SKVs skrivelse 2011-01-18 Dnr/målnr/löpnr: 131 32401-11/111

Uttagsbeskattning av vindkraftkooperativ – beräkning av marknadspris

Detta dokument ersätter stöddokumentet dnr 131 420506-10/111 publicerat 2010-07-01.

Bakgrund och frågeställning

Regeringsrätten har i domar den 29 juni 2010 , mål nr 8000-09 resp. 8208-09 (RÅ 2010 ref. 63) fastslagit att en kooperativ förening som bedriver vindkraftproduktion ska uttagsbeskattas i det fall föreningen tillhandahåller sina medlemmar el för ett pris som understiger marknadspriset (jfr. Skatteverkets ställningstagande 2008-06-19 dnr 131 380744-08/111). Uttagsbeskattningen innebär att föreningen vid beräkningen av skattepliktig inkomst ska anses ha avyttrat elen mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet, 22 kap. 7 § inkomstskattelagen, IL. Fråga har uppkommit hur marknadspriset ska fastställas i dessa fall..

Gällande rätt

Vad som utgör marknadsmässigt pris vid inkomsttaxeringen regleras i 61 kap. 2 § IL. Paragrafens tredje stycke lyder:

”I fråga om tillgångar eller tjänster från den egna näringsverksamheten avses med marknadsvärde det pris som näringsidkaren skulle ha fått om tillgången eller tjänsten bjudits ut på marknaden på villkor som med hänsyn till den skattskyldiges affärsmässiga situation framstår som naturliga.”

Begreppet marknadsvärde har behandlats i prop. 1998/99:15. Där anges (s. 165): ”Är det fråga om produkter eller varor från egen näringsverksamhet, skall som värde tas upp det belopp som det kan beräknas att den skattskyldige skulle ha fått vid en försäljning under jämförbara förhållanden av motsvarande kvantiteter”. I samma proposition uttalas på s. 293 följande:

”Förhållandena torde ofta vara sådana att något bestämt marknadspris inte kan fixeras. Man får då nöja sig med en uppskattning av ett intervall inom vilket marknadspriset rimligen bör ligga. Ligger priset i detta intervall får priset anses marknadsmässigt. Skall uttagsbeskattning ske, bör tillgången anses ha avyttrats för det lägsta pris som kan anses ligga i intervallet.”

Elmarknaden

Huvuddelen av handeln med el inom Norden sker via den nordiska elbörsen, Nord Pool. Prisbildningen på Nord Pools spotmarknad utgör basen för elhandeln på den nordiska elmarknaden. På denna marknad fastställs priset (spotpriset) ett dygn i förväg för varje timme på dygnet och utgör ett jämviktspris baserat på köp- och säljbud inom området. Priserna publiceras på Nord Pools hemsida där man även anger genomsnittliga börspriset per vecka, månad samt år. Priser anges dels för hela det nordiska börsområdet (systempriset) och dels för respektive elspotområde (områdespriset). Hela Sverige utgör ett elspotområde. Priserna på Nord Pool, som är den enda elbörsen i norden, ligger till grund för de avtal om rörligt pris som elhandelsföretagen erbjuder konsumenterna och blir indirekt även vägledande för eventuella fasta priser.

Skatteverkets bedömning

Marknadspriset utgör det pris som den kooperativa föreningen skulle ha kunnat erhålla om den producerade elen bjudits ut på den allmänna elmarknaden. Vid bedömningen av på vilken nivå detta pris ligger bör en jämförelse ske med det pris som andra producenter på elhandelsmarknaden har erhållit i motsvarande situation. Priset på den allmänna elmarknaden i norden regleras i huvudsak på den nordiska elbörsen Nord Pool. Enligt Skatteverkets uppfattning bör därför normalt marknadspriset i detta sammanhang bestämmas med utgångspunkt i de noteringar som görs på den nordiska elbörsen.

För att underlätta den praktiska beräkningen av om och med vilket belopp uttagsbeskattning ska ske bör det av kooperativet tillämpade priset mot medlemmarna kunna jämföras med ett genomsnittligt beräknat börspris. Föreningen bör därvid kunna göra beräkningen på månadsbasis varvid jämförelse sker med genomsnittspriset för respektive månad under beskattningsåret.

I de fall föreningen gentemot sina medlemmar tillämpar en prissättning som innebär att medlemmarna betalar ett fast pris under en viss angiven tidsperiod, exempelvis ett år, bör jämförelsen istället kunna ske med det fasta pris för motsvarande tidsperiod som elhandelsföretagen på den allmänna kommersiella elmarknaden erbjuder sina kunder.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%