SKVs ställningstaganden

2007-02-12 Avdrag för hästhållning vid innehav av jordbruksfastighet

Ämnesområde: Näringsverksamhet

Datum: 2007-02-12

Diarienummer: 131 104860-07/111

1 Sammanfattning

Brukshästar för drift av jordbruksfastighet, vilka används för bearbetande av jord respektive nyttjande i skogsbruk, kan ha sådan anknytning till fastigheten att de ska anses ingå i näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § andra stycket IL.

Vid övrig hästhållning på jordbruksfastighet, där innehavaren av fastigheten är en fysisk person, ska inte hästhållningen med automatik anses ingå i en näringsverksamhet enligt 13 kap 1 § andra stycket IL. Själva innehavet av en jordbruksfastighet ska inte påverka bedömningen av om hästhållningen ska anses ingå i näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § första stycket IL. Den övriga hästhållningen är med andra ord inte undantagen en prövning gentemot de s.k. näringskriterierna. En självständig bedömning måste göras om hästhållningen utgör en näringsverksamhet.

2 Bakgrund och frågeställning

Ska bedömningen av frågan om hästhållning anses utgöra näringsverksamhet, enligt 13 kap. 1 § första stycket IL, påverkas av innehav av en jordbruksfastighet vilken anses konstituera näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § andra stycket IL?

3 Gällande rätt m.m.

Innehav av bl.a. näringsfastigheter räknas enligt 13 kap. 1 § andra stycket IL som näringsverksamhet.

Detta innebär att kravet på att en näringsverksamhet ska vara en förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt (13 kap. 1 § första stycket andra meningen IL), inte behöver vara uppfyllt vid innehav av exempelvis en jordbruksfastighet för att inkomster och utgifter av verksamheten ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.

Tidigare har verksamheter med naturlig anknytning till varandra betraktats som en och samma förvärvskälla, 18 § fjärde stycket i den upphävda kommunalskattelagen (1928:370), KL. Med verksamhet avsågs i förarbetena summan av aktiviteter av en enhetlig beskaffenhet. Som exempel på naturlig anknytning nämns aktivt bedrivet jordbruk kombinerat med upplåtelse av avverkningsrätt till skog, utarrendering av en grustäkt och uthyrning av fritidsbostäder, prop. 1989/90:110 s. 646.

Förvärvskällebegreppet ändrades i samband med skattereformen 1990 och togs bort i samband med införandet av inkomstskattelagen 1999.

I den tidigare regleringen, se ex. 18 § fjärde stycket i KL, ansågs verksamheter vilka hade en naturlig anknytning till varandra kunna betraktas som en verksamhet. Verksamheter kunde utgöra s.k. binäring till jordbruk om verksamheten exempelvis genom nyttjande av fastighetens inventarier, alster och naturtillgångar m.m. var en verksamhet tillsammans med jordbruket. Begreppet binäring togs bort i samband med skattereformen.

Tävlingshästar för trav- och galopp anses inte ha någon naturlig anknytning till driften av en jordbruksfastighet och har tidigare ej ansetts utgöra binäring härtill, se bl.a. RÅ 1988 ref 117.

4 Skatteverkets bedömning

Brukshästar för drift av jordbruksfastighet vilka används för bearbetande av jord (ej bete) respektive nyttjande i skogsbruk kan ha sådan anknytning till fastigheten att de ska anses ingå i näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § andra stycket IL på grund av denna anknytning. Brukshästar för drift av jordbruksfastighet kan exempelvis vara hästar vilka nyttjas för dragande av redskap för plöjning, gödsling, harvning och skörd.

Brukshästar kräver normalt ej en prövning gentemot näringskriterierna i 13 kap. 1 § första stycket IL för att anses ingå i den bedriva näringsverksamheten vid innehav av en jordbruksfastighet.

Skatteverket anser att övrig hästhållning på en jordbruksfastighet inte har sådan naturlig anknytning till driften av fastigheten, vilket skulle undanta hästhållningen från prövning gentemot näringskriterierna för att verksamheten ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.

Vidare anser Skatteverket att det inte räcker med att endast nyttja jordbruksfastigheten, exempelvis till bete, foder, uppstallning etc., för att hästhållning på fastigheten alltid ska anses utgöra näringsverksamhet utan prövning mot näringskriterierna.

Den omständigheten att exempelvis ett driftsöverskott av en jordbruksfastighet finansierar annan verksamhet, vilken separat ej skulle uppfylla näringskriterierna enligt 13 kap 1 § första stycket IL, innebär inte att den finansierade verksamheten ska anses ingå i driften av jordbruksfastigheten.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%