SKVs ställningstaganden 13/05

2005-06-10 Uppskovsavdrag – flera ersättningsbostäder

Inkomstskatt – Kapital – Övrigt

Datum: 2005-06-10

Dnr: 130 336194-05/111

1 Sammanfattning

Om säljaren av en ursprungsbostad inom gällande tidsram förvärvat flera bostäder, som var och en uppfyller kraven för att vara en ersättningsbostad, kan han fritt välja vilken som ska utgöra hans ersättningsbostad. Han har även rätt att ändra sig och genom omprövning åberopa annan ersättningsbostad än den som tidigare legat till grund för uppskovsavdrag.

2 Bakgrund och frågeställning

Uppskov kan medges med beskattningen av kapitalvinst på en avyttrad privatbostad (ursprungsbostad) om man under en viss tidsperiod förvärvat en annan bostad (ersättningsbostad). Det förekommer att flera bostäder uppfyller kraven för att vara en ersättningsbostad. Exempelvis kan den skattskyldige ha förvärvat och bosatt sig i en tillfällig bostad tills en annan och lämpligare bostad har förvärvats.

Frågan är om den skattskyldige kan åberopa valfri bostad som sin ersättningsbostad eller om det kan uppställas krav på en viss turordning eller liknande.

Ytterligare fråga är om s.k. preliminärt uppskov kan medges trots att förutsättningarna, helt eller delvis, är uppfyllda för s.k. slutligt uppskov.

3 Gällande rätt m.m.

I 47 kap. inkomstskattelagen (IL) finns bestämmelser om uppskovsavdrag vid avyttring av en privatbostad.

Om den skattskyldige förvärvar en ersättningsbostad före utgången av försäljningsåret och bosätter sig där senast den 2 maj året därefter, ska uppskovets storlek beräknas enligt 47 kap. 7 § IL (slutligt uppskov).

Om en ersättningsbostad inte förvärvas före utgången av försäljningsåret eller bosättning inte sker senast den 2 maj året därefter, medges uppskov med hela kapitalvinsten enligt 47 kap. 8 § IL (preliminärt uppskov).

Om preliminärt uppskov har medgetts ska förutsättningarna för slutligt uppskov prövas vid nästföljande taxering, 47 kap. 9 § IL.

Tidigare praxis och gällande rätt beskrivs i SOU 1985:39 sid. 54–56. Sammantaget anser kommittén att det är den skattskyldige som styr över vilken bostad som ska läggas till grund för uppskov.

4 Skatteverkets bedömning

47 kap. IL behandlar inte specifikt situationen med flera möjliga ersättningsbostäder. Lagen uppställer inga krav på att flera förvärv av bostäder inom gällande tidsram ska behandlas i kronologisk följd eller annan form av turordning.

Enligt Skatteverket ska en bostad behandlas som en ersättningsbostad endast om den skattskyldige själv anger detta. Om det för försäljningsåret av ursprungsbostaden finns flera bostäder som var och en uppfyller kraven för ersättningsbostad, kan den skattskyldige fritt välja vilken bostad som ska vara hans ersättningsbostad.

Motsvarande synsätt gäller om ett preliminärt uppskov har medgetts och det vid efterföljande år finns flera tänkbara ersättningsbostäder vid bedömningen av slutligt uppskov.

Frågan är sedan om den skattskyldige kan medges ett preliminärt uppskov, trots att han redan för försäljningsåret uppfyller kraven för att helt eller delvis få ett slutligt uppskov.

Här kan ordalydelsen i lagtexten ge intryck av att ett preliminärt uppskov inte kan medges enligt 47 kap. 8 § IL om man uppfyller kraven för ett slutligt uppskov enligt 47 kap. 7 § IL. Den övergripande utgångspunkten är emellertid att det är den skattskyldige som bestämmer om en viss bostad också ska vara hans ersättningsbostad. En bostad kan alltså inte mot den skattskyldiges vilja vara en ersättningsbostad.

Enligt Skatteverkets mening kan därför ett preliminärt uppskov medges för försäljningsåret trots att man formellt uppfyller förutsättningarna för att få ett slutligt uppskov. Även om ett slutligt uppskov har meddelats kan den skattskyldige genom omprövning meddelas ett preliminärt uppskov. Detta synsätt är förenligt med reglernas övergripande syfte och torde inte medföra att det uppkommer någon obehörig skatteförmån.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%