SKVs ställningstaganden 4/05

2005-05-03 Delgivning av testamente

Bouppteckningar, arv och gåva

Datum: 2005-05-03

Dnr 130 243499-05/111

1 Sammanfattning

Ett testamente är delgivet när en bestyrkt kopia av testamentet har mottagits av den legale arvingen. Testamentet vinner sedan laga kraft sex månader efter delgivning om testamentet inte klandras.

För att Skatteverket ska kunna medge att de legala arvingarna som uteslutits från arv genom testamentet inte behöver kallas till bouppteckningen krävs bevis om att testamentet har vunnit laga kraft.

Skatteverket kräver ett uttryckligt erkännande av mottagandet av den bestyrkta testamentskopian och uppgift om att testamentet inte har klandrats. Erkännandet tecknas lämpligen på den bestyrkta testamentskopian.

2 Bakgrund och frågeställning

Det har ifrågasatts om det inte räcker med ett mottagningsbevis avseende rekommenderad försändelse av ett testamente för att den legale arvingen ska anses vara delgiven testamentet.

3 Gällande rätt m.m.

Enligt 20 kap. 9 § tredje stycket ärvdabalken (ÄB) får Skatteverket inte registrera en bouppteckning om inte det framgår att det vid bouppteckningen har gått till på det sätt som sägs i 20 kap. ÄB. Enligt 20 kap. 2 § ÄB ska samtliga delägare kallas i god tid till förrättningen.

Tidigare omfattades testamenten av ett s.k. bevakningsförfarande. En testamentstagare var tvungen att vända sig till tingsrätten och låta ”bevaka” testamentet för att testamentstagaren före de legala arvingarna skulle få rätten enligt testamentet. Först efter bevakning och följande delgivning med de legala arvingarna vann testamentet laga kraft. En testamentstagare förlorade alltså sin rätt enligt testamentet om detta lämnades obevakat. Den legala arvsordningen trädde in istället, jfr. upphävda 14 kap. 1 § ÄB. En bristande bevakning kan inte läkas genom att de legala arvingarna i dag godkänner testamentet. Bevakningsförfarandet fanns fram till den 1 juli 1989.

Vid lagändringen (genom SFS 1989:308) som trädde i kraft den 1 juli 1989, upphävdes 14 kap. 1–3 §§ ÄB. Reglerna om klander av ett testamente och delgivning av det bibehölls. I prop. 1988/89:88 s. 15 anförde departementschefen att ”Det nya systemet innebär följande. Om en testamentstagare vill göra gällande sin rätt enligt testamentet, kan han välja mellan två alternativ. Det ena är att han ser till att få arvingarnas godkännande av testamentet. Någon särskild form för det godkännandet är inte föreskriven. Av bevisskäl är det emellertid oftast lämpligt med ett skriftligt godkännande som undertecknas av arvingarna. Det andra alternativet är att testamentet delges varje arvinge genom överlämnande av bestyrkt avskrift av testamentet.”

Av 14 kap. 4 § första stycket ÄB framgår bl.a. följande. Testamente skall delges arvinge genom överlämnande av testamentshandlingen i bestyrkt avskrift eller, i fråga om muntligt testamente, protokoll över förhör med testamentsvittnena eller annan skriftlig uppgift om testamentets innehåll. Delgivning behövs dock inte med en arvinge som har godkänt testamentet.

I NJA 1980 s. 630 ansåg Högsta domstolen att delgivning av ett testamente inte hade skett i behörig ordning då ett testamente hade delgivits arvingar genom överlämnande av en obestyrkt kopia.

Motsatt utgång blev det i RH 1999:99 där hovrätten ansåg att en klanderfrist började löpa den dag då arvingen på posten kvitterade ut en försändelse innehållande bl.a. en vidimerad kopia av ett testamente. Arvingen ansågs alltså delgiven testamentet redan genom utkvitteringen av försändelsen.

Hovrätten för Västra Sverige har hittills under 2005 haft anledning att pröva frågan om delgivning av ett testamente i två fall. Frågan i dessa ärenden har dock varit att fastställa om klander av testamentet skett inom klanderfristen. I båda fallen fann rätten att det väsentliga var att fastställa att en bestyrkt kopia av ett testamente kommit arvingen till del, dom den 16 mars 2005 i mål nr T 3515-04 och dom den 25 februari 2005 i mål nr T 3474-04.

4 Skatteverkets bedömning

Vid handläggningen av en bouppteckning är det, för att bestämma dödsbodelägarkretsen, viktigt att veta om ett testamente har delgivits arvingarna eller inte. Om de legala arvingarna har delgivits testamentet före bouppteckningsförrättningen och klanderfristen har löpt ut utan att testamentet har klandrats, behöver dessa arvingar inte kallas till förrättningen. För att vara säker på att testamentet verkligen har delgivits mottagaren måste Skatteverket veta att arvingen har sett testamentet.

Det förhållandet att en legal arvinge inte längre är delägare i ett dödsbo har stor rättslig betydelse. En felaktig bedömning i det hänseendet kan medföra rättsförluster för den legale arvingen/dödsbodelägaren. Det är därför inte tillräckligt att det i bouppteckningsärendet visas upp ett delgivningskvitto på att en handling som påstås innehålla ett testamente har blivit utkvitterad av den legale arvingen. Det riktiga sättet att visa att testamentet har blivit delgivet och att klanderfristen därmed har börjat löpa är att ge in en av de legala arvingarna undertecknad bestyrkt kopia av testamentet. Undantagsvis kan det godtas att den legale arvingen lämnar en egenhändigt undertecknad försäkran om att denne mottagit en bestyrkt kopia av ett eller flera testamenten daterade ett visst datum.

Bevis på att klander inte har skett ska uppvisas i de fall arvingar har uteslutits från en förrättning.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%