SKVs ställningstaganden 4/05

2005-02-08 Avräkning av utländsk skatt i svenskt handels- eller kommanditbolag – EG-rätt

Internationell beskattning

Datum: 2005-02-08

Dnr 130 79209-05/111

1 Sammanfattning

Av RÅ 2001 ref. 46 följer att avräkning av utländsk skatt varken kan medges enligt skatteavtal eller lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (AvrL) om verksamheten utomlands bedrivs av ett svenskt handels- eller kommanditbolag.

Det får anses strida mot EG-fördraget att inte medge avräkning för utländsk skatt därför att verksamhet i en EU/EES-stat bedrivs genom ett eller flera svenska handels- eller kommanditbolag.

2 Bakgrund och frågeställning

Skatteverket har i ett rättsligt ställningstagande 2004-11-30, dnr 130 683902-04/111, funnit att det får anses strida mot EG-fördraget att inte medge avräkning för utländsk skatt därför att verksamheten bedrivs genom en eller flera delägarbeskattade utländska juridiska personer som är hemmahörande inom EU.

Fråga har nu uppkommit

dels om RÅ 2001 ref. 46 kan tolkas så att det är tillämpligt om det är ett svenskt handels- eller kommanditbolag som bedriver verksamheten i utlandet,

dels om samma bedömning som i det tidigare rättsliga ställningstagandet kan göras om den juridiska personen är ett svenskt kommanditbolag.

3 Gällande rätt m.m.

– Intern rätt

Ett svenskt handels- eller kommanditbolag är en juridisk person, vilket innebär att det kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Ett handels- eller kommanditbolag behandlas i Sverige som transparent vid beskattningen, dvs. beskattning sker inte hos associationen som sådan utan på delägarnivå.

Syftet med AvrL är att säkerställa att skattskyldiga undgår dubbelbeskattning eller att risken för sådana effekter i vart fall minskar oberoende av om Sverige träffat ett skatteavtal med den andra staten eller inte. Enligt 1 § första stycket AvrL krävs för rätt till avräkning bl.a. att det är samma person som har haft samma i bägge länderna skattepliktiga intäkt. I bl.a. rättsfallet RÅ 2001 ref. 46 har detta tolkats så att det ska vara delägarens egna inkomster i utlandet och inte det transparenta subjektets inkomster. Det räcker således inte med att det är fråga om samma skattesubjekt som har beskattats för ifrågavarande inkomst utan det måste också föreligga identitet mellan de personer som i civilrättsligt hänseende redovisar en och samma intäkt. Den omständigheten att den utländska verksamheten bedrivs via ett svenskt kommanditbolag har inte föranlett någon annan bedömning.

– EG-fördraget

Artikel 43 EG om etableringsrätt innehåller ett förbud mot inskränkningar för medborgare i en medlemsstat att fritt etablera sig på en annan medlemsstats territorium. Förbudet gäller begränsningar för den som är etablerad i någon medlemsstat att upprätta kontor, filialer eller dotterbolag.

Vidare föreskriver artikel 56 punkt 1 EG att alla restriktioner för kapitalrörelser mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredje land ska vara förbjudna. Artikel 58 EG ska beaktas vid tolkningen av artikel 56 EG.

Det kan slutligen nämnas att artikel 293 EG innehåller en allmän skyldighet för medlemsstaterna att verka för ett avskaffande av dubbelbeskattning inom gemenskapen.

4 Skatteverkets bedömning

I RÅ 2001 ref. 46 bedrevs verksamheten av en delägarbeskattad utländsk juridisk person. Enligt Skatteverkets uppfattning är rättsfallet tillämpligt också om verksamheten utomlands bedrivs av ett svenskt handels- eller kommanditbolag. Det innebär att delägarna inte kan medges avräkning för utländsk skatt vare sig enligt skatteavtal eller AvrL.

Det får anses strida mot EG-fördraget att inte medge avräkning för utländsk skatt därför att verksamhet i en EU-stat bedrivs av ett svenskt handels- eller kommanditbolag. Skatteverket gör samma bedömning som i ställningstagandet 2004-11-30, dnr 130 683902-04/111 beträffande verksamhet som bedrivs av delägarbeskattade utländska juridiska personer. Detta gäller även om verksamheten bedrivs i en EES-stat.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%