SKVs ställningstaganden

2007-01-23 Förvaltning av investeringsfonder

Förvaltning av investeringsfonder Mervärdesskatt

Datum: 2007-01-23

Diarienummer: 131 560843-06/111

1 Sammanfattning

I denna skrivelse redogör Skatteverket för sin syn på undantaget från skatteplikt för förvaltning av investeringsfonder i 3 kap 9 § tredje stycket 2 mervärdesskattelagen (1994:200), ML.

Undantaget från skatteplikt omfattar förvaltningen av fondens kapital, dvs. beslut om placeringar och omplaceringar av fondtillgångarna och utövande av de funktioner som följer med själva innehavet av de värdepapper som fonden äger. Undantaget omfattar också tillhandahållanden av andra tjänster när dessa tillsammans utgör en administrativ tjänst som är utmärkande för och har omedelbar anknytning till förvaltningen av investeringsfonder.

Undantaget från skatteplikt ska tillämpas oberoende av vem det är som tillhandahåller tjänsten.

Undantaget omfattar inte sådana tjänster som avser funktioner som åligger förvaringsinstitut.

2 Bakgrund och frågeställning

Fråga har uppkommit om tillämpningen av EG-domstolens avgörande den 4 maj 2006 i mål C-169/04, Abbey National, angående förvaltning av investeringsfonder, särskilt i förhållande till Regeringsrättens praxis på området.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Allmänt om investeringsfonder

Bestämmelserna i lagen (2004:46) om investeringsfonder (LIF) har utformats efter direktiv 85/611/EEG, det s.k. UCITS-direktivet. UCITS står för Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities.

Investeringsfonder enligt LIF är en särskilt reglerad form av kollektivt sparande. Investeringsfonden är inte något eget rättssubjekt. Fondandelsägarna äger fonden gemensamt. De medel som ingår i en investeringsfond förvaltas av ett fondbolag, som har fått tillstånd av Finansinspektionen att utöva fondverksamhet. Det är fondbolaget som bestämmer i vilka tillgångar fondmedlen ska placeras. Särskilda förvaringsinstitut förvarar sedan tillgångarna i fondens namn. Förvaringsinstitutet är en bank eller ett annat kreditinstitut som också hanterar viss administration runt sparandet. Denna konstruktion med uppdelat ansvar för förvaltning och förvaring är avsedd att ge en större trygghet för fondandelsägarna.

Sparande i en investeringsfond sker genom köp av andelar. Andelarna förvärvas dock inte från någon annan innehavare utan helt nya andelar utfärdas i stället av fonden genom fondbolagets försorg. Varje andel är lika stor och prissätts varje dag utifrån marknadsvärdet på de tillgångar som finns i fonden. När en andelsägare vill sluta spara i fonden löser han genom fondbolagets försorg in sina andelar i fonden.

I 4 kap. 4–7 §§ LIF finns bestämmelser rörande uppdragsavtal. Där framgår att ett fondbolag får uppdra åt någon annan att utföra visst arbete och vissa funktioner som ingår i fondverksamheten. Fondbolaget ska i så fall anmäla detta till Finansinspektionen, som kan förelägga fondbolaget att göra de ändringar som krävs för att avtalet ska uppfylla lagens krav.

I 3 kap. 2 § LIF anges att förvaringsinstitutet ska verkställa de beslut av fondbolaget som avser investeringsfonden. Förvaringsinstitutet ska vidare ta emot och förvara den egendom som ingår i fonden samt se till att

  1. försäljning och inlösen av fondandelar sker i enlighet med bestämmelserna i LIF och fondbestämmelserna,
  2. fondandelarnas värde beräknas enligt bestämmelserna i LIF och fondbestämmelserna,
  3. tillgångarna i fonden utan dröjsmål kommer institutet till handa, och
  4. medlen i fonden används enligt bestämmelserna i LIF och fondbestämmelserna.

3.2 MLs bestämmelser

Enligt 3 kap. 9 § första stycket ML undantas från skatteplikt omsättning av bank- och finansieringstjänster samt sådan omsättning som utgör värdepappershandel eller därmed jämförlig verksamhet. Med värdepappershandel förstås enligt 3 kap. 9 § tredje stycket 2 ML bl. a. förvaltning av investeringsfonder enligt LIF.

Frågan om vad som innefattas i begreppet ”förvaltning av investeringsfonder” har varit föremål för prövning i RÅ 2003 not. 179. I målet var fråga om tjänster som utgjordes av fondadministration i form av löpande dagligt arbete i fråga om transaktioner, hantering av säkerheter, rapportering till depåbank, avstämningar och uppdateringar samt rapportering till Finansinspektionen. Regeringsrätten fann att medlemsstaterna enligt sjätte direktivet inte har frihet att definiera vilka tjänster som ska vara undantagna från skatteplikt och att begreppet förvaltning därför ska tolkas EG-konformt. Regeringsrätten gjorde bedömningen att begreppet förvaltning inte kunde ges en sådan vidsträckt innebörd att det omfattade de aktuella tjänsterna och att dessa tjänster i stället utgjorde administrativa tjänster vars omsättning inte var undantagen från skatteplikt.

I RÅ 1999 not. 282 uttalar Regeringsrätten att bestämmelserna i ML har anpassats till innehållet i sjätte direktivet och att tolkningen av MLs bestämmelser därför i första hand ska ske utifrån EG-regler och den EG-rättsliga praxis som finns på området.

I RÅ 2003 ref. 21 uttalar Regeringsrätten att eftersom ML grundas på sjätte direktivet ska bestämmelserna i lagen tolkas på ett sätt som är konformt med direktivet. Det innebär bl.a. att särskild hänsyn vid tolkningen ska tas till de principer som finns nedlagda i sjätte direktivet och de vägledande domar som EG-domstolen har lämnat på området.

3.3 EG-rätten

Den 1 januari 2007 trädde rådets direktiv 2006/112/EG (mervärdesskattedirektivet) i kraft. Samtidigt upphörde rådets direktiv 77/388/EEG (sjätte direktivet) att gälla. Av artikel 411.2 i mervärdesskattedirektivet framgår att alla hänvisningar till det upphävda sjätte direktivet ska anses som hänvisningar till mervärdesskattedirektivet och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga XII.

Enligt artikel 135.1 g i mervärdesskattedirektivet ska medlemsstaterna från skatteplikt undanta transaktioner avseende förvaltning av särskilda investeringsfonder såsom dessa definieras av medlemsstaterna.

EG-domstolen har i mål C-169/04, Abbey National, uttalat sig om tillämpningen av artikel 135.1 g i mervärdesskattedirektivet. Domstolen fann att begreppet förvaltning är ett självständigt gemenskapsrättsligt begrepp vars innehåll medlemsstaterna inte får ändra. Domstolen fann att undantaget avser de transaktioner som är specifika och grundläggande för verksamheten hos företag för kollektiva investeringar. Förutom själva portföljförvaltningen omfattas administrativa funktioner som är specifika för sådana företag. Exempel på sådana funktioner finns i bilaga II till UCITS-direktivet. Undantaget avser ett visst slags tjänster och undantaget har inte definierats med hänsyn till vem som tillhandahåller eller vem som mottar tjänsten. Tjänster avseende administrativ förvaltning och redovisning för fonder, som tillhandahålls av en tredje man som anlitas som förvaltare, omfattas av undantaget om de vid en helhetsbedömning utgör en avgränsad enhet och är specifika och väsentliga för förvaltningen av de särskilda investeringsfonderna. Rena materiella och tekniska tillhandahållanden omfattas inte. Undantaget omfattar inte funktionen som förvaringsinstitut.

De administrativa funktioner som anges i bilaga II till UCITS-direktivet:

  1. Juridiska tjänster och redovisningstjänster avseende fondförvaltningen
  2. Förfrågningar från kunder
  3. Värdering och prissättning (inklusive kontrolluppgifter avseende skatter)
  4. Övervakning av att tillämpliga bestämmelser följs
  5. Upprätthållande av förteckning över andelsägare
  6. Fördelning av intäkter
  7. Emission och inlösen av andelar
  8. Affärsavveckling (inklusive utskick av certifikat)
  9. Registerföring

4 Skatteverkets bedömning

Skatteverket konstaterar att Regeringsrätten och EG-domstolen har tolkat innebörden av undantaget för förvaltning av investeringsfonder på delvis olika sätt. Båda domstolarna har dock konstaterat att medlemsstaterna enligt sjätte direktivet inte har frihet att definiera vilka tjänster som ska vara undantagna från skatteplikt och att begreppet förvaltning därför ska tolkas EG-konformt.

EG-domstolen är den instans som i sista hand avgör hur EG-rätten ska tillämpas och tolkas. Härav följer att EG-domstolens uppfattning om innebörden av begreppet förvaltning av investeringsfonder har företräde framför nationella domstolars tolkning.

Det ska i detta sammanhang särskilt noteras att EG-domstolens dom i C-169/04 har meddelats efter RÅ 2003 not. 179. Om EG-domstolens vägledande svar på tolkningsfrågorna i C-169/04 hade meddelats dessförinnan torde detta också ha påverkat utgången i RÅ 2003 not. 179.

EG-domstolens tolkning av begreppet ”förvaltning” av investeringsfonder innebär att undantaget från skatteplikt inte enbart omfattar portföljförvaltning i inskränkt mening utan också en rad tjänster av administrativ art som är utmärkande för och har omedelbar anknytning till en sådan förvaltning. EG-domstolen anger exempel på sådana tjänster och uppställer som villkor för skattefriheten att tjänsterna vid en helhetsbedömning ska utgöra en avgränsad enhet och vara specifika och väsentliga för förvaltningen av investeringsfonderna. Rena materiella och tekniska tillhandahållanden omfattas inte. ”Saluföring” enligt sista strecksatsen i bilaga II till UCITS-direktivet ingår inte i de administrativa funktioner som enligt domen omfattas av undantaget från skatteplikt för förvaltning av investeringsfonder.

Enligt Skatteverkets uppfattning innebär EG-domstolens tolkning att det i varje enskilt fall måste göras en helhetsbedömning utifrån de moment som ingår i åtagandet. Om flera av dessa, när de bedöms tillsammans, utgör en administrativ tjänst av allmän art, som i princip kan tillhandahållas även sådana företag som inte deltar i fondförvaltning, omfattas de inte av undantaget från skatteplikt. Om de däremot tillsammans utgör en administrativ tjänst som avser investeringsfonder enligt LIF och som i princip bara kan tillhandahållas sådana företag som deltar i fondförvaltning, omfattas denna del av tillhandahållandet av undantaget från skatteplikt.

Undantaget från skatteplikt är tillämpligt oberoende av vem det är som tillhandahåller tjänsten. Skatteplikten ska i stället avgöras utifrån tjänstens art. Det spelar inte heller någon roll hur tjänsterna prissätts eller hur faktureringen går till. Ersättningen för tjänsterna kan utgå i form av ett enhetspris eller med separat prissättning för de olika ingående momenten.

Ett tillhandahållande som innebär att ett företag handhar hela förvaltningen av en investeringsfond undantas från skatteplikt. Ett tillhandahållande som omfattar samtliga fondadministrativa tjänster omfattas också av undantaget från skatteplikt. Sådana tillhandahållanden är uppenbarligen väsentliga och specifika för fondförvaltningen.

I andra fall kan ett tillhandahållande omfatta flera, men inte samtliga, av de funktioner som ingår i den administrativa förvaltningen av en investeringsfond. Även ett sådant tillhandahållande kan omfattas av undantaget från skatteplikt, men det måste då ha en sådan omfattning att det sammantaget framstår som utmärkande för just fondförvaltning.

Ett tillhandhållande som endast omfattar enstaka isolerade moment i fondadministrationen, t.ex. information till andelsägarna, omfattas inte av undantaget.

Tjänster som tillhandahålls fondförvaltare och som är av rent materiell eller teknisk art omfattas inte av undantaget. Exempel på sådana tjänster är externrevision och tillhandahållande och drift av datasystem, även om systemen har anpassats särskilt för fondförvaltningen. Det har alltså inte i sig någon betydelse om den tjänst som tillhandahålls är nödvändig för förvaltningen av investeringsfonder.

Nedan följer några exempel på tillhandahållanden som kan ingå i den administrativa förvaltningen av investeringsfonder. Uppräkningen är inte uttömmande.

Registreringar och avstämningar avseende fondens köp och försäljningar av värdepapper; instruktioner till förvaringsinstitutet avseende leveranser och betalningar; avstämning av depåer och likvidkonton; bevakning av emissioner och andra s.k. corporate actions; marknadsvärdering av fondens tillgångar och beräkning av andelsvärden; tillhandahållande av underlag och beräkningar avseende portföljförvaltningen; rapportering till Finansinspektionen och andra myndigheter; emission och inlösen av andelar; hantering av andelsägarregister; tillhandahållande av underlag för bokföring och annan redovisning.

Det aktuella undantaget från skatteplikt omfattar inte sådana tjänster som avser funktioner som åligger ett förvaringsinstitut. Exempel på sådana funktioner är förvaring av fondens tillgångar, betalningar för genomförda transaktioner, utbetalningar till andelsägare vid inlösen av andelar och kontrollen av att medlen i fonden används enligt gällande lag. Skatteplikten för omsättningen av dessa tjänster får avgöras utifrån övriga bestämmelser i 3 kap. ML.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%