SKVs ställningstaganden 1/05

2005-03-21 Värdeminskningsavdrag efter att inventarier övertagits i samband med fusion

Redovisning, Inkomsttaxering näring

Datum: 2005-03-21

Dnr 130 133562-05/111

1 Sammanfattning

Vid en fusion kan det övertagande företaget ta upp värdet på övertagna inventarier till ett högre värde än det skattemässiga värdet hos det överlåtande företaget. För det fall det övertagande företaget redovisar skillnadsbeloppet till beskattning anser Skatteverket att följande ska gälla för beräkningen av värdeminskningsavdrag.

Om värdet på inventarierna – efter övertagandet – inte är högre än anskaffningsvärdet för inventarierna kan avdrag medges såväl enligt huvudregeln som enligt kompletteringsregeln.

Om värdet på inventarierna – efter övertagandet – är högre än anskaffningsvärdet kan avdrag endast medges enligt huvudregeln. För det fall företaget använder kompletteringsregeln uppkommer en sådan skillnad mellan värdet på inventarierna enligt balansräkningen och deras skattemässiga värde att företaget förlorar rätten till räkenskapsenlig avskrivning. Kompletteringsregeln går därför inte att använda så länge som värdet enligt balansräkningen är högre än anskaffningsvärdet. Först när värdet på inventarierna enligt balansräkningen uppgår till högst anskaffningsvärdet kan kompletteringsregeln användas.

2 Bakgrund och frågeställning

Ibland kan ett övertagande företag vid en fusion ha intresse av att ta upp övertagna inventarier till ett högre värde än det skattemässiga värdet hos det överlåtande företaget. En sådan skillnad mellan bokfört värde och skattemässigt värde på inventarier kan innebära att rätten till räkenskapsenlig avskrivning förloras. Det övertagande företaget får dock fortsätta att tillämpa räkenskapsenlig avskrivning om mellanskillnaden tas upp som intäkt (antingen för ett år eller fördelat på tre år).

Frågan har uppkommit hur avdrag för värdeminskning på inventarier ska beräknas efter att inventarierna övertagits i samband med en fusion.

Frågan kan illustreras med två exempel.

Exempel 1

År 1: Aktiebolaget X anskaffar inventarier för 10 miljoner kronor.

År 1–4: X gör värdeminskningsavdrag på inventarierna enligt huvudregeln för räkenskapsenlig avskrivning år 1–3 och enligt kompletteringsregeln år 4. Värdet enligt balansräkningen liksom det skattemässiga värdet uppgår till 2 miljoner kronor år 4.

År 5: Aktiebolaget Y övertar inventarierna i X genom en fusion. Y tar upp värdet på inventarierna till 6 miljoner kronor. Eftersom värdet därigenom blir högre än inventariernas skattemässiga värde riskerar Y att förlora rätten till räkenskapsenlig avskrivning. För att inte förlora den rätten redovisar Y skillnaden mellan det nya värdet, 6 miljoner kronor, och det skattemässiga värdet, 2 miljoner kronor, dvs. 4 miljoner kronor, som en intäkt vid beskattningen. Y fördelar beloppet på år 5–7.

Frågan är hur stort värdeminskningsavdrag Y kan medges år 5 och 6 enligt räkenskapsenlig avskrivning.

Exempel 2

I exempel 2 anskaffar X också inventarierna för 10 miljoner kronor år 1. Precis som i exempel 1 uppgår värdet på inventarierna enligt balansräkningen år 4, liksom det skattemässiga värdet, till 2 miljoner kronor. Skillnaden är att i exempel 2 tar Y upp värdet på inventarierna till 12 miljoner kronor år 5 i samband med fusionen. Y redovisar skillnaden mellan det nya värdet, 12 miljoner kronor, och det skattemässiga värdet, 2 miljoner kronor, dvs. 10 miljoner kronor som en intäkt vid beskattningen, och fördelar beloppet på år 5–7.

Även i exempel 2 är frågan hur stort värdeminskningsavdrag Y kan göra år 5 och 6 enligt räkenskapsenlig avskrivning.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Avdrag för värdeminskning på inventarier

I 18 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) – samtliga lagrum i fortsättningen gäller inkomstskattelagen – anges att utgifter för att anskaffa inventarier ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, och att avdragen beräknas enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning.

Begreppet ”anskaffningsvärde” är särskilt reglerat, bl.a. i 18 kap. 7 § där det sägs att anskaffningsvärdet för inventarier är utgiften för förvärvet om de förvärvas genom köp, byte, egen tillverkning eller på liknande sätt. Det anges vidare att om inventarierna förvärvas på annat sätt, anses marknadsvärdet vid förvärvet som anskaffningsvärde.

I 18 kap. 13 § beskrivs huvudregeln för räkenskapsenlig avskrivning. Det anges att värdeminskningsavdrag får göras med högst 30 procent per år av avskrivningsunderlaget.

Avskrivningsunderlaget beskrivs närmare i paragrafens andra stycke. Underlaget består av:

  1. Värdet på inventarierna vid det föregående beskattningsårets utgång, vilket är värdet enligt balansräkningen,
  2. ökat med anskaffningsvärdet på sådana inventarier som anskaffats under beskattningsåret och som vid utgången av detta fortfarande tillhör näringsverksamheten,
  3. minskat med avdrag enligt 15 och 16 §§ (avdraget enligt 15 § gäller avyttrade inventarier och avdraget enligt 16 § gäller en särskilt hög utgift).

Vid räkenskapsenlig avskrivning finns en kompletteringsregel (18 kap. 17 §). Den innebär att den skattskyldige får dra av ett så högt belopp att det skattemässiga värdet inte överstiger anskaffningsvärdet av inventarierna minskat med en beräknad årlig avskrivning med 20 procent.

För räkenskapsenlig avskrivning gäller särskilda förutsättningar (18 kap. 14 §). Bestämmelserna får tillämpas bara om den skattskyldige haft ordnad bokföring som avslutats med årsbokslut och om avdraget motsvarar avskrivningen i bokslutet.

Ett återkommande begrepp i 18 kap. är inventariernas ”skattemässiga värde”. Begreppet är särskilt definierat i 2 kap. 33 § där det sägs att med skattemässigt värde på inventarier avses anskaffningsvärdet minskat med gjorda värdeminskningsavdrag och liknande avdrag.

3.2 Fusion och räkenskapsenlig avskrivning

En fusion innebär att ett eller flera företags samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser övertas av ett annat företag och att det överlåtande företaget upplöses utan likvidation (37 kap. 3 §). Vid en fusion inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation, bl.a. när det gäller inventarier (37 kap. 18 §).

Om ett övertagande företag vid en fusion tar upp övertagna inventarier i räkenskaperna till ett högre värde än det skattemässiga värdet hos det överlåtande företaget behöver det inte innebära att det övertagande företaget förlorar rätten till räkenskapsenlig avskrivning. Enligt 37 kap. 20 § får företaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning under förutsättning att mellanskillnaden tas upp som intäkt det beskattningsår då fusionen genomförs eller fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren.

3.3 Övergång till räkenskapsenlig avskrivning

I 18 kap. 20–22 §§ finns bestämmelser om övergång till räkenskapsenlig avskrivning. Av 20 § andra stycket framgår att om årsredovisning eller årsbokslut upprättats och värdet på inventarierna inte stämmer överens med det skattemässiga värdet, tillämpas bestämmelserna i 21 och 22 §§.

I 22 § anges följande. Om en skattskyldig före övergången till räkenskapsenlig avskrivning har gjort högre värdeminskningsavdrag vid beskattningen än i räkenskaperna, skall skillnaden mellan värdet enligt balansräkningen och inventariernas skattemässiga värde tas upp som intäkt. Intäkten skall tas upp det första beskattningsår då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas eller, om den skattskyldige begär det, fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren.

3.4 Uppskrivning och återgång till räkenskapsenlig avskrivning

Regeringsrätten har i två domar under senare år behandlat frågan om rätten till räkenskapsenlig avskrivning efter en uppskrivning av värdet på inventarierna i räkenskaperna.

I rättsfallet RÅ 2001 ref. 8 avsåg ett företag att lösa upp ackumulerade överavskrivningar i räkenskaperna och redovisa ett lika stort belopp som intäkt. Regeringsrätten gjorde bedömningen att den bokförda intäkten inte var en skattepliktig intäkt. Samtidigt konstaterades i rättsfallet att upplösningen av de ackumulerade överavskrivningarna innebar att värdet på inventarierna enligt balansräkningen blev högre än det skattemässiga värdet, och att företaget därmed förlorade rätten till fortsatt räkenskapsenlig avskrivning.

Regeringsrätten har återkommit till frågan om uppskrivning av värdet på inventarier i domen den 21 september 2004 i mål nr 2305–04 (enligt uppgift kommer domen att återges såsom RÅ 2004 ref. 136).

Ett företag hade förvärvat inventarier från ett annat koncernföretag och avsåg att efter förvärvet skriva upp värdet på dem i räkenskaperna. Uppskrivningen skulle komma att innebära att företaget förlorade rätten till räkenskapsenlig avskrivning. Frågorna i målet gällde om företaget hade rätt att återgå till räkenskapsenlig avskrivning och hur värdeminskningsavdrag i så fall skulle beräknas.

Skatterättsnämnden uttalade i sitt förhandsbesked – vilket fastställdes av Regeringsrätten – att företaget hade rätt att återgå till räkenskapsenlig avskrivning med stöd av 18 kap. 22 §, dock tidigast beskattningsåret efter det år då uppskrivningen i bokföringen sker. I motiveringen till ställningstagandet konstaterade nämnden att enligt 18 kap. 22 § sista meningen ska intäkten – skillnaden mellan värdet enligt balansräkningen och inventariernas skattemässiga värde – eller del därav, tas upp det första beskattningsåret då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas.

När det gällde frågan hur värdeminskningsavdrag skulle beräknas uttalade nämnden att företaget ”äger vid räkenskapsenlig avskrivning enligt 18 kap. 13 § andra stycket 1 som avskrivningsunderlag räkna värdet på inventarierna enligt balansräkningen vid beskattningsårets utgång året före det beskattningsår då övergången till räkenskapsenlig avskrivning sker”. Nämnden konstaterade vidare att ”vid tillämpning av kompletteringsregeln i 18 kap. 17 § IL skall hänsyn inte tas till uppskrivningen”. I motiveringen till förhandsbeskedet i den delen uttalade nämnden följande:

”Enligt kompletteringsregeln i 18 kap. 17 § IL gäller att inventariernas anskaffningsvärden utgör avskrivningsunderlag. En uppskrivning i bokföringen påverkar inte anskaffningsvärdet, 18 kap. 7 § IL.”

4 Skatteverkets bedömning

Skatteverket gör följande bedömning i frågan om hur avdrag för värdeminskning på inventarier ska beräknas efter att inventarierna tagits upp till ett högre värde än det skattemässiga värdet hos det överlåtande företaget i samband med fusion.

4.1 Huvudregeln

Avskrivningsunderlaget enligt huvudregeln vid räkenskapsenlig avskrivning utgår från värdet enligt balansräkningen vid det föregående beskattningsårets utgång. Vid en fusion kommer därför värdet enligt balansräkningen för det överlåtande företaget att utgöra utgångspunkten för avskrivningsunderlaget för det övertagande företaget. Övertagandet av inventarierna till ett högre värde syns först i den första balansräkningen efter fusionen. Därefter kommer det högre värdet att ingå i avskrivningsunderlaget.

4.2 Kompletteringsregeln

Kompletteringsregeln innebär att avdrag får göras med ett så högt belopp att det skattemässiga värdet inte överstiger anskaffningsvärdet av inventarierna minskat med en beräknad årlig avskrivning med 20 procent. Utformningen av regeln innebär att avdrag inte kan göras med högre belopp än vad som motsvarar anskaffningsvärdet. Vid tillämpningen av regeln måste också beaktas att avdraget ska motsvara avskrivningen i räkenskaperna liksom att värdet enligt balansräkningen ska vara detsamma som det skattemässiga värdet.

I domen den 21 september 2004 har Regeringsrätten uttalat att vid tillämpning av kompletteringsregeln ska hänsyn inte tas till uppskrivningen. I motiveringen till förhandsbeskedet i den delen anges att enligt kompletteringsregeln gäller att inventariernas anskaffningsvärden utgör avskrivningsunderlag, och att en uppskrivning i bokföringen inte påverkar anskaffningsvärdet. Enligt Skatteverkets mening innebär domen i den delen att en uppskrivning av värdet på inventarierna inte ökar det möjliga avdraget enligt kompletteringsregeln, dvs. avdrag kan inte göras med högre belopp än vad som motsvarar anskaffningsvärdet. Det synsättet får anses vara tillämpligt även i det fall att inventarier övertagits till ett högre värde i samband med fusion.

4.3 Exemplen

Vad som anförts beträffande huvudregeln och kompletteringsregeln innebär följande för värdeminskningsavdraget i exempel 1 och 2 (den intäktsbeskattning som sker av skillnaden mellan det högre värdet och inventariernas skattemässiga värde, dvs. 4 miljoner kronor i exempel 1 och 10 miljoner kronor i exempel 2, berörs inte fortsättningen).

Exempel 1

Avdrag enligt huvudregeln år 5: Avskrivningsunderlaget uppgår till 2 miljoner kronor, dvs. värdet enligt balansräkningen vid utgången av år 4 hos X. Det högre värdet på inventarierna vid övertagandet under år 5 ingår således inte i avskrivningsunderlaget vid beräkningen av avdrag år 5. Värdeminskningsavdraget kan beräknas till högst 30 procent av 2 miljoner kronor, dvs. 0,6 miljoner kronor. Avdraget ska motsvaras av en lika stor avskrivning i räkenskaperna. Efter avskrivningen uppgår värdet enligt balansräkningen till (2 + 4 – 0,6 =) 5,4 miljoner kronor.

Avdrag enligt huvudregeln år 6: Avskrivningsunderlaget uppgår till 5,4 miljoner kronor, dvs. värdet enligt balansräkningen vid utgången av år 5. Värdeminskningsavdraget kan beräknas till högst 30 procent av 5,4 miljoner kronor, dvs. 1,62 miljoner kronor. Efter en avskrivning med det beloppet uppgår värdet enligt balansräkningen till (5,4 – 1,62 =) 3,78 miljoner kronor.

Avdrag enligt kompletteringsregeln år 5: Avskrivningsunderlaget uppgår till 10 miljoner kronor, dvs. anskaffningsvärdet för inventarierna. Eftersom inventarierna anskaffades redan under år 1 kan det skattemässiga värdet år 5 beräknas till 0 kronor, motsvarande anskaffningsvärdet minskat med en beräknad årlig avskrivning med 20 procent. Avdrag kan därför medges med högst 10 miljoner kronor, men eftersom värdet på inventarierna efter övertagandet uppgår till 6 miljoner kronor begränsas avdraget till det beloppet. Avdraget ska motsvaras av en lika stor avskrivning i räkenskaperna. Efter avskrivningen uppgår värdet enligt balansräkningen till 0 kronor.

Exempel 2

Avdrag enligt huvudregeln år 5: Avskrivningsunderlaget uppgår till 2 miljoner kronor, dvs. värdet enligt balansräkningen vid utgången av år 4 hos X. Det högre värdet på inventarierna vid övertagandet under år 5 ingår således inte i avskrivningsunderlaget vid beräkningen av avdrag år 5. Värdeminskningsavdraget kan beräknas till högst 30 procent av 2 miljoner kronor, dvs. 0,6 miljoner kronor. Avdraget ska motsvaras av en lika stor avskrivning i räkenskaperna. Efter avskrivningen uppgår värdet enligt balansräkningen till (2 + 10 – 0,6 =) 11,4 miljoner kronor.

Avdrag enligt huvudregeln år 6: Avskrivningsunderlaget uppgår till 11,4 miljoner kronor, dvs. värdet enligt balansräkningen vid utgången av år 5. Värdeminskningsavdraget kan beräknas till högst 30 procent av 11,4 miljoner kronor, dvs. 3,42 miljoner kronor. Efter en avskrivning med det beloppet uppgår värdet enligt balansräkningen till (11,4 – 3,42 =) 7,98 miljoner kronor.

Avdrag enligt kompletteringsregeln år 5: Avskrivningsunderlaget uppgår till 10 miljoner kronor, dvs. anskaffningsvärdet för inventarierna. Eftersom inventarierna anskaffades redan under år 1 kan det skattemässiga värdet år 5 beräknas till 0 kronor, motsvarande anskaffningsvärdet minskat med en beräknad årlig avskrivning med 20 procent. Avdrag kan därför medges med högst 10 miljoner kronor. En lika stor avskrivning i räkenskaperna innebär att värdet på inventarierna enligt balansräkningen – efter avskrivningen – kommer att uppgå till (2 + 10 – 10 =) 2 miljoner kronor, dvs. ett högre belopp än det skattemässiga värdet. En sådan skillnad mellan värdet på inventarierna enligt balansräkningen och det skattemässiga värdet innebär att Y förlorar rätten till räkenskapsenlig avskrivning. Y kan därför inte använda sig av kompletteringsregeln utan enbart av huvudregeln.

Avdrag enligt kompletteringsregeln år 6: Avdrag kan i och för sig medges med 10 miljoner kronor. Om det antas att Y tillämpat huvudregeln år 5 uppgår värdet enligt den balansräkningen till 11,4 miljoner kronor. En avskrivning med 10 miljoner innebär att värdet på inventarierna enligt balansräkningen år 6, (11,4 – 10 =) 1,4 miljoner kronor, blir högre än det skattemässiga värdet, 0 kronor. Den skillnaden innebär även år 6 att Y förlorar rätten till räkenskapsenlig avskrivning. Y kan därför inte använda sig av kompletteringsregeln utan enbart av huvudregeln.

4.4 Sammanfattande bedömning

Mot bakgrund av genomgången av huvudregeln och kompletteringsregeln, och beräkningen av avdragen i exemplen, kan frågan om hur avdrag för värdeminskning på inventarier ska beräknas efter att inventarierna tagits upp till ett högre värde än det skattemässiga värdet hos det överlåtande företaget i samband med fusion besvaras på följande sätt.

Om värdet på inventarierna – efter övertagandet – inte är högre än anskaffningsvärdet för inventarierna kan avdrag medges såväl enligt huvudregeln som enligt kompletteringsregeln.

Om värdet på inventarierna – efter övertagandet – är högre än anskaffningsvärdet kan avdrag endast medges enligt huvudregeln. För det fall företaget använder kompletteringsregeln uppkommer en sådan skillnad mellan värdet på inventarierna enligt balansräkningen och deras skattemässiga värde att företaget förlorar rätten till räkenskapsenlig avskrivning. Kompletteringsregeln går därför inte att använda så länge som värdet enligt balansräkningen är högre än anskaffningsvärdet. Först när värdet på inventarierna enligt balansräkningen uppgår till högst anskaffningsvärdet kan kompletteringsregeln användas.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%