SKVs ställningstaganden 15/06

2006-05-04 Enskild näring – makes privatbostadsfastighet

Näringsverksamhet

Datum: 2006-05-04

Dnr: 131 273882-06/111

1 Sammanfattning

Utgifter som en enskild näringsidkare har för särskilt inrättad del i bostad på sin makes privatbostadsfastighet ska dras av. Avdragsrätten ska bestämmas med utgångspunkt från bestämmelsen i 16 kap. 34 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Denna bestämmelse medger i detta fall avdrag för sådana utgifter för arbetslokalen som vatten, el och värme. Avdrag kan därför inte medges för utgifter för hyra till maken.

2 Bakgrund och frågeställning

Fråga har uppkommit om en enskild näringsidkare, som bedriver verksamheten i en särskilt inrättad del i sin makes privatbostad, kan erhålla avdrag för utgifter för hyresersättning till maken. Frågan avser bostad på en privatbostadsfastighet.

3 Gällande rätt m.m.

Enligt 16 kap. 1 § IL ska utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad. I de efterföljande paragraferna i kapitlet anges bara att en utgift ska dras av. Orden ”som kostnad” är underförstådda.

Enligt 16 kap. 34 § IL ska en skälig del av utgifterna för hyra, värme m.m. dras av om en enskild näringsidkare använder en särskilt inrättad del av sin bostad i näringsverksamheten. Även andra utgifter för denna del av bostaden ska dras av, om de direkt orsakas av näringsverksamheten.

Enligt 16 kap. 35 § IL får en enskild näringsidkare som arbetar i sin bostad minst 800 timmar under beskattningsåret dra av utgifter för bostaden, även om något särskilt utrymme inte har inrättats. Avdrag får göras med 2 000 kronor per år om arbetet utförs i en bostad på den skattskyldiges eller hans makes fastighet.

Motsvarigheten till bestämmelserna i nuvarande 16 kap. 34 och 35 §§ IL infördes i en och samma anvisningspunkt, punkt 11 till 29 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, i dess lydelse enligt SFS 1985:225.

När bestämmelserna om avdrag för bostadsutgifter tillkom framgår av prop. 1984/85:93, sid 25, att motsvarigheten till nuvarande 16 kap. 34 § IL reglerade bl.a. det förhållandet att näringsidkaren bor i egen eller makes villafastighet. Avdragsrätt för räntor föreligger då enligt allmänna regler. Avdraget ska därför enl. prop. i detta fall begränsas till övriga kostnader för arbetslokalen, exempelvis uppvärmning, belysning och förslitning. I lagtexten stod då ”den skattskyldiges bostad”. Nuvarande uttryck är ”sin bostad”.

Av ovan nämnd prop., sid 25, framgår också att för den som bor i en hyres- eller bostadsrättslägenhet beräknas avdraget på grundval av den del av hyran eller avgiften till bostadsrättsföreningen som kan anses belöpa på arbetslokalen.

Enligt 2 kap. 20 § IL ska bestämmelser om makar tillämpas också på sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn.

4 Skatteverkets bedömning

Uttrycket ”sin bostad” har samma innebörd som uttrycket ”den skattskyldiges bostad” som fanns i anvisningspunkten 11 till 29 § KL i dess lydelse enligt SFS 1985:225.

De ursprungliga bestämmelserna infördes i en och samma anvisningspunkt och återfinns numera i 16 kap. 34 och 35 §§ IL. Dessa bestämmelser bör därför ses och tolkas i ett sammanhang. Båda bestämmelserna innehåller uttrycket ”sin bostad”. Av 35 § framgår att uttrycket ”sin bostad” omfattar bostad på näringsidkarens eller dennes makes fastighet. Skatteverket anser därför att övervägande skäl talar för att innebörden av uttrycket ”sin bostad” i 34 § ska vara densamma som i 35 §. Uttalandet i prop. 1984/85:93, sid 25, visar också att avsikten har varit att bestämmelsen i nuvarande 34 § ska reglera, förutom näringsidkarens egen fastighet, även makens fastighet. I detta fall medges enl. prop. avdrag för sådana utgifter för arbetslokalen som vatten, el och värme. Bara i det fallet att näringsidkaren bor i en hyreslägenhet beräknas avdraget efter hyran för arbetslokalen. Avdragsrätten ska därför bestämmas med utgångspunkt från denna innebörd av bestämmelsen i 16 kap. 34 § IL, och inte från den interna hyresbetalning som kan ha skett mellan makarna.

Uttrycket ”sin bostad” avser enligt Skatteverkets uppfattning den fastighet där näringsidkaren bor. Han behöver däremot inte äga fastigheten. Bestämmelsen i 16 kap. 34 § IL ska därför tillämpas oavsett om det är näringsidkaren eller dennes make som äger villafastigheten. En hyra som näringsidkaren betalar till sin make blir då inte avdragsgill.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%