SKVs ställningstaganden

2004-09-23 Mervärdesskattelagens krav på uppgifter i kreditnota – hänvisning till ursprungsfakturor

Område: Mervärdesskatt

Datum: 2004-09-23

Dnr/målnr/löpnr: 130 563353-04/111

1 Sammanfattning

En kreditnota ska bl.a. innehålla en särskild och otvetydig hänvisning till den ursprungliga fakturan. Skatteverket anser att avsteg från detta krav endast kan ske när det är fråga om ett mycket stort antal ursprungsfakturor och där det skulle vara förenat med onormalt stora kostnader att ta fram erforderliga uppgifter. Skatteverket anser att det i dessa fall kan räcka med att kreditnotan endast hänvisar till utställda fakturor under berörd period. Mot denna bakgrund anser Skatteverket att ytterligare avsteg inte är aktuellt.

2 Bakgrund och frågeställning

Skatteverket har i skrivelse 2004-04-02 (dnr 130-255556-04/113) uttalat att det under vissa förutsättningar kan vara tillräckligt att i en kreditnota hänvisa till under berörd period utställda fakturor i stället för att hänvisa till de aktuella ursprungsfakturorna. De förutsättningar som då ska föreligga är enligt Skatteverket att det är fråga om ett mycket stort antal ursprungsfakturor och att det skulle vara förenat med onormalt stora kostnader att ta fram erforderliga uppgifter.

Mot bakgrund härav har fråga nu uppkommit om det kan vara tillräckligt att i kreditnotan endast ange berörd tidsperiod så fort fler än en faktura krediteras exempelvis vid årsbonusar eller motsvarande.

3 Gällande rätt m.m.

Enligt 11 kap. 10 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, ska en kreditnota bl.a. innehålla en särskild och otvetydig hänvisning till den ursprungliga fakturan.

Kravet enligt bestämmelserna i ML överensstämmer med vad som krävs enligt artikel 22.3 a i det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG).

Av förarbetena (prop. 2003/04:26 s. 83) till bestämmelserna i 11 kap. 10 § ML framgår bl.a. följande.

”Det har således anförts av flera remissinstanser att en hänvisning till den ursprungliga fakturan kan vara svår att åstadkomma. Ändamålet med en kreditnota är att korrigera eller ändra en ursprunglig faktura. Faktureringsdirektivets krav att kreditnotan måste innehålla en särskild och otvetydig ändring av och hänvisning till den ursprungliga fakturan har tillkommit för att förhindra att de båda fakturorna vid en kontroll uppfattas som två fristående fakturor. Det skulle kunna göra det möjligt för förvärvaren att utverka avdragsrätt för ingående mervärdesskatt både för ursprungsfakturan och för kreditnotan. Det väsentliga är således att det vid kontroll otvetydigt framgår att de båda fakturorna har samband och avser samma leverans eller tillhandahållande. En förutsättning för att ett rättelsedokument skall likställas med en faktura enligt faktureringsdirektivet är således att det innehåller en särskild och otvetydig hänvisning till den ursprungliga fakturan. Regeringen föreslår därför att en regel med detta innehåll införs i ML. Det kan dock inte anses nödvändigt att alla de uppgifter som krävs i ursprungsfakturan upprepas i kreditnotan under förutsättning att hänvisningarna till ursprungsfakturan är otvetydig och inte kan missförstås. Det föreslås därför att möjligheten att befria från skyldigheten att lämna vissa obligatoriska uppgifter utnyttjas.”

Skatteverket har i skrivelse 2004-04-02 (dnr 130-255556-04/113) som svar på fråga 4 uttalat sig beträffande hänvisning i kreditnota till den ursprungliga fakturan. Med åberopande av de bestämmelser i ML som reglerar innehållet i en kreditnota har Skatteverket i nämnda skrivelse uttalat att hänvisning generellt alltid ska ske till ursprungsfakturan i en kreditnota. Detta gäller även vid krediteringar av rabatter och dylikt som utges i efterhand och som baseras på under en viss tidsperiod gjorda inköp. I nämnda skrivelse anger Skatteverket dock vidare att avsteg från denna generella princip endast kan ske i de fall det är fråga om ett mycket stort antal ursprungsfakturor och där det skulle vara förenat med onormalt stora kostnader att ta fram erforderliga uppgifter. I dessa fall är Skatteverkets uppfattning att det kan vara tillräckligt att kreditnotan endast hänvisar till under berörd period utställda fakturor.

4 Skatteverkets bedömning

Huvudregeln i EG:s s.k. faktureringsdirektiv (2001/115/EG) innebär att det ställs samma krav på innehållet i en kreditnota som det gör på vanliga fakturor. Enligt artikel 22.3 a femte stycket i sjätte mervärdesskattedirektivet finns dock en möjlighet för medlemsstaterna att befria från skyldigheten att lämna vissa av de obligatoriska uppgifterna. Sverige har utnyttjat denna möjlighet till befrielse från att i en kreditnota lämna samtliga de uppgifter som krävs i en faktura. I de ovan återgivna förarbetena har regeringen uttalat att en sådan befrielse grundar sig på att kreditnotans hänvisning till ursprungsfakturan är otvetydig.

Lagstiftaren har således som en förutsättning för att kreditnotan inte behöver innehålla lika många uppgifter som en vanlig faktura utgått från att en klar hänvisning sker i kreditnotan till den aktuella fakturan.

Det har också, som anges i prop. 2003/04:26 s. 83, i samband med beredning av lagförslaget framkommit sådana synpunkter från remissinstanserna som att kravet på hänvisning till ursprungsfakturan inte är hanterbart och att det blir mycket svårt eller rentav omöjligt att uppfylla. Även med beaktande av dessa synpunkter har lagförslaget genomförts. Mot bakgrund av den vikt lagstiftaren således lagt vid kravet på hänvisning i kreditnotan till ursprungsfakturan anser Skatteverket inte att det finns något ytterligare utrymme för inskränkningar i kravet utöver vad som framgår av svar på fråga 4 i Skatteverkets tidigare nämnda skrivelse 2004-04-02. Det är därför, enligt Skatteverkets uppfattning, endast när det är fråga om ett mycket stort antal ursprungsfakturor och där det skulle vara förenat med onormalt stora kostnader att ta fram erforderliga uppgifter som det kan räcka med att kreditnotan endast hänvisar till under berörd period utställda fakturor.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%