SKVs skrivelse 2009-05-20 Dnr: 131 476491-09/111

Kultursponsring

Sammanfattning

  1. Sponsring av kultur betraktas skattemässigt som all annan sponsring.
  2. Avdragsrätt för sponsring behandlas lika oavsett mottagare.
  3. Sponsringen får inte vara en gåva. För gåvor medges inga avdrag.
  4. För att företaget ska få avdrag måste sponsringens syfte vara att öka eller bibehålla företagets inkomst, och att företaget får direkta motprestationer av den som sponsras.
  5. Vid s.k. sponsorpaket ska varje del i paketet bedömas för sig.
  6. Sponsorutgiften kan i vissa fall vara en avdragsgill indirekt omkostnad om det finns en stark anknytning mellan sponsorns och den sponsrades verksamheter.

Kultursponsring

Skatteverket har i ”Riktlinjer, avdragsrätt för sponsring”, 2005-06-27, behandlat frågor kring sponsorers avdragsrätt för sponsorbidrag. Riktlinjerna initierades av Regeringens skrivelse 2003/04:175, Avdragsrätt för s.k. sponsring. Regeringens slutsats i skrivelsen var att det inte bör införas särskilda regler som tar sikte på avdrag för sponsringsutgifter.

I det följande sammanfattas reglerna rörande s.k. kultursponsring.

När avdragsrätt för sponsring diskuteras är det viktigt att utgångspunkten och definitionen av begreppet sponsring är gemensam. Skatteverkat använder den definition som angavs av regeringsrätten i RÅ 2000 ref. 31 I (Procordia) ”Med sponsring förstås i regel att ett företag (sponsorn) lämnar ekonomiskt stöd till en verksamhet av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur”.

I regeringens skrivelse, 2003/04:175, anges att det för avdragsrätt inte spelar någon roll om det är idrott eller kultur som sponsras. Skrivelsen hänvisar till kritik mot det nuvarande regelverket. Kritikerna anser att kultursponsringen missgynnas på grund av praxis krav på direkta motprestationer och att kultursponsring sker i annorlunda former och med delvis andra syften än idrottssponsring. ”Det huvudsakliga värdet en sponsor normalt betalar för är värdet av det renommé man lånar och de goda associationer det ger hos sponsorföretagets kunder”(Skr 2003/04:175 s.9f).

Direkt motprestation

Det uppfattas ofta som lättare att exponera ett varumärke eller ett företagsnamn på en idrottsarena än på en teaterscen eller ett museum. Avdragsrätt för sponsring grundas inte enbart på möjligheten till exponering. Exponeringen påverkar marknadsvärdet på motprestationen vilket i sin tur påverkar möjligheten till avdrag för kostnaden som en reklamkostnad. En mer omfattande exponering ger ofta ett högre kommersiellt värde. Inom både kultur- och idrottsområdet består motprestationerna ofta av mycket mer än reklam. Exempel på motprestationer vilka kan utgöra en avdragsgill del av sponsringen är inträdesbiljetter, föreställningar för personal/kunder, nyttjande av lokaler mm. För avdragsrätt krävs att sponsorn utnyttjar den avtalade motprestationen.

Om marknadsvärdet av motprestationen understiger sponsringsutgiften medges avdrag endast för värdet av motprestationen. Överskjutande del ses som gåva och är inte avdragsgill.

Har sponsorn inte utnyttjat motprestationen, ex. lokaler, biljetter, rätten att använda symboler etc., medges normalt inte avdrag för denna del av sponsorutgiften.

Indirekt omkostnad

Det kan finnas så stark anknytning mellan sponsorns och den sponsrades verksamheter att avdrag kan medges för sponsringsbidrag som mer indirekt kommer sponsorn tillgodo. Om sponsorutgiften avser en sådan indirekt omkostnad saknas krav på direkt motprestation för avdragsrätt. För exempel inom kulturområdet, se refererade domar rörande Bonnier.

Gåvoförbudet

Även om en sponsorinsats påverkar sponsorns goodwill positivt tar avdragsförbudet för gåvor, 9 kap. 2 § IL, i många fall över den allmänna bestämmelsen om avdragsrätt i 16 kap. 1 § IL. Avgörande för bedömningen är i många fall Regeringsrättens formulering i RÅ 2000 ref. 31 I (Procordia); ”Slutsatsen av vad nu sagts är att sponsring träffas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen är ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kan vara kommersiellt motiverad innebär således inte i sig att sponsringen förlorar sin karaktär av gåva.”

Bevisbördan

Rättsfrågan rörande avdragsrätt för sponsring är klarlagd i och med den praxis som utvecklats på området. Det saknas särreglering eller avvikande praxis rörande kultursponsring. Avdragsrätt för sponsorbidrag behandlas lika oavsett mottagare. Att bevisbördan vid inkomsttaxeringen åvilar den skattskyldige kan uppfattas som komplicerat både vad gäller motprestationens förekomst och värde samt sponsorns anknytning till den sponsrade verksamheten.

Ytterligare avdragsbegränsningar

Vid kultursponsring kan de avdragsbegränsningar som gäller för representation, exempelvis avdragsramen för måltid (90 kr) i 16 kap. 2 § IL, aktualiseras.

Några rättsfall efter publicering av riktlinjer

Bonnier – Polar Prize

Kammarrättens i Stockholm dom 2007-03-09, mål nr 1864-06

Bonnier är verksamt på musikmarknaden och medges avdrag för sponsring av Polar Prize. Det finns ett sådant samband mellan mottagarnas verksamhet och Bonniers verksamhet att det är fråga om indirekta kostnader för Bonnier. Domen har inte överklagats av Skatteverket.

Tylösand – Tylösandspriset

Kammarrättens i Göteborg dom 2006-11-02, mål nr 3292-04

Tylösands Havsbad medges avdrag för bidrag till en stiftelse som delar ut Tylösandspriset inom kulturområdet. Bolaget får ingen motprestation från stiftelsen men det finns en koppling mellan prisets namn och namnet på bolagets verksamhet. Skatteverket överklagade domen men prövningstillstånd har inte beviljats.

KPMG – Stockholms Sinfonietta

Kammarrättens i Stockholm dom 2005-12-14, mål nr 2336-03 m.fl.

För sponsring av Stockholms Sinfonietta medges bolaget avdrag till viss del. (50 000 kr av yrkade 200 000 kr, Skatteverket medgav 25 000 kr)

Bonnier – Stockholms stadsteater

Kammarrättens i Stockholm dom 2005-12-01, mål nr 4425-03

Bolaget får avdrag för sponsring med en halv miljon kronor till Stockholms Stadsteaters uppsättning av ”Ett drömspel”. August Strindberg är en Bonnierförfattare och bolaget drar nytta av intresset kring hans verk.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%