SKVs skrivelse 2005-08-29 Dnr. 130-428676-05/112

Remiss angående departementspromemorian ”Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.

Finansdepartementet

(Dnr Fi 2005/3215)

1 Sammanfattning

Skatteverket har inte några erinringar utan tillstyrker de förändringar som föreslås i promemorian förutom ett förslag.

Skatteverket anser att förslaget att slopa kontantgränsen vid andelsbyten ska genomföras men att omkostnadsbeloppet inte ska fördelas mellan mottagna andelar och det utbetalade kontantbeloppet.

Skatteverket anser istället att hela omkostnadsbeloppet ska ingå i anskaffningsutgiften för de mottagna andelarna.

Skatteverket anser även att ett förtydligande avseende inlösenrätter och säljrätter bör tas in i lagtexten.

2 Skatteverkets synpunkter på promemorian

2.1 Följändringar med anledning av ny aktiebolagslag

Skatteverket tillstyrker samtliga föreslagna ändringar som redovisas under avsnitten 2.3 – 2.5 förutom delar av det förslag som redovisas under punkt 2.3.2 om kontantgränsen vid andelsbyten.

Skatteverket vill verka för att skattereglerna för fysiska personer blir så enkla och så lättillämpade som möjligt. Ett ur förenklingsperspektiv viktigt arbete pågår för tillfället i ”Aktiekontrolluppgiftsutredningen”. Att redovisa en aktieförsäljning kan innebära att deklaranten ska ta hänsyn till en mängd olika regler för att göra en korrekt redovisning. Bl.a. reglerna om andelsbyten, skattefri utdelning vid uppdelning av bolag (s.k. Lex Asea) och inlösen har lett till att beskattningen av kapitalvinster på aktier blivit mycket krångligare idag än den var för tio – femton år sedan.

Om reglerna är många i antal och dessutom i vissa fall svårbegripliga, så innebär detta att många deklaranter gör oavsiktliga fel i sina deklarationer. Dessa fel kan var både till fördel och till nackdel för den som deklarerat. Krångliga regler leder också till många frågor till Skatteverket vilket innebär att det går åt resurser som kunde ha använts på annat sätt.

Skatteverket tillstyrker att den s.k. kontantgränsen vid vissa andelsbyten slopas. Däremot anser Skatteverket att omkostnadsbeloppet inte ska fördelas mellan kontantersättningen och de mottagna andelarna. Skatteverket förordar att de regler som gäller idag avseende fördelningen behålls. Detta innebär att hela omkostnadsbeloppet för de bortbytta andelarna ska övertas som anskaffningsutgift för de mottagna andelarna.

Reglerna om uppskov vid beskattning av andelsbyten var mycket komplicerade för aktieägarna både när det gällde att redovisa bytet och försäljningen av de mottagna andelarna. Införandet av reglerna om framskjuten beskattning innebar en klar förenkling. Att fördela omkostnadsbeloppet mellan kontantbelopp och mottagna andelar innebär bl.a. att en aktieägare får ännu en regel och en fördelning att ta hänsyn till när han ska deklarera. För en aktieägare som varit med i ett andelsbyte där det ingått både aktier och kontanter som likvid innebär förslaget att reglerna återigen blir mer komplicerade.

Genomförs ändringen kommer säkert detta att innebära att även de marknadsnoterade bolagen med många aktieägare, i större utsträckning än idag, kommer att erbjuda en viss kontantersättning vid andelsbyten i stället för aktieandelar. Man kan nog anta att dessa bolag inte har tillräckligt med likvida medel för att kunna erbjuda en större del av ersättningen i kontanter. Trots att endast en mindre eller t.o.m. obetydlig kontantersättning lämnas innebär förslaget att alla som deltagit i bytet måste fördela omkostnadsbeloppet. Aktieägaren ska dessutom, så länge han äger några av dessa mottagna andelar, själv hålla reda på hur stor del av det ursprungliga anskaffningsvärdet som är utnyttjat och hur stor del som finns kvar till en kommande försäljning.

Leder ändringen till att även de stora börsnoterade bolagen kommer att betala ut småsummor i kontantersättning istället för andelar av en aktie så innebär detta att flera hundratusen aktieägare kan beröras av föreslagen fördelningsregel varje år. Nuvarande regler i motsvarande situation innebär att alla berörda aktieägare måste ta upp kontantbeloppet till beskattning men att någon fördelning inte ska göras.

Om det går en längre tid från det att bytet sker till det att de mottagna andelarna säljs så finns det stor risk för att aktieägaren har svårt att redovisa sina försäljningar på ett riktigt sätt. En felfaktor kan vara att denne inte längre har kvar uppgifter om hur stor del av den ursprungliga anskaffningsutgiften som återstår. En annan felfaktor kan vara att denne glömt att visst del av anskaffningsutgiften redan har förbrukats. Har aktieägaren kvar sin inköpsnota för den ursprungliga aktien så finns det stor risk för att han använder sig av hela den summan med följd av att redovisningen blir felaktig.

Så som det påpekas i promemorian innebär dagens regler en tidigareläggning av beskattningen. Detta kan framstå som oskäligt om kontantersättningen vid byten blir en större del av den totala ersättningen. Som det även påpekas i promemorian så går detta att undvika genom att det skrivs två avtal, jfr. RÅ 2002 ref. 27. Skatteverket anser därför att, det inte är motiverade att ändra dagens regler. Detta med hänsyn till att komplexiteten vid redovisning av aktieaffärer då blir ännu större än idag.

Skatteverket vill även framhålla att förslaget om att ta bort kontantgränsen även leder till kontrollproblem. För att Skatteverket ska kunna genomföra en kontroll av aktieförsäljningar i bolag som genomfört byten så krävs det, med det nya förslaget, att Skatteverket på något sätt har listor eller ett register över alla bolag där det skett byten och vilka villkor som gällt. Eftersom det kan förflyta ganska lång tid mellan ett byte och fram till en försäljning så innebär det att dessa ”listor” kommer att omfatta ett stort antal år.

Finns det mer än ett ersättningsalternativ vid bytet så räcker det inte med att veta vad villkoren varit utan vad varje aktieägare har valt för alternativ. Likaså förekommer det att bolag villkorar hur stor den maximala kontantlikviden får vara. Detta leder till att villkoren kan förändras. Den som deltar i bytet kan då genom en proportionering få en annan fördelning av kontanter och aktier än den som anges i bytesprospektet och som personen från början accepterat. Detta leder i sin tur till att det blir näst intill omöjligt för Skatteverket att i efterhand rekonstruera hur stor del av ersättningen som avser kontanter och hur stor del som avser aktier.

En inlämnad deklaration, för en fysisk person, ska förstöras av myndigheten sex år efter taxeringsårets slut. Detta innebär att det efter denna tidpunkt inte finns något material kvar hos Skatteverket där myndigheten kan kontrollera hur stor del av den ursprungliga anskaffningsutgiften som finns kvar att utnyttja.

2.2 Inlösenrätter och säljrätter

Skatteverket vill framhålla att förslaget, att inlösenrätter och säljrätter ska anses ha anskaffningsutgift 0 kr, utgör en stor förenkling vid redovisningen. Detta både vid redovisning av inlösenaffären liksom när berörd aktie har sålts.

Skatteverket tillstyrker därför den föreslagna ändringen att inlösenrätter och säljrätter, som erhållits på grundval av aktieinnehav, ska anses ha en anskaffningsutgift på noll kronor.

I 48 kap. 2 § IL föreslås ett tillägg avseende inlösenrätter och säljrätter. Skatteverket har följande synpunkt. Då inkomstskattelagen skrevs var ambitionen att man enbart genom att läsa lagtexten skulle förstå hela innebörden. Orden inlösenrätt och säljrätt avser rent språkligt även rätt att sälja annan egendom än aktier och andelar, t.ex. fordringar, konvertibler i utländsk valuta och råvaror som hänförs till andra lagrum.

Skatteverket föreslår därför att ett förtydligande tillägg görs så att det framgår redan av lagtexten att endast inlösenrätter och säljrätter avseende andelar avses. Jämför skrivningen avseende optioner och terminer i samma bestämmelse. Motsvarande förtydligande kan göras i 48 kap. 13 § IL.

Detta yttrande har beslutats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen av ärendet har i övrigt deltagit skattedirektörerna Vilhelm Andersson, Urban Strömberg samt rättslige experten Karin Sköld Berzelius, föredragande.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%