SKVs ställningstaganden 37/06

2006-11-24 Bilförmån vid omfattande tjänstekörning

Arbetsgivarområdet och Inkomsttaxering – Inkomst av tjänst

Datum: 2006-11-24

Dnr: 131 718880-06/111

1 Sammanfattning

För den som har kört minst 3.000 mil i tjänsten med förmånsbil under ett kalenderår ska förmånsvärdet bestämmas till 75 % av fullt värde (reduktion).

För att en skattskyldig ska få göra sådan reduktion under inkomst av tjänst krävs att miltalet uppnåtts under kalenderåret, men tjänstekörning med förmånsbilar hos olika arbetsgivare får då medräknas.

För att en arbetsgivare ska få göra reduktion vid beräkning av arbetsgivaravgifter krävs att den anställde uppfyller miltalet hos arbetsgivaren under kalenderåret. Arbetsgivaren kan inte proportionera körningen vid del av år eller medräkna tjänstekörning som den anställde fullgjort hos annan arbetsgivare.

För reduktion i inkomstslaget näringsverksamhet krävs vid brutet räkenskapsår att miltalet uppnåtts under en tolvmånadersperiod, och det behöver då således inte ha uppnåtts under ett kalenderår.

2 Bakgrund och frågeställning

En skattskyldig, som under ett år haft bilförmån hos mer än en arbetsgivare och som sammanlagt kört minst 3.000 mil i tjänsten, kan få reduktion av förmånsvärdet i resp. anställning till 75 % av fullt förmånsvärde. Fråga har ställts om arbetsgivarna i fråga, direkt eller efter bifallen ansökan om justering, kan få göra motsvarande reduktion vid deras respektive beräkning av underlag för arbetsgivaravgifter och skatteavdrag.

En annan fråga är hur reduktionsregeln ska tillämpas för näringsidkare med brutet räkenskapsår.

3 Gällande rätt m.m.

Enligt 61 kap. 9 §1 st . inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska förmånsvärdet beräknas till 75 % av fullt värde för den som kört minst 3.000 mil i tjänsten med förmånsbil under ett kalenderår.

Regeln infördes ursprungligen 1997 i kommunalskattelagen (1928:370), KL, som föregick IL. I förarbetena (prop. 1996/97:19 sid. 90) anges under författningskommentarerna att varken arbetsgivaren eller den skattskyldige ska behöva ansöka om jämkning i sådana situationer. Vidare anges att ”För att nedsättning skall kunna ske måste de 3.000 milen ha körts under samma kalenderår. Detta innebär att även om förmånshavaren har haft förmånsbil under del av år skall ändå tjänstekörningen uppgå till 3.000 mil. För en näringsidkare som har räkenskapsår som inte stämmer överens med kalenderår kan det innebära svårigheter att uppfylla kravet om 3.000 mils tjänstekörning under ett och samma kalenderår. Detta trots att denna sträcka kanske uppnåtts under en tolvmånadersperiod. I sådana fall finns dock möjlighet att söka jämkning enligt punkt 4 av anvisningarna.”

I ovan nämnda punkt 4 av anvisningarna till 42 § KL angavs bl.a. att förmånsvärde får jämkas om det finns synnerliga skäl. Nu gällande motsvarande möjlighet till justering av bilförmån regleras främst i 61 kap. 18–19 §§ IL.

Vad gäller inkomstslaget näringsverksamhet ska enligt 22 kap. 7 § 2 st . IL uttag i form av användande av bil värderas enligt samma bestämmelser om bilförmån som gäller för inkomst av tjänst.

4 Skatteverkets bedömning

Inkomst av tjänst

Enligt Skatteverkets uppfattning ska lagregeln och lagkommentaren förstås så att tjänstekörningen med förmånsbil måste ha uppgått till minst 3.000 mil under kalenderåret för att reduktion ska få göras. Om detta inte uppnåtts hos en arbetsgivare kan en skattskyldig som under året haft förmånsbil även hos andra arbetsgivare räkna samman all sådan tjänstekörning. Den skattskyldige kan då i sin inkomstdeklaration i förekommande fall yrka på reduktion för hela året.

Detta bör då kunna styrkas med körjournal eller reseräkningar.

Då 61 kap. 9 § IL i sådant fall är direkt tillämplig aktualiseras inte någon justering av förmånsvärdet enligt 61 kap. 18–19 §§ IL.

Arbetsgivaravgifter och skatteavdrag

Enligt Skatteverkets uppfattning kan en arbetsgivare tillämpa reduktion av förmånsvärde vid beräkning av underlag för arbetsgivaravgifter och skatteavdrag, liksom i kontrolluppgiften, endast om den anställde uppfyller kravet på 3.000 mil i den aktuella anställningen under kalenderåret. Miltalet kan inte proportioneras om anställningen eller bilförmånen föreligger endast del av år. En arbetsgivare saknar normalt insyn i och kan inte heller kontrollera riktigheten av eventuell tjänstekörning som den anställde kan ha gjort i andra anställningar. En arbetsgivare kan därför inte medräkna sådan körning i sitt underlag för reduktion.

Det kan inte heller anses utgöra synnerliga skäl som grund för justering av en arbetsgivares förmånsvärdering, att en anställd även utfört eller kommer att utföra tjänsteresor hos andra arbetsgivare.

En arbetsgivare kan tillämpa reduktionen löpande under året endast i den mån miltalet kan antas bli uppfyllt för den anställde. Om något inträffar som medför att miltalet inte blir uppfyllt, t.ex. vid sjukdom, byte av arbetsuppgifter eller uppsägning, ska oreducerat förmånsvärde redovisas för hela året. Det kan då bli aktuellt för arbetsgivaren att kontakta Skatteverket för omprövning av redovisade underlag för arbetsgivaravgifter.

Vid t.ex. fusion mellan bolag eller omorganisation inom koncern kan det förekomma att en anställd formellt får en ny arbetsgivare under löpande år trots att anställningen och arbetsuppgifterna i praktiken inte ändras. Om resp. arbetsgivare under sådana förhållanden har tillgång till samtliga de körjournaler etc. som den anställde redovisar för hela kalenderåret kan båda tillämpa reduktionen om den anställde uppfyller miltalet under kalenderåret.

Inkomstslaget näringsverksamhet

Om räkenskapsåret sammanfaller med kalenderår tillämpas regeln på motsvarande sätt som under inkomst av tjänst ovan. Vid brutet räkenskapsår krävs det inte att 3.000 mil körts under ett visst kalenderår, utan reduktionsregeln kan även tillämpas om miltalet uppnåtts under en annan tolvmånadersperiod. Den skattskyldige kan då i sin inkomstdeklaration yrka på tillämpning av reduktionen för räkenskapsåret i fråga. Detta bör då kunna styrkas med körjournal eller motsvarande underlag.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%