gäller fr.o.m. 2003-01-01. Beträffande tidigare skattesatser kan information hämtas från SKV:s hemsida, www.skatteverket.se.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%