SKVs skrivelse 2004-03-16 Dnr. 130-256490-04/113

Fråga om rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt föreligger då det i fakturan har angetts ett felaktigt namn på köparen eller när inköp gjorts av anställd för arbetsgivarens räkning

Sammanfattning

Enligt Skatteverkets uppfattning ska som huvudregel faktura som inte uppfyller samtliga krav enligt 11 kap. 8 § mervärdesskattelagen (194:200), ML, korrigeras av säljaren. Dock anser Skatteverket att det i vissa fall föreligger rätt till avdrag för ingående skatt i fall då felaktigheten i fakturan enbart avser namnet på mottagaren. Avdragsrätt föreligger i den redovisningsperiod då fakturan mottogs/förvärvet skedde. En förutsättning för avdragsrätten är dock att den som har gjort förvärvet av varan eller tjänsten kan visa att denna är den rätte köparen.

Denna skrivelse ersätter tidigare skrivelse daterad 1999-12-08 med diarienummer 11530-99/100.

1. Inledning

Det förekommer att en faktura är felaktig endast vad avser namnet på mottagaren. Felaktigheten kan t.ex. bero på ett rent förbiseende eller på att köparen har bytt namn, men inte hunnit att underrätta leverantören om detta förhållande. Vidare kan det vara fråga om en anställds namn på fakturan när denne gjort ett inköp för sin arbetsgivares räkning.

För att rätt till avdrag för ingående skatt ska föreligga krävs enligt ML att det finns en faktura som innehåller köparens namn och adress. I de fall en leverantör fakturerat någon annan än det företag som förvärvat varan eller tjänsten, måste felet rättas till för att förvärvaren ska kunna få avdrag för den ingående skatten.

Med anledning härav har frågor uppkommit hur ett företag ska agera då det har mottagit en faktura som är felaktig endast vad avser namnet eller när det är fråga om en anställds inköp för arbetsgivarens räkning.

2. Gällande rätt

Av 8 kap. 17 § ML framgår att avdrag för ingående skatt ska styrkas genom faktura. Av 11 kap. 8 § ML framgår vad en faktura ska innehålla och enligt punkt 5 ska bl.a. framgå uppgift om köparens namn och adress.

Regeln i 11 kap. 8 § ML motsvaras av artikel 22.3 b i sjätte direktivet (77/388/EEG). Av femte strecksatsen i artikel 22.3 b framgår att en faktura ska innehålla fullständigt namn och adress för den skattskyldiga personen och hans kund.

3. Felaktigt namn på köparen

Enligt Skatteverkets uppfattning ska som huvudregel anges köparens namn och adress för att det ska vara fråga om en faktura enligt 11 kap. 8 § ML. Vidare ska som huvudregel säljaren ställa ut en korrekt faktura om samtliga de uppgifter som anges i 11 kap. 8 § ML inte framgår av tidigare utsänt underlag.

Frågan som dock har uppkommit är om det kan finnas någon möjlighet till att kravet att säljaren ska ställa ut en ny korrekt faktura kan underlåtas när tidigare utsänt underlag brister endast genom att felaktigt namn på köparen angetts.

Frågan är således om bestämmelserna i 11 kap. 8 § 5 ML innebär att det för avdragsrätt för ingående skatt krävs att leverantören upprättar en ny faktura med korrekt namn angivet. Skatteverket anser inte att detta är nödvändigt i samtliga fall. Enligt Skatteverkets uppfattning föreligger rätt till avdrag för ingående skatt om företaget kan visa att namnet på fakturan är felaktigt. Som regel bör dock adressen vara korrekt och denna kan då stödja köparens bevisning att denne är rätt mottagare. En förutsättning för avdragsrätten är självfallet att det föreligger ett i alla avseende korrekt förvärv av en vara eller en tjänst. Avdragsrätten föreligger i den redovisningsperiod då fakturan mottogs/förvärvet skedde. Vilka krav som kan ställas på bevisningen måste av naturliga skäl bedömas från fall till fall.

Om fel mottagare har angivits men det går att identifiera köparen med hjälp av andra uppgifter i fakturan, så behöver rättelse inte ske på annat sätt än att köparen ersätter det felaktiga namnet i fakturan med det korrekta. Detta förfaringssätt kan bli tillämpligt om exempelvis AB X har mottagit en leverans men leverantören felaktigt anger HB X i fakturan. Fakturan har skickats till AB X:S adress och något HB X existerar inte.

Skatteverket anser vidare att i andra fall när det är fråga om felaktigt namn på köparen kan ett företag behöva komplettera den felaktiga fakturan med ett intyg från fakturautställaren om vem som är den verkliga köparen. Intyget ska ange vem som är rätt fakturamottagare. Därmed bör Skatteverket normalt ha tillräckliga uppgifter för att kunna bedöma avdragsrätten. Den felaktiga fakturan tillsammans med intyget får anses medföra att reglerna i 11 kap. 8 § ML är uppfyllda. I dessa fall anser Skatteverket således att säljaren inte behöver ställa ut en ny ersättningsfaktura.

4. Anställds utlägg för arbetsgivarens räkning

Den andra frågan är om avdragsrätt föreligger för ett företag när såsom köpare på fakturan har angivits en anställds namn.

Om det kan anses naturligt att arbetsgivaren står för ett inköp kan den ersättning arbetstagaren erhåller från arbetsgivaren för ett inköp anses vara ersättning för ett utlägg för arbetsgivarens räkning i stället för en kostnadsersättning. När det är fråga om ett utlägg har arbetsgivaren avdragsrätt för mervärdesskatten enligt de allmänna reglerna. Detta förfaringssätt kan bli tillämpligt när t.ex. facklitteratur köps in.

Skatteverket anser att ett företag även efter lagändringen den 1 januari 2004 har avdragsrätt för ingående skatt avseende kost, logi och representation, även om fakturan är utställd på en person som är anställd hos honom. Företaget måste dock kunna visa att det är fråga om en anställds utlägg för dess räkning. Kvittot eller handlingen måste, för att godkännas som arbetsgivarens verifikation, uppfylla kraven på faktura enligt 11 kap. 8 § ML med undantag från att den anställdes namn står på underlaget i stället för företagets namn.

I de fall den anställde får en kostnadsersättning från arbetsgivaren som ska täcka t.ex. kostnader för logi så är det inte fråga om ett utlägg för arbetsgivarens räkning. Arbetsgivaren har därför inte avdragsrätt för den ingående skatt som belöper på de kostnader som ska täckas av kostnadsersättningen.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%