SKVs ställningstaganden 23/06

2006-06-29 Beräkning av elverkningsgrad som utgör underlag för beräkning av avdrag för skatt på bränsle förbrukat för värmeframställning vid kraftvärmeproduktion

Punktskatt

Datum: 2006-06-29

Dnr: 131 411433-06/111

1 Sammanfattning

Skatteverket anser att vid beräkning av avdrag för energi- och koldioxidskatt på bränsle som förbrukats för produktion av värme vid kraftvärmeproduktion, s.k. värmeavdrag, ska följande gälla avseende beräkning av elverkningsgrad.

Elverkningsgraden får beräknas med utgångspunkt från såväl bruttoelproduktionen som nettoelproduktionen.

Elverkningsgraden anses vara momentan om den beräknas för en period om längst en hel redovisningsperiod, som gäller för redovisning av energi- och koldioxidskatt.

2 Bakgrund och frågeställning

Genom en ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE), SFS 2006:592, med ikraftträdande den 1 juli 2006 är storleken på värmeavdraget beroende av elverkningsgraden (förhållandet mellan elproduktion och insatt energi från bränsle) vid kraftvärmeproduktionen. Fråga har uppkommit om hur beräkningen av elverkningsgraden ska ske i följande två avseenden.

  1. Ska beräkningen av elverkningsgraden ske med utgångspunkt från bruttoelproduktionen eller från nettoelproduktionen, eller är båda alternativen förenliga med gällande rätt?
  2. Vad avses med momentan elverkningsgrad?

3 Gällande rätt m.m.

Rätten till värmeavdrag regleras bl.a. i 6 a kap. 3 § LSE. I den nya lydelsen som gäller fr.o.m. den 1 juli 2006 definieras kraftvärmeproduktion som samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process, när den värme som uppkommer nyttiggörs. Av 6 a kap. 3 § LSE, nya lydelsen, framgår vidare att både energi- och koldioxidskattebefrielsen, för den del av bränslet som förbrukas för framställning av värme, ska vara beroende av elverkningsgraden.

Av prop. 2005/06:125, sid. 53-55, framgår bl.a. följande:

”Vidare skall måttstocken för effektivitet vara elverkningsgrad och inte som idag alfavärdet (förhållandet mellan el- och värmeproduktionsförmågan). Effektiviteten skall mätas momentant och inte som en konstruktivt högsta möjliga effektivitet. Koldioxidskattelättnaden, för den del av bränslet som förbrukas för framställning av värme, skall vara beroende av elverkningsgraden vid kraftvärmeproduktionen. För befrielse krävs en elverkningsgrad om minst 5 procent. Vid den nivån medges befrielse med 19 procent av skatten. Om elverkningsgraden är högre än 5 procent ökar befrielsen successivt för att vid nivån 15 procent eller högre uppgå till 79 procent. När det gäller energiskatten medges full befrielse för en elverkningsgrad om minst 5 procent.”

”Om beskattningen skall medföra en reell miljö- och energipolitisk styrning är det dock viktigt att skattelättnaden är kopplad till den momentana effektiviteten och inte en konstruktivt högsta möjliga effektivitet.”

”Ett antal remissinstanser har påtalat att skattelättnaden från koldioxid-skatt, för den del av bränslet som förbrukas för framställning av värme, bör vara proportionell i förhållande till elproduktionen. Den bör alltså inte som i dag vara beroende av ett fast effektivitetsvärde. Även regeringen anser att en sådan konstruktion av förhållandet mellan skatte-lättnad och effektivitet är fördelaktig. Härigenom ges ett incitament till produktion av högeffektiv kraftvärme. Samtidigt beaktas de existerande anläggningarnas förutsättningar för att konvertera befintlig produktion till att även omfatta el eller till en effektivare elproduktion.”

4 Skatteverkets bedömning

Av 6 a kap. 3 § LSE, nya lydelsen, framgår att värmeavdragets storlek är beroende av elverkningsgraden vid kraftvärmeproduktionen. Elverkningsgraden kan beräknas på olika sätt. En bruttoberäkningsmetod innebär att förhållandet mellan bruttoelproduktionen och den insatta energin från bränsle beräknas, medan en nettoberäkningsmetod innebär en beräkning av förhållandet mellan nettoelproduktionen och den insatta energin från bränsle. Det framgår varken av lagtext eller av förarbeten hur begreppet elverkningsgrad ska tolkas i detta avseende.

I avsaknad av reglering anser Skatteverket att det, när det gäller värmeavdrag, får anses vara förenligt med gällande rätt att beräkna elverkningsgraden med utgångspunkt från såväl bruttoelproduktionen som nettoelproduktionen.

Av prop. 2005/06:125 framgår att det är den momentana elverkningsgraden som ska utgöra underlag för värmeavdragsberäkningen. I propositionen görs inga uttalanden om att elverkningsgraden ska beräknas för en viss bestämd tidsperiod. Utifrån de uttalanden som görs avseende momentan elverkningsgrad gör Skatteverket bedömningen att avsikten är att tydliggöra att det är den verkliga effektiviteten utifrån reella produktionsförhållanden som är av betydelse för värmeavdragsberäkningen. Skatteverkets bedömning är därför att ingen bestämd tidsperiod, för beräkning av elverkningsgraden, behöver fastställas, så länge den kan bedömas ge uttryck för reella produktionsförhållanden.

Skatteverket anser att elverkningsgraden ska anses som momentan om den beräknas för en period om längst en hel redovisningsperiod, som gäller för redovisning av energi- och koldioxidskatt.

Värmeavdragsberäkningen ska fortfarande ske med utgångspunkt från det grundläggande kriteriet för sådan avdragsrätt, dvs. att det faktiskt är fråga om kraftvärmeproduktion. Bränsleförbrukning som sker då någon skattepliktig elektrisk kraft inte produceras kan därför, liksom enligt hittillsvarande tillämpning, inte anses vara hänförlig till kraftvärmeproduktion. Sådant bränsle ska därför inte ingå i underlaget för beräkning av elverkningsgraden vid kraftvärmeproduktion.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%