SKVs ställningstaganden

2007-07-05 Definition av kraftvärmeproduktion enligt 6 a kap. 3 § lagen om skatt på energi

Ämnesområde: Punktskatt

Ärendemening: Definition av kraftvärmeproduktion enligt 6 a kap. 3 § lagen om skatt på energi

Datum: 2007-07-05

Diarienummer: 131 440989-07/111

1 Sammanfattning

Skatteverket anser att begreppet ”kraftvärmeproduktion” i 6 akap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) omfattar samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process även när en del av restvärmen i den ånga som passerat turbinen kyls bort mot luft istället för att nyttiggöras.

2 Bakgrund och frågeställning

Bakgrunden till frågeställningen är följande. Hushållsavfall och annat avfall förbränns för att producera ånga. Ångan leds till en turbin för att användas för elproduktion. Den resterande värmeenergin i den ånga som passerat turbinen används för att värma fjärrvärmevatten som leds ut på ett fjärrvärmenät. Av tekniska skäl kan produktionen av ånga under viss del av året inte anpassas till efterfrågan på fjärrvärme, vilket innebär att en del av värmeenergin i den ånga som passerat turbinen kyls bort mot luft i stället för att användas till att värma fjärrvärmevattnet.

Fråga har uppkommit om begreppet ”kraftvärmeproduktion” i 6 a kap. 3 § LSE omfattar samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process även när en del av restvärmen i den ånga som passerat turbinen kyls bort mot luft istället för att nyttiggöras.

3 Gällande rätt m.m.

Skattebefrielse (hel eller delvis) för skatt på bränsle som förbrukats för framställning av elektrisk kraft respektive för samtidig framställning av elektrisk kraft och värme regleras i 6 a kap. 1 § 7, 3 och 4 §§ LSE. 6 a kap. 4 § LSE avser framställning av elektrisk kraft i en gasturbinanläggning och är således inte aktuell i detta fall.

Av 6 a kap. 1 § 7 LSE framgår att befrielse medges från hela energi- och koldioxidskatten på bränsle som förbrukas för framställning av skattepliktig elektrisk kraft när den värme som uppkommer inte till någon del nyttiggörs. Skattebefrielsen omfattar inte bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE (högbeskattad olja).

6 a kap. 3 § första stycket LSE lyder enligt följande:

Vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process, när den värme som uppkommer nyttiggörs (kraftvärmeproduktion), medges, för den del av bränslet som förbrukas för framställning av

  1. värme, befrielse från energiskatt och koldioxidskatt i den omfattning som anges i andra och tredje styckena,
  2. skattepliktig elektrisk kraft, befrielse från 100 procent av energiskatten och 100 procent av koldioxidskatten.

Formuleringen ”Vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process, när den värme som uppkommer nyttiggörs (kraftvärmeproduktion)” ersatte den 1 januari 2007 formuleringen ”Vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning”.

Följande uttalande gjordes i prop. 2003/04:1, s. 217, avseende vad som avsågs med ”samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning”:

”En förutsättning för skatteavdraget är att el- och värmeproduktionen sker integrerat och samtidigt, dvs. att produktionen sker i en sammanhållen process och att förhållandena vid varje tillfälle är avgörande.”

I prop. 2005/06:125, s. 54, gjordes följande uttalande avseende införandet av begreppet kraftvärmeproduktion.

”Kraftvärmedirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG, EUT L 52, 21.2.2004, s. 50) definierar kraftvärme i artikel 3 a. Därmed skall förstås samtidig framställning i en och samma process av värmeenergi och elenergi och/eller mekanisk energi. Enligt regeringens mening bör bestämmelserna i lagen (1994:1776) om energi, LSE, anpassas till denna terminologi. Begreppet ”kraftvärmeanläggning” bör därför bytas ut mot en enligt direktivet mer närliggande beskrivning genom att begreppet ”kraftvärmeproduktion” införs. Någon ändring i sak är dock inte avsedd genom begreppsbytet. Förslaget föranleder redaktionella ändringar i 2 kap. 11 § och 6 akap. 3 § LSE.”

Av kraftvärmedirektivets artikel 3 framgår att med kraftvärme avses samtidig framställning i en och samma process av värmeenergi och elenergi och/eller mekanisk energi.

4 Skatteverkets bedömning

Skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 7 LSE medges för bränsle som förbrukats för framställning av skattepliktig elektrisk kraft när den värme som uppkommer inte till någon del nyttiggörs. Detta innebär att då en del av den uppkomna värmen nyttiggörs, exempelvis genom att värma fjärrvärmevattnet, är 6 a kap. 1 § 7 LSE inte tillämplig.

Skattebefrielse enligt 6 a kap. 3 § LSE medges för bränsle som förbrukas vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process, när den värme som uppkommer nyttiggörs (kraftvärmeproduktion). Fråga uppkommer då om formuleringen ”den värme som uppkommer” innebär all värme som uppkommer.

Det finns inga förarbetsuttalanden om att avsikten är att all uppkommen värme måste nyttiggöras för att den samtidiga el- och värmeproduktionen definitionsmässigt ska anses utgöra kraftvärmeproduktion enligt 6 a kap. 3 § första stycket LSE.

Av ovanstående förarbetsuttalande i prop. 2005/06:125 framgår att avsikten med införandet av begreppet kraftvärmeproduktion var att anpassa bestämmelsen till kraftvärmedirektivets terminologi och att någon ändring i sak inte avsetts. Av ovanstående förarbetsuttalande i prop. 2004/05:1, avseende den tidigare lydelsen av 6 a kap. 3 § LSE, framgår att en förutsättning för skatteavdraget är att el- och värmeproduktionen sker integrerat och samtidigt. Det uttalas dock inte något krav på att all värme ska nyttiggöras. Inte heller kraftvärmedirektivets definition omfattar något krav på att all värme ska nyttiggöras.

Det torde vara både tekniskt och ekonomiskt omöjligt att nyttiggöra all den värme som uppkommer vid samtidig produktion av elektrisk kraft och värme. Förluster förekommer alltid vid produktionen och olika tekniska lösningar för tillvaratagande av värmen kan innebära att värmen kan tillvaratas i olika grad. Med anledning av detta kan meningen med den aktuella bestämmelsen, enligt Skatteverkets uppfattning, inte ha varit att all uppkommen värme ska nyttiggöras för att den samtidiga el- och värmeproduktionen definitionsmässigt ska anses utgöra kraftvärmeproduktion enligt 6 a kap. 3 § första stycket LSE.

Om sådan bränsleförbrukning som sker då en del av restvärmen kyls bort mot luft istället för att nyttiggöras inte omfattas av skattebefrielse enligt 6 a kap. 3 § LSE, skulle den bränsleåtgång som avser framställning av skattepliktig elektrisk kraft komma att belastas med energi- och koldioxidskatt. Det är inte sannolikt att detta är avsikten.

Skatteverket anser att begreppet ”kraftvärmeproduktion” i 6 a kap. 3 § LSE omfattar samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process även när en del av restvärmen i den ånga som passerat turbinen kyls bort mot luft istället för att nyttiggöras.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%